Marcus Rantala: Helsingfors står inför stora utmaningar

Tiderna är tuffa och osäkerheten stor när Helsingfors budget för kommande år har uppgjorts.

Tiderna är tuffa och osäkerheten stor när Helsingfors stads budget för kommande år har uppgjorts. Vi lever i ert korsdrag där staden växer så att det knakar, utgifterna ökar snabbare än skatteintäkterna och statens åtgärder påverkar vår ekonomi. Den ekonomiska tillväxten tar inte fart – vilket syns i arbetslöshetssiffrorna och i behovet av utkomststöd.

 

Joudumme priorisoimaan, löytämään uusia toimintatapoja ja tarkastellapalvelutuotantomme. Silloin voidaan säilyttää palvelutaso samanaikaisesti, kun talous on kestävällä pohjalla ja lainanotto hallittavissa. Tämä on haasteellinen yhtälö, joka vaatii päätöksentekijöiltä vastuullisuutta ja pitkänäköisyyttä. Kaupungin ja kaupunkilaisten kannalta on rohkaisevaa, että Helsingin budjettiesitys, myös vaikeassa taloudellisessa tilanteessa, nauttii suuren enemmistön kannatustavaltuustossa.

 

Valtuustostrategian talouslinjaukset ovat budjetin pohjana ja määräävät taloudelliset raamit. Vaikka taloudelliset premissit tuntuvat haasteellisilta ja tarkoittavat, että taloudellinen liikkumavara on pieni, niin selkeät raamit ja lähtökohdat ovat tärkeitä jotta talouden hoito on kestävällä pohjalla.    

Kaupunginhallituksen ryhmien neuvotellut muutokset budjettiin ovat tervetulleita. Lisämäärärahaesityksien sijaista, joka vain kasvattaisi budjetin loppusummaa, on löydetty vaihtoehtoisia säästöjä. Siirrämme resursseja ”yleisestä hallinnosta” palvelutuotantoon ja priorisoidaan opetusta, varhaiskasvatusta sekä sosiaali- ja terveyspuolta.  Tämä on vastuullista politiikkaa.

 

On aivan selvää, että myös nämä muutokset ja määrärahojen leikkaus tulevat näkymään tavalla tai toisella. Voidaan kuitenkin toivoa, että samalla löydetään ainaperäänkuulutettua tehokkuutta ja uusia toimintatapoja hallinnossa.

 

SFP är tillfreds med att utbildningssektorn prioriterades i budgetförhandlingarna. En högklassig utbildning är basen för ett jämställt och jämlikt samhälle. Det ger alla en chans att utvecklas oberoende av bakgrund, kön eller hur stor föräldrarnas plånbok är. Utbildningen är basen för ett konkurrenskraftigt Finland.

Helsingfors som landets huvudstad ska också vara en föregångare inom utbildningspolitiken. Vi ska inte gå där ribban är som lägst utan faktiskt visa att vi är bildningshuvudstaden. Vi vet också att många barn har det kämpigt i skolan och de måste få särskilt stöd i vardagen. Våra prioriteringar är vid sidan av den svenska dagvården som är öronmärkt 1) skolassistenterna, som för många elever en grundförutsättning för en framgångsrik skolgång 2) resurserna för eftisverksamhetenför också andra klassisterna 3) möjligheten att använda vikarier samt 4) timresurserna i gymnasierna – som är nödvändiga för en allmänbildande skola. Trots dessa tillägg vet vi att utbildningssektorn måste fortsätta att söka effektivitet och kostnadseffektiva lösningar – inte minst när de statliga förändringarna inom andra stadiet slår fullt ut.

 

Helsingfors investerar stort i sitt skolnät. Det är bra och välkommet. Investeringarna har blottat brister i projekteringen och i kommunikationen mellan våra olika verk. Detta drabbade bl.a. renoveringen av Svenska Normallyceum på Unionsgatan, vars budget överskreds ordentligt när lokacentralen fick in anbuden. Skolan är utrymd, eleverna utlokaliserade men arbetet har inte kunnat påbörjas och tidtabellen är ordentligt försenad. Med en bättre planering hade en förtida utrymning kunnat undvikas. Det centrala nu är att arbetet kan påbörjas i början av år 2015 och det ärnödvändigt att staden tar lärdom av denna process så att detta inte upprepas och andra barn utsetts för dylika omständigheter.

