Aktualitetsdebatt om skyddet av Östersjön

Östersjöns yta är ca 400 000 km2 och dess tillrinningsyta fyra gånger större. Inom tillrinningsområdet, till vilket också hela Finland hör, bor närmare 100 miljoner människor. Utsläpp från bosättning, industrier, jord- och skogsbruk och trafik är de största orsakerna till att Östersjön belastats och miljön försvagats. Det långsamma vattenutbytet, gör Östersjön till ett känsligare hav… Lue lisää »

Östersjöns yta är ca 400 000 km2 och dess tillrinningsyta fyra gånger större. Inom tillrinningsområdet, till vilket också hela Finland hör, bor närmare 100 miljoner människor. Utsläpp från bosättning, industrier, jord- och skogsbruk och trafik är de största orsakerna till att Östersjön belastats och miljön försvagats. Det långsamma vattenutbytet, gör Östersjön till ett känsligare hav än andra hav.
Östersjön mår illa. Klipporna täcks av trådalger som täcker in stränderna och botten och kväver all annan vegetation. Små barn tror idag att de massiva, giftiga algblomningarna av blågröna alger, hör till somrarna. Döda växter och alger sjunker till bottnen. Syret förbrukas vid nedbrytningen och tar slut och bottenlivet dör. Sedimenterat fosfor börjar då lösa sig från bottensedimentet och den naturliga processen där kväve leds bort från havet försvåras. Halterna av näring stiger i vattnet och en ond cirkel har bildats.
Förra hösten uppmättes igen alarmerande höga halter av fosfor. Vi kan vänta oss stora algblomningar också denna sommar. Det är frustrerande eftersom vi vet att utsläppen från Finland har minskat under det senaste decenniet. Faktumet är att det som gjorts för att få ner utsläppen bara är en början av vad som måste göras och att det viktiga nu är en politisk opinion för fortsatta åtgärder som på sikt belönar oss genom en förbättrad miljö. Vi måste inse och acceptera att det tar tid att se de konkreta resultaten av de åtgärder som nu görs.
För några veckor sedan enades regeringen äntligen om ett Östersjöprogram med många förslag till åtgärder. Åtgärderna beräknas kosta över 300 miljoner euro och skall genomföras under de kommande 15 åren. Det är alltså inte bara denna regering utan också de två inkommandes goda vilja som behövs för att programmet skall drivas igenom. Att skjuta upp nödvändiga åtgärder skulle på sikt innebära irreparabla skador och stora förluster, både miljömässigt och ekonomiskt. Miljön kan inte vänta på högkonjunkturer.
Genomförandet av Östersjöprogrammet kräver en bred uppslutning och åtgärder inom många olika sektorer. För att följa med genomförandet av Östersjöprogrammet anser jag att en särskild Östersjökommitté bör tillsättas vars uppgift skulle vara att följa med verkställandet av Östersjöprogrammet och rapportera till regering och riksdag om det. Det är helt klart att det kommer att behövas tilläggsfinansiering för Östersjöskyddet också i fortsättningen utöver de tilläggsanslag som nu reserverats för reningsverket i sydvästra St. Petersburg och för ombyggandet av farledsfartyget Seili till ett oljebekämpningsfartyg. Också tilläggsanslagen till jorbrukets specialmiljöstöd är nödvändiga. Tilläggsanslag måste också reserveras fastän EU inte skulle komma emot och bevilja den tilläggsdel regeringen nu skall inleda förhandlingar om.
Våra egna utsläpp är den främsta orsaken till att skärgården och vår kust mår dåligt. De massiva förekomsterna av blågröna alger uppstår på öppna havet och i Finska viken beror de bla på de stora utsläppen från St.Petersburg och på uppvälvningar av näringsämnen som ansamlats i Östersjöns djup. Jordbruket är fortfarande den största utsläppskällan av näringsämnen i Finland, även om användningen av fosforgödsel minskat med över 50 % under 90-talet. Miljövården inom jordbruket går framåt men effekterna märks inte ännu på många år. Både det konventionella och det ekologiska jordbruket bör utvecklas vidare så att utsläppen minskar – vilket kräver både fortsatt forskning och rådgivning. Ökade och rätt dimensionerade skyddszoner till vattendrag och större arealer våtmarker hör till de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläpp av näringsämnen.
En brist i Östersjöprogrammet är att man inte fäster tillräcklig uppmärksamnhet vid vad kommunerna kunde göra på lokal nivå. Svenska folkpartiet anser att miljöministeriet bör stöda kommunerna att uppgöra lokala Östersjöprogram. Genom att systematiskt se över vattenvården i kommunerna och göra upp planer för hur olika aktörer kan bidra till att minska på utsläppen kan utsläppen fås ner.
Östersjön har länge hotats av olja genom tusentals utsläpp av oljehaltigt slagvatten från fartyg. Trots att riksdagen år 2000 godkände en lag om att inkludera en obligatorisk avfallsavgift i hamnavgiften har utsläppena inom finländska övervakningsomården inte minskat alls. En uppföljning av lagen är nödvändig. Bättre samarbete mellan övervakande miljömyndigheter, rederier och hamnarna och sjöfartsverket måste fås till stånd för att få bukt med de olagliga oljeutsläppen till havs.
Nu står vi dessutom inför ett annat stort hot då oljetransporterna över Östersjön växer explosionsartat. Sedan 1998 har oljetransporterna fördubblats i Finska viken och fram till år 2005 beräknas de öka från 40 miljoner ton idag till 80 miljoner ton. Fortfarande trafikeras Östersjön av fartyg i uselt skick och fram till år 2015 tillåter IMO fartyg med enkelt skrov. Tidtabellen är för långsam. Finland bör arbeta för ett beslut om att i en snabbare takt övergå till krav på dubbelt skrov för all trafik med tankfartyg i Östersjön. Finland bör också inom IMO arbeta för att Östersjön utses till ett havsområde som kräver särskilt skydd. På det sättet skulle även Ryssland måsta följa strängare normer för bla fartygstrafiken. Reglerna för isklassifiering i Ryssland bör också skärpas så att det blir lika stränga som de som Finland och Sverige har. Isbrytningskapaciteten till Primorsk är idag bristfällig och ökar riskerna för olyckor i östra Finska viken. Den ryska oljebekämpningen i Finska viken är helt otillräcklig och främst planerad för att bekämpa utsläpp inom Primorsk hamnområde.
Svenska riksdagsgruppen har krävt resurser för ett oljebekämpningsfartyg till östra Finska viken. Vi är glada för att pengarna nu finns med i rambudgeten för nästa år. Aldrig tidigare har så stora fartyg trafikerat Östersjön, som de som nu går till Primorsk. De största kan rymma 150 000 ton olja. Redan om oljan i en av tankarna som rymmer 10 000 ton rinner ut i havet, är katastrof ett faktum. Man har ingen chans att hinna samla upp oljan innan den nått kusten, oberoende av var olyckan sker i Finska viken.
Organisationen Helcom gör ett viktigt arbete genom sin funktion som ett samarbetorgan mellan Östersjöländerna. För att stärka Helcoms status och roll som påverkare bör Helcom få en starkare politisk tyngd. Det räcker inte att miljöministrarna träffas vid Helcoms större sessioner utan riksdagarna i respektive Östersjöland bör också få en närmare kontakt till arbetet inom Helcom. Också nordiska rådet och nordiska ministerrådet kunde ännu kraftigare lyfta fram Östersjöskyddet på den politiska agendan. Inom EU:s nordliga dimension skall Finland fortsätta arbeta för att miljöfrågorna får hög prioritet.
Jag är glad att riksdagen genom denna debatt har en möjlighet att kommentera regeringens Östersjöprogram, som jag upplever att är ett viktigt program som bör prioriteras, inte bara av denna regering utan också av den kommande riksdagen och regeringen.
Anförandet hölls av Christina Gestrin den 7.5.2002.

Fastighetsskatt på vattenområde är oskälig


Skattestyrelsen måste med det snaraste ge ett klarläggande att det är fel och konfiskatoriskt att lägga fastighetsskatt på vattenområden konstaterar vicehäradshövding Astrid Thors med anledning av uppgifter i Västra Nyland om att skatteombudet i Ekenäs försöker belägga vissa vattenområden med fastighetsskatt. Om skattestyrelsen inte agerar måste missförhållandet korrigeras genom en lagändring säger Thors. Enligt fastighetsskatten... Lue lisää »

Lue edellinen artikkeli

Nej till betal-tv!


Svenska riksdagsgruppen motsätter sig förslaget att göra Rundradion till betal-TV. Europeiska mediekoncerner som gjort storsatsningar i betal-TV har antingen gått i konkurs eller hamnat i stora finansiella problem. Många språk i Europa kommer även i framtiden att vara beroende av licensfinansierad public service-produktion för att kunna erbjuda ett högtstående tv-utbud på landets språk. Tanken med... Lue lisää »

Lue seuraava artikkeli