Demonstrationer, medlemskap i icke-partipolitiska organisationer och politiska konsumentval är relativt nya former av samhällsaktivitet. Yngre generationer har lättare att ty sig till dessa former av deltagande än de äldre generationerna
Demonstrationer, medlemskap i icke-partipolitiska organisationer och politiska konsumentval är relativt nya former av samhällsaktivitet. Yngre generationer har lättare att ty sig till dessa former av deltagande än de äldre generationerna – men valdeltagandet är ännu den vanligaste formen av deltagande. Det är en av poängerna i Silja Borgarsdóttir Sandelins färska pamflett ”Valurnan vs. Soffan – vad väljer unga?”, där hon undersöker aktivitetsgraden mellan olika generationer i Finland och ungdomar i olika europeiska länder. Gnistan till pamfletten, som är baserad på Borgarsdóttir Sandelins pro gradu-arbete, kom av uppfattningen om att dagens ungdom inte är tillräckligt samhällsaktiv och inte tar ett tillräckligt stort ansvar. – Jag ville kontrollera om det faktiskt stämmer, säger Borgarsdóttir Sandelin. Och det gör det, delvis. Borgarsdóttir Sandelins forskning visade till exempel att kunskap om processerna föder ett intresse för dem; ungdomar som känner till systemet är mer aktiva. Därför är det viktigt att bana väg för ungdomarna i beslutsfattandet. Finländska ungdomar ligger på ungefär samma aktivitetsnivå som i övriga Norden. Det är mer oroväckande, säger Borgarsdóttir Sandelin, att östeuropeiska ungdomar och i synnerhet de som bor i tidigare sovjetstater inte när något större intresse för att delta i beslutsfattandet. Nicholas Kujala, som likt Silja Borgarsdóttir Sandelin ställer upp i årets riksdagsval, förundrar sig över det i Finland överhuvudtaget existerar en grupp ungdomar som inte aktiverar sig. – Vi är föreningarnas förlovade land och få ungdomar är, trots allt, helt nöjda med tillvaron. De har alla möjligheter att organisera sig och få till stånd en förbättring av sin närmiljö.