 

Sosiaali- ja terveyssektori on suurten mullistusten keskellä, niin kansallisesti kuin Helsingissäkin. Meidän on kyettävä turvaamaan laatu samanaikaisesti, kun asiakkaiden määrä kasvaa ja resurssien taso ei huomattavasti nouse.

 

Tämä vaatii keskittymistä ennaltaehkäiseviin toimenpiteisiin, mm. panostamistaliikkumattomuuden vähentämiseen ja arki-liikunnan suosimiseen, psyykkisen terveyden korostamiseen ja aktiivisia toimenpiteitä yksinäisyyttä vastaan. Seniorikansalaisten yksinäisyys on kasvamassa suureksi ongelmaksi.

Edellä mainittujen asioiden onnistumiseksi tarvitaan jouhevaa yhteistyötä kaikkien hallinnonalojen välillä, halu miettiä asioita uudella ja kokonaisvaltaisella tavalla -ennakkoluulottomasti. Lastensuojelun resursseja voi säästää, jos apua tarjotaan riittävän ajoissa, kuten Imatralla ja Raisiossa on huomattu. Uskomme myös, että Helsingin kaupunki voi oppia paljon kolmannelta sektorilta ja muilta toimijoilta. Heillä on paljon tietoa, taitoa ja ”best practise” tyyppisiä esimerkkejä.

 

Meidän tavoite, että seniorit voivat asua kotona niin kauan kuin pystyvät ja haluavat,on oikea lähtökohta. Tämä kuitenkin vaatii toimivaa kotihoitoa ja kotisairaanhoitoa, kokonaisuuksia, joita on kehitettävä ja vahvistettava kaupungissa. Silloin kuntarvitaan laitospaikka, lyhyeksi tai pidemmäksi ajaksi, on senkin järjestyttävä nopeasti ja joustavasti niin, että koti ei muodostu asukkaalle vankilaksi. 

 

Meidän on oltava varovaisia, ettemme muuta tai tuhoa hyvin toimivia struktuureita. Osuva esimerkki tästä on Auroran päivystys. Päällimmäisenä huolena psykiatrisilla potilailla ja heidän omaisillaan ei ole psyykkisiin ongelmiin liittyvä leimautuminen, vaan asianmukaiseen hoitoon pääsy ripeästi ja tuskattomasti. Kun erikoisosaamista vaativa päivystys sijaitsee psykiatrisen erikoissairaalan yhteydessä, se tarkoittaa synergiaetua ja kustannustehokkuutta. Mielensairaudet ovat vakavia sairauksia, eikä psyykkisesti sairaita saa kohdella heittopusseina ja siksi toivomme että Auroran tulevaisuutta pohditaan tarkkaan.

 

Att staden, i dessa tuffa ekonomiska tider, också kan och vågar satsa som landets huvudstad är viktigt. Att vi inom ramen för stadens investeringsprogram kunde prioritera Centrumbiblioteket är glädjande. Det är ett välkommet tillskott på den kultur- och idrottsbulevard som Mannerheimvägen har utvecklats till och som utvecklas hela tiden.

 

Vi får ett icke-kommersiellt utrymme i stadens hjärta, som symboliserar landets bildningsideal och utveckling till ett av världens mest kunskapsbetonade länder,dessutom med en relativt hög statsandel och spännande arkitektur. Detta blir ett nytt mångsidigt vardagsrum för helsingforsarna och också ett utrymme som kommer att väcka intresse utanför stadens och landets gränser.

 

Helsingfors är en av världens bästa städer att bo i. Det säger alla undersökningar. En grundförutsättning för en god stad och ett välmående samhälle är en ekonomiskt hållbar politik – där man inte lånar sig in i framtiden. Att vi nu har en budget som bejakar dessa utgångspunkter har krävt kompromisser av alla politiska partier och en helhetssyn som många andra städer bara kan drömma om. Därför är det enkelt att tacka de övriga partierna för samarbetet och stadens tjänsteinnehavare för ett gott arbete.

 

SFP:s gruppanförande i budgetdebatten i Stadsfullmäktige 4.11.2014. Talet hölls av Marcus Rantala.

Varsinais-Suomen RKP: Saariston elinvoima on turvattava!

Varsinais-Suomen RKP on huolestunut viime aikoina tehdyistä, saaristoa koskevista päätöksistä ja päätösehdotuksista.

Lue edellinen artikkeli

Solidaritet behövs också för mjölkproducenterna

Nils Torvalds: Europeisk solidaritet behövs också för mjölkproducenterna i Finland och de baltiska staterna

Lue seuraava artikkeli