Elisabeth Nauclér är den enda åländska folkvalda politikern i Helsingfors. Men det åländska självstyret bestämmer om saker som undervisning, kultur, transport och delar av hälsovården.
– Men det frigör ingen tid, säger Nauclér.
– Jag måste alltid vara på plats, jag ska ha ständig kontakt med landskapsmyndigheterna och så sköter jag om tre tunga utskottsuppdrag. Eftersom jag är ensam från Åland kan jag ta åt mig all ära när någonting lyckas – men jag har inte heller någon att skylla på när någonting misslyckas.
Nauclér pendlar mellan Åland och Helsingfors: hon anländer till huvudstaden på tisdag morgon varje vecka och åker tillbaka på fredagseftermiddagen.
– På måndagarna arbetar jag hemifrån. Nu, senaste måndag, hade jag ett möte med landskapsregeringen, ett möte om apoteksmonopolet och eftersom det råkade vara kvinnodag besökte jag ett seminarium och en prisutdelning.

Elisabeth Nauclér håller hårt på språket: hon är den enda som konsekvent talar svenska i utskotten och plenum. Nauclér, som är språkintresserad, medger ändå att det ibland är frestande att tala finska.
– Men det är min skyldighet att hålla på svenskan. Om någon ska visa att det finns behov av svenskan är det jag.
Just nu försöker Nauclér driva igenom att kollektivavtal och revisionsanvisningar ska översättas till svenska.
– Jag är alltid aktiv inom språkfrågorna. Det är någonting av min roll.
Svenskans ställning på fastlandet påverkar i princip inte svenskans ställning på Åland. Åland är enspråkigt svenskt enligt avtalet i Geneve år 1921.
– Men det är klart att det blir problem för ålänningarna om svenskans ställning ytterligare försämras i Finland. Åland är en tillgång för finlandssvenskarna och finlandssvenskarna är en tillgång för Åland. Alternativet till att finländarna talar svenska är att använda sig av tolk, vilket jag har svårt att acceptera.
Men behovet av simultantolkning i riksdagen finns redan nu.
– Mina barn förstår inte vad som sägs i landets riksdag. Att det inte finns en simultantolk i riksdagen tyder på ett demokratiunderskott. I Kosova simultantolkas allting till serbiska trots landets historia och i Sydafrika tolkas det politiska arbetet till elva språk. Samtidigt har Finland inte råd med en enda tolk. Utrustningen finns redan.
Enligt Nauclér är det viktigt att ständigt påminna om att det finns ett behov av svenskan, att medvetandegöra behovet på alla nivår inom alla sektorer.

Trots att medelålänningen gärna vänder sig till Sverige om valet står mellan Sverige och Finland upplever Nauclér att hon uppfyller en viktig roll som åländsk riksdagsledamot.
– Riksdagsledamoten är kontakten till fastlandet. De åländska tjänstemännen borde egentligen vara här en gång om veckan, fast det faller ju på sin egen orimlighet. Men jag är alltid här.
Att så många ålänningar söker sig till Sverige kan bli problematiskt, säger Nauclér. Det leder till att allt för få ålänningar vet hur det finländska systemet fungerar och har ett kontaktnät här. Dessutom är det ett problem för finlandssvenskar, eftersom det gnager på det språkliga underlaget.
– Men det är inte heller bra om den åländska kunskapen om Sverige blir otillräcklig. Och frivilligheten är viktig, man ska få söka sig vart man vill. Det ser man på att ungdomarna inte bara söker sig till Sverige eller Finland längre, utan också till andra länder.
Tidigare var det så att så gott som alla som sökte sig från Åland till fastlandet för att studera återvände efter studierna, medan de som sökte sig till Sverige blev kvar en längre tid.
– Men sedan kom de tillbaka, när deras barn börjar komma i skolåldern. Och då tar de i allmänhet någon med sig. Det var så jag själv kom till Åland, säger Nauclér.