Närmat, ett bra miljöval?
Onsdag 26.5 kl.15-16.30
Riksdagen, svenska riksdagsgruppens rum (ingång huvuddörren)
Medverkade gjorde:
Markus Lassheikki, utvecklingsdirektör på MTK
Mikael Jern, ordförande för Agronomförbundet
Kim Palhus, Utvecklingschef för restaurangverksamheten på Hanaholmen
Camilla Sederholm, sakkunnig i ekologiska konsumentfrågor på Marthaförbundet
Anförandena:
Mikael Jern:
Vad är egentligen närmat? Begreppet närmat är egentligen ganska svårdefinierat eftersom alla har en egen uppfattning om det. Om du t.ex. bor i huvudstadsregionen så kan närmat mycket väl betyda bara den mat som kommer från resten av Nyland. Jag brukar dock gå enligt devisen att råvaror producerade i Finland kan klassas som närmat. Närmat utnyttjar det egna områdets råvaror. Närmat är inte livsmedel utan just råvaror. Närmat är helt enkelt motsatsen till fjärrmat dvs. det som skeppas hit från andra sidan jordklotet. Värsta exemplet på fjärrmat är kanske den fisk som fångas i Norge, fryses ner, flygs till typ Kina, fileas, och sedan flygs tillbaka hit.
Varför är närmat ett så aktuellt tema? Just nu har man råd att fundera på vad man konsumerar för mat. T.ex. efter kriget så var det mera frågan om att få mat, nu kan man välja. En annan orsak är att det är trendigt med närmat.
Varför ska vi prioritera närmat?
1) Närmat är garanterat färsk
2) Man klarar sig utan höga transportkostnader
3) Man klarar sig utan onödiga förpackningar
4) Sysselsättande; pengarna stannar i den egna regionen
5) Hälsoaspekten; närmat kan anses vara mera hälsosam då den innehåller färre tillsatsämnen
6) Man känner till varans ursprung
Det finns dock vissa aspekter att ta i beaktande med närmat. Bl.a. så ska man fundera på hurdana mängder man transporterar så att utsläppen minimeras. Ibland kan det tom. vara mera miljövänligt att med fartyg skeppa in spannmål från Sydamerika… Bra är dock att finländska odlingar inte använder sig av så kallat dolt vatten. Många gurkor och tomater som kommer hit från Spanien har t.ex. bevattnats med fossilt vatten dvs. sådant vatten som inte förnyas. I Finland bevattnas odlingarna med grundvatten som runnit till. Dessutom värms i allt större utsträckning våra växthus med flis och biobränsle. Och så visar statistiken att EU:s norra delar använder enbart 2,9 % av allt bekämpningsmedel som används i hela unionen.
Som konsument kan man i allt större utsträckning välja varifrån de råvaror man använder kommer. Inom den offentliga upphandlingen är det dock mera problematiskt. Den här sektorn kräver ganska mycket arbete ännu då kriterierna för offentlig upphandling är ganska krångliga. En idé skulle vara att införa en färskhetsgaranti som skulle gynna närproducerad mat.
Kim Palhus:
Vi borde öka kännedomen och kunskapen om närmat; både i privat hushåll men också inom restaurangvärlden. Just nu är det ganska svårt och problematiskt att få tag på närmat; inte många producenter som slagit in på den här banan. Heinon tukku visar dock gott exempel och har ett allt bredare sortiment närproducerat.
Finland borde föra en matpolitik! Matpolitik är annat än lant- och jordbrukspolitik. Ett exempel på vad matpolitik skulle kunna vara är att t.ex. i lag stipulera att det offentliga borde erbjuda närproducerad mat en gång i veckan i sina kök.
Hur ska konsumenten hitta producenten av närmat? Konsumenterna har en viktig roll och kan gå in och helt enkelt kräva närproducerat. I Stornyland finns just nu ett 60-tal producenter för närmat. Det skulle kunna finnas mycket flera. Speciellt fisk är svårt att hitta.
Camilla Sederholm:
När- och ekologiskt producerad mat är jättebra. Säsongmat är även en del av det här dvs. att man äter och köper sådan mat som det just då är säsong för, istället för att skeppa in andra produkter.
Det skulle vara viktigt att hålla fast vid små enheter för att bättre kunna utnyttja närproducerat. Så som det är nu, med jättelika centralkök, är det helt enkelt svårt att komma över tillräckligt med närproducerade råvaror. Ju närmare producenten och konsumenten står varandra desto bättre garanteras råvarans färskhet.