Det är en ödesfråga för Finland hur vi lyckas stoppa ojämlikhetstrenden bland barn och unga, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson
Alla oppositionspartier lämnar på fredagen in en interpellation om ojämlikhet i utbildningen. Initiativtagare är De Gröna och interpellationens första undertecknare är De Grönas ordförande Touko Aalto.
– Vår stolthet har varit jämlikheten i utbildningen och varje barns möjlighet att förverkliga sina drömmar. Regeringen har inte ingripit för att motverka den ökande ojämlikheten. De nedskärningar som regeringen har gjort raserar grunderna för jämlikheten i utbildningen. Regeringen har gjort inskränkningar i småbarnspedagogiken, grundskolan lider av stora problem. Kön och familjebakgrund påverkar allt mer skolframgången, säger De Grönas ordförande Touko Aalto.
– Jämlikheten i utbildningen har varit stenfoten för kunnandet och framgången i Finland. Regeringens nedskärningar har ändå allvarligt raserat denna grund. SDP har föreslagit otaliga åtgärder för att motverka sämre inlärningsresultat och ökad ojämlikhet. En av de mest effektiva åtgärderna är att utvidga den avgiftsfriheten till andra stadiets utbildning. Utredningarna visar att ett väsentligt hinder för att utbilda sig är bristen på pengar och det dyra undervisningsmaterialet särskilt på andra stadiet. Också genom att eliminera de avgränsningar som finns inom småbarnspedagogiken kan man garantera jämlika utgångspunkter i livet redan i barndomen. Aktiveringsmodellen för arbetslösa har konkret visat vilka problem vi står inför, säger SDP:s gruppordförande Antti Lindtman.
– Nu då den ekonomiska nedgång som fortsatt ända till år 2015 har brutits, bör man satsa på utbildning och forskning mer än vad regeringen har gjort i sin plan för de offentliga finanserna. Samtidigt måste reformerna inom utbildningen fortsätta. Man bör rikta mer resurser på andra stadiets närundervisning och utbildningsplatserna bör bli fler. Extra stöd behövs också för elever med specialbehov, säger Sannfinländarnas första viceordförande Laura Huhtasaari.
– Finlands internationella trumfkort är inte enskilda toppförmågor, utan ett utbildningssystem som utgår från att alla är toppförmågor. Grunden för den finländska jämlikheten läggs redan i småbarnspedagogiken. Regeringen anser att en kvalitativ småbarnspedagogik inte är alla barns rätt, eftersom den subjektiva dagvårdsrätten inskränktes så att den inte mera gäller föräldrar som inte arbetar eller studerar på heltid. Jämlikheten förverkligas bara genom att återinföra den subjektiva dagvårdsrätten och kvaliteten i småbarnspedagogiken garanteras enbart genom att minska på gruppstorlekarna. Vi har inte råd att lämna en del av åldersklassen utanför en kvalitativ småbarnspedagogik. Lika litet har vi råd att låta företagen göra pengar på småbarnspedagogik. Det måste finnas klara gränser för vinstbringande verksamhet, säger Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.
– Jag är mycket orolig för att jämlikheten inom utbildningen försvagas. Det är en ödesfråga för Finland hur vi lyckas stoppa ojämlikhetstrenden bland barn och unga. Hittills har vår styrka varit en jämlik skola för alla, men nu är vårt land på väg i fel riktning. Därför kräver vi en kursändring, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.
– De unga åldersklasserna måste ha rätt till en kvalitativ utbildning, men yrkesutbildningen och nivån för högskoleutbildningen har sjunkit till följd av regeringens häftiga nedskärningar. En allt större del av utbildningen sker numera genom nätstudier på egna villkor. Det måste inverka på kunnandet, särskilt på krävande områden som förutsätter ett starkt praktiskt kunnande, säger Kristdemokraternas riksdagsgrupps viceordförande Päivi Räsänen.
