Viktigast är vår medmänsklighet och vår förmåga att dela den sorg och den förskräckelse människorna i offrens omedelbara närhet känner, säger Nils Torvalds om fredagens terrordåd.
Rädslan för terrorn steg in i Finlands vardag. Fredagens knivattack i Åbo kommer att ha en mycket stor inverkan på den allmänna opinionen. Två människor dödade i en terrorattack är en i våra förhållande omfattande mänsklig katastrof. Därför kommer också det här dådet i hög grad att påverka den samhälleliga diskussionen. Just av den orsaken är några omständigheter speciellt viktiga.
Viktigast är vår medmänsklighet och vår förmåga att dela den sorg och den förskräckelse människorna i offrens omedelbara närhet känner. Samtidigt är det också viktigt att på något sätt klara av att se ett besvärligt, invecklat och oroväckande helhetsmönster.
Den europeiska terrorn har tre förenande och mycket problematiska drag: Dålig eller obefintlig integration – invandrarnas samhälleliga organisationer förblir uteslutna eller utesluter sig själva från gemensamma samhällsorganisationer. Det skapar murar, som understöder fördomar och förhindrar den medmänskliga dialogen.
Orealistiska föreställningar om hur man når framgång i det västerländska samhället. Det skapar i sin tur besvikelser och bitterhet, som dessutom ofta kombineras med social misär och därmed för in på näringar i laglighetens gråområden.
Men den tredje, mest allvarliga utmaningen handlar om vår förståelse för hur kulturer fungerar. Det demokratiska samhället förutsätter att människorna har genomgått den svåra och långa moderniseringsprocessen, som upplöser fundamentalistiska och kulturbundna världsbilder. De grova motsättningarna vi ser i dagens finländska samhälle i förhållande till invandrare och flyktingar bygger också på samma slags premoderna och fundamentalistiska världsbilder. Vi måste nu klara av en besvärlig och upprivande samhällsdebatt, som inte heller väjer för våra egna ingrodda föreställningar.