ETT VÄLKOMNANDE FINLAND

SFP vill bygga ett Finland där alla människor bemöts med respekt och där varje individ känner sig delaktig, oberoende av faktorer som bakgrund, språk, etnicitet eller religion. Människor med olika språk, kulturer, religioner och livserfarenheter bidrar med nya idéer och nya perspektiv. För SFP står det klart att mångfald ger mervärde i samhället.

Människor flyttar till Finland av många olika orsaker. En del kommer hit för att arbeta, andra på grund av kärlek, vissa flyr krig och oroligheter, medan några hamnar här av en slump. Orsakerna till migrationen påverkar ofta vilket slags stöd man behöver. En högutbildad person som flyttar till Finland för ett välbetalt arbete har ett annorlunda behov av samhälleliga stödtjänster än en minderårig asylsökande utan familj. Därför behövs flexibilitet och förståelse. Lösningarna ska utgå från individens behov. Alla ska ha goda förutsättningar att skapa ett bra liv i Finland. När både individen och samhället bidrar till integrationen skapas bättre förutsättningar för ett tryggt och sammanhållet samhälle.

Det handlar inte bara om att invandrare ska erbjudas verktyg att anpassa sig, utan också om att samhället ska vara öppet, inkluderande och ge möjligheter till delaktighet. Alla människor ska kunna bidra till samhällsdebatten, i föreningslivet och i beslutsfattandet. Ett samhälle där olika röster får höras är ett samhälle som står starkare mot extremism och intolerans. Rasismen i Finland är fortfarande ett allvarligt problem som måste motverkas dagligen på alla nivåer. 

SFP är det välkomnande, flerspråkiga och liberala folkets parti. Vi vill att flera människor flyttar till Finland och stannar i Finland. Det här är vår vision.

Ett Finland som bär ansvar

Finland ska stå upp för de mänskliga rättigheterna och bära sitt internationella ansvar. Människor som flyr från våld, krig eller förföljelse ska få möjlighet till skydd. Alla människor har samma värde och samma rätt att leva i trygghet och frihet, oberoende av var de är födda. Det är en universell rättighet.

Vissa människor behöver skydd även när de inte uppfyller kriterierna för asyl, till exempel människorättsaktivister och de som tvingas fly på grund av klimatkatastrofer. Därför är det viktigt att stärka och bredda skyddet, bland annat genom att införa humanitära visum på EU-nivå.

De som söker sig till Finland ska mötas av ett system som är rättvist, effektivt och humant. Långa handläggningstider, oklara regler och osäkerhet skapar lidande och försvårar integrationen. Finland måste garantera att alla som söker asyl behandlas likvärdigt, får rätt till juridisk hjälp, får tolkningstjänster av god kvalitet och en opartisk prövning av sin ansökan.

En rättvis, effektiv och human migrationsprocess innebär även att den som inte uppfyller villkoren för laglig vistelse i Finland är skyldig att lämna landet. Det är viktigt att beslut fattas inom rimlig tid. Återvändandet ska alltid genomföras med respekt för människovärdet – särskilt barnets bästa måste prioriteras. Finland är skyldig att försäkra sig om att ett återvändande inte betyder en återvändo till exploatering.

Finska myndigheter ska vara effektiva, tillmötesgående och hjälpsamma i sitt arbetssätt. Därför är det viktigt att myndigheternas arbete kontinuerligt granskas och utvecklas för att motverka diskriminering. För att förstå och kunna hjälpa människor med olika bakgrund krävs utbildning, uppföljning och ett ledarskap som tar ansvar för likabehandling.

Alla människor har rätt till familjeliv. Därför måste familjeåterförening främjas utan orimliga villkor. Oskäliga försörjningskrav eller byråkratiska hinder får inte splittra familjer. Myndighetsbeslut ska alltid i första hand prioritera barnets bästa, och FN:s konvention om barnets rättig­heter ska respekteras.

Finland ska bidra till globala lösningar. Genom att stödja biståndsarbete, civila och militära krishanteringsinsatser samt klimatåtgärder kan vi minska orsakerna till flykt. Vår flyktingpolitik ska bygga på mänsklighet, ansvar och internationellt samarbete.

Invandrare ska ha samma rätt till social- och hälsovård som alla andra. En fungerande hälsovård stärker integrationen, förebygger problem och minskar samhällskostnaderna på sikt. Finland ska erbjuda en hälsogranskning vid ankomst, och uppföljning under integrationstiden. Den psykiska hälsan och psykosocialt stöd måste ges särskild hänsyn, eftersom många som flyr till Finland bär med sig erfarenheter av krig, förlust och andra traumatiska upplevelser. 

Det är också viktigt att stärka samarbetet mellan myndigheter, välfärdsområden, kommunerna och den tredje sektorn. Ofta är det föreningar och lokala initiativ som först når ut till dem som ännu inte fångats upp av det offentliga. Det samarbetet måste erkännas, stödjas och finansieras långsiktigt.

SFP vill:

  • att Finlands flyktingkvot höjs
  • att EU:s flyktingpolitik bygger på solidaritet och bindande kvoter så att ansvaret delas mellan medlemsländerna
  • att uppehållstillstånd på humanitär grund återinförs
  • att människorättsaktivister har möjlighet att få nationella visum
  • att myndighetspersonal och vårdpersonal ges fortbildning i antirasism, mångfald och interkulturell kompetens
  • att asylprocessen är rättssäker, effektiv och mänsklig, med tillgång till juridiskt biträde och tolk
  • att familjeåterförening förenklas och att barnets bästa prioriteras
  • att försörjningskraven för familjeåterförening är skäliga
  • att alla som föder barn i Finland, och nyanlända med spädbarn, har rätt till moderskapsförpackning
  • säkerställa snabbare handläggningstider och transparenta beslut i alla tillståndsärenden
  • att papperslösa personer och de som väntar på asylbeslut har rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård, småbarnspedagogik och grundläggande utbildning
  • att kommuner erbjuder akuta och nödvändiga socialtjänster samt vägledning och råd för papperslösa
  • möjliggöra e-identifiering för myndighetsärenden, även för personer med oklar status i Finland 
  • att information om vårdsystemet ges på flera språk och på lätt språk
  • att Finland inte skickar asylsökande till tredje länder
  • att jämställdhet och flickors och kvinnors rätt till utbildning prioriteras i biståndsarbetet
  • att Finland på sikt höjer sitt bistånd till 1 % av BNP och att det utarbetas en konkret handlingsplan för att nå målet
  • att Finland riktar minst 0,2 % av BNP till de minst utvecklade länderna
  • motverka könsbaserat våld och diskriminering i humanitära kriser och säkerställa att internationellt bistånd når kvinnor och flickor i störst behov av hjälp
  • förebygga människohandel och stoppa utnyttjandet av papperslösa och andra utsatt personer i exploaterande arbetsförhållanden.

Kompetens som bygger Finland

Vårt land står inför stora demografiska utmaningar. För att trygga välfärden och ekonomisk tillväxt behöver Finland fler människor som vill bo, arbeta och bygga sin framtid här.

De människor som väljer Finland tillför nya perspektiv, språk, nätverk och idéer. De stärker företagens innovationsförmåga och öppnar dörrar till internationella marknader. Arbetsmarknaden ska vara rättvis och jämlik. Alla ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Diskriminering på grund av namn, språk eller bakgrund skadar både individen och samhället. 

En snabb, tydlig och förutsägbar tillståndsprocess är avgörande för att Finland ska vara ett attraktivt land att bo och arbeta i. Erkännandet av examina, kompetenser och yrkeserfarenheter måste fungera smidigt, så att kunnande inte går till spillo. Vårt mål är att när en person kommer till Finland så ska de också vilja stanna. Det är därför viktigt att kraven för medborgarskap är rimliga och sporrande. Vi ska inte bli ett gästarbetarsamhälle.  

För att göra Finland mer attraktivt för internationell kompetens behövs ett modernt och transparent system för invandring som leder till arbete, som beaktar behoven i olika regioner och branscher. SFP vill att det är snabbare, enklare och tydligare att komma till Finland för arbete. Till exempel utbildningsnivå, arbetserfarenhet, språkkunskaper och jobberbjudande ska påverka processen positivt. Den som uppnår vissa kriterier, också personer som anlänt till Finland av humanitära skäl, ska få permanent uppehållstillstånd och ID, också om man redan bor i Finland. 

Invandring kan leda till arbete också då människor kommer till Finland av andra orsaker än för arbete. Kvinnor med invandrarbakgrund är en särskilt outnyttjad resurs. De möter ofta både språkliga och strukturella hinder vilket resulterar i en lägre sysselsättningsgrad än män. Genom riktade insatser som mentorskap, praktik och utbildning kan fler kvinnor stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna behöver i sin tur stöd och kunskap om hur man leder mångkulturella team, hanterar språkfrågor och motverkar fördomar.

En person som redan befinner sig i Finland ska kunna ansöka om uppehållstillstånd på en ny grund, om livssituationen förändras. Det ska till exempel vara möjligt att byta från en asylprocess till uppehållstillstånd på grund av arbete, företagande eller studier, om personen uppfyller villkoren för den nya tillståndsgrunden.

SFP vill:

  • att Finland inför en tydlig och flexibel modell för invandring, där utbildning, språkkunskaper, arbetserfarenhet och arbetsmarknadens behov vägs in för att stärka integrationen och möta kompetensbristen
  • att de som kommer till Finland för arbete inom två veckor får finländskt ID, arbetstillstånd och bankkonto, liksom dagvårds- och skolplatser för barn
  • att det är möjligt att bli finländsk medborgare och finländare – det är viktigt att kraven för finländskt medborgarskap är rimliga och uppnåbara
  • skapa ett arbetsliv som är öppet, rättvist och konkurrenskraftigt
  • att behovsprövningen för att anställa personer utanför EU och EES-länderna slopas
  • att Finland deltar i EU:s talangreserv, dvs. plattformen för arbetssökande från länder utanför EU
  • att tillfälliga arbetstillstånd inte är knutna till en specifik arbetsgivare eller bransch, människor ska fritt kunna byta jobb
  • att erkännandet av utländska examina förenklas och försnabbas
  • att personer som avlagt en examen inom andra eller tredje stadiet i Finland automatiskt beviljas permanent uppehållstillstånd
  • att det finns en engelskspråkig utbildningsstig från småbarnspedagogiken till högskolan för elever och studerande som är tillfälligt bosatta i Finland
  • att väntetiderna till aktiverande åtgärder som arbetskraftsutbildning, arbetsprov, läroavtal och lönestöd förkortas
  • att mentorskap och nätverk mellan företag och personer med invandrarbakgrund utvecklas
  • att särskilda satsningar görs för att främja sysselsättningen av kvinnor med invandrarbakgrund
  • att arbetsgivare erbjuds fortbildning och stöd i inkluderande ledarskap, rättvis rekrytering och mångfaldsarbete
  • att företagstjänster och myndighetsinformation erbjuds på flera språk, också på lätt språk, för att locka entreprenörer, investerare och utländska studerande
  • att myndigheter har tillräckliga resurser och rätt kompetens för att motverka exploatering i arbetslivet
  • att spårbyte möjliggörs, så att en person kan ansöka om uppehållstillstånd på en ny grund, till exempel arbete, företagande eller studier, när livssituationen förändras och villkoren för den nya tillståndsgrunden uppfylls
  • att asylsökande får rätt att arbeta direkt vid ankomst till Finland
  • att man har rätt att arbeta under hela asylprocessen, även då man överklagar ett negativt beslut.

Integration – även på svenska

Människor anländer till Finland av olika orsaker. Oavsett om orsaken är arbete, familj eller möjligheten att söka asyl, ska integrationen fungera. En lyckad integration handlar om att människor får möjlighet att leva ett tryggt och meningsfullt liv i sitt nya hemland. Språk, utbildning, hälsa, boende och gemenskap är alla delar av en lyckad integration. När människor känner sig delaktiga och välkomna stärks både individens välmående och samhällets sammanhållning.

Föreningar, kulturinstitutioner och idrottsföreningar skapar naturliga mötesplatser mellan människor med olika bakgrund. När man idrottar, spelar eller skapar tillsammans ökar förståelsen och tilliten. Därför ska vi långsiktigt stödja civilsamhällets arbete för integration och antirasism.

På statlig nivå sätts ramarna och tilldelas resurser för integration, medan myndigheter som exempelvis Migrationsverket ska verkställa lagstiftning och stöd i praktiken. Välfärdsområdena och kommunerna spelar en central roll eftersom integration sker lokalt i skolan, på hälsocentralen och genom sysselsättningstjänster. 

Goda språkkunskaper ger människor frihet att delta, påverka och förstå samhället omkring dem. Därför ska alla nyanlända ha likvärdig tillgång till högklassig språkundervisning.

Integration på svenska måste också i praktiken erbjudas på samma villkor som integration på finska. Det kräver långsiktig planering, finansiering och klara mål av det offentliga. Idag bär tredje sektorn ett för stort ansvar för integrationen på svenska. 

För SFP är det viktigt att alla som vill har möjlighet att integreras på svenska och bli del av den finlandssvenska kulturen, oavsett ursprung. Att integreras på svenska handlar inte om att man väljer bort finskan. För oss är det viktigt att det fortfarande erbjuds språkundervisning och stöd på finska också när det primära integrationsspråket är svenska. Integration på svenska ska vara ett reellt och tillgängligt alternativ. 

Småbarnspedagogiken, grundskolan, andra stadiet, den fria bildningen, och högskolorna utgör en viktig del av språkundervisningen. Att stödja språkutvecklingen inom småbarnspedagogiken lägger en god grund för den fortsatta skolgången.

Elevens faktiska språkkunskaper ska vara avgörande för om man får undervisning i svenska eller finska som andra språk. Principen ska vara att den grundläggande utbildningen är gemensam för alla. Nyanlända elever kan i början behöva förberedande undervisning för att få det språkstöd och den introduktion till skolan som de behöver. Den förberedande undervisningen är en tillfällig särlösning och ska ordnas som en integrerad del av skolvardagen. Målet ska vara att eleverna så snart deras kunskaper och situation tillåter det blir en del av den övriga skolgemenskapen och undervisas i samma grupper som elever med finska eller svenska som modersmål.

Skolan är en av de viktigaste arenorna för en lyckad integration. Det är en betydelsefull mötesplats för hela familjen. Genom skolan får nyinflyttade familjer kontakt med andra familjer, lärare och det omgivande samhället. Det är viktigt att föräldrarna känner tillit till det finländska skolsystemet och upplever att de är delaktiga på lika villkor. Genom aktiv föräldrasamverkan kan skolan fungera som en bro in i samhället och stärka både barnets och familjens integration.

Språkundervisningen måste vara flexibel för att människor ska kunna kombinera den med arbete, praktik eller familjeliv. Särskilt föräldrar som är hemma med barn behöver bättre möjligheter till språkundervisning på tider och sätt som fungerar för dem, till exempel genom att ordna den i samband med barnens skoldag.

Nyanländas politiska deltagande i Finland är lägre än hos den infödda befolkningen. När människor med olika bakgrund får reell möjlighet att påverka stärks demokratin och tilliten i samhället. Därför behövs tydlig information om politiska rättigheter och tillgängliga kanaler för deltagande.

SFP vill:

  • att minst 10 procent av de som integreras i Finland ska integreras på svenska
  • att Migrationsverket ger klar och tydlig information till nyanlända om möjligheten om att integreras på svenska
  • att Migrationsverket betjänar kommunerna med nödvändig service så att en lyckad integration på svenska är möjlig att genomföra också i praktiken
  • att statliga integrationsåtgärder vid ankomsten till Finland likställs för alla grupper, oavsett anledning för ankomsten
  • att integrationsstigen fungerar likvärdigt på svenska och finska
  • att den nyanlända ges möjlighet att studera både svenska och finska under integrationstiden om hen önskar
  • att avgifterna för allmänna språkexamina är skäliga
  • att tvåspråkiga kommuner ordnar språkkurser för nyanlända i våra båda nationalspråk
  • att kommunerna säkerställer att invandrarfamiljer får tydlig information om att det finns möjlighet till småbarnspedagogik på våra båda nationalspråk 
  • att småbarnspedagoger, lärare och studiehandledare får utbildning i flerspråkighet och mångfald
  • att det finns tillgängliga läromedel på våra båda nationalspråk som stöder invandrarelevers inlärning
  • att den förberedande undervisningen ordnas inkluderande och det säkerställs ett tillräckligt stöd till lärarna
  • att barn som är födda i Finland eller som deltagit flera år i småbarnspedagogik ska läsa finska eller svenska som första språk
  • att det erbjuds extra stöd i övergången mellan olika utbildningsskeden för elever och studerande med annat modersmål än svenska och finska
  • stärka möjligheterna för föräldrar med invandrarbakgrund att stödja sina barns skolgång och stärka kontakten mellan föräldrarna och skolan
  • att internationella studerande ges möjlighet att lära sig finska eller svenska under studietiden
  • att tredje sektorn ges långsiktig finansiering för att främja integrationsverksamhet på svenska och finska
  • målmedvetet arbeta för att kommunerna och välfärdsområdena främjar integration, exempelvis genom lokala koordineringsgrupper.

Ett Finland fritt från rasism

SFP vill se ett Finland fritt från rasism. Det formella skyddet mot diskriminering är starkt, men rasismen är ändå närvarande. Den syns bland annat i arbetslivet, på bostadsmarknaden, i möten med myndigheter, i skolan, på nätet, och i möten mellan människor.

Vi bär alla på fördomar och gör antaganden, ofta utan att vara medvetna om det. Därför behöver vi verktyg, kunskap och metoder som hjälper oss att bemöta människor jämlikt och som synliggör de omedvetna föreställningar vi kan ha om andra. Ju mer vi arbetar med våra egna brister och är öppna för att lära oss nytt, desto bättre mår vårt samhälle.

Fördomar påverkar både sannolikheten att bli kallad till arbetsintervju och det slutliga rekryteringsbeslutet. Utbildning i antirasism och likabehandling minskar diskrimineringen i arbetslivet. Anonym rekrytering gör besluten mer meritbaserade och minskar risken för diskriminering som grundar sig på namn, kön, ursprung eller utseende.

Tillräckligt med nya förmånliga bostäder i tillväxtorter motverkar segregation. Planeringen av bostadsområden måste utgå från mångfald, tillgänglighet och trygghet. Det är viktigt att blanda olika boendeformer när man planlägger nya områden. Tillräcklig information om hyresvärdens skyldigheter och hyresvärdens rättigheter motverkar diskriminering på hyresmarknaden. 

Myndigheter ska proaktivt förebygga och motverka rasism. Utbildning i antirasism och tjänster som är anpassade att möta en mångkulturell befolkning bidrar till en trygg och jämlik miljö. Också beslutsfattares engagemang och agerande på lokal, regional och nationell nivå kan förebygga diskriminering. 

Kultur, språk och gemenskap binder oss samman. Kulturen är ett av samhällets starkaste verktyg mot fördomar och polarisering. I ett öppet samhälle ska alla kunna utöva sin tro, eller avstå från det, utan att utsättas för diskriminering. Respekt för olika livsåskådningar stärker tilliten och möjliggör fredlig samexistens. Särskilt minoriteter ska skyddas mot hat och trakasserier.

SFP vill:

  • att varje kommun och välfärdsområde utarbetar en plan mot rasism och diskriminering och utser specifika ansvarspersoner för ändamålet
  • att krav på icke-diskriminering och likabehandling införs i kommunernas och välfärdsområdenas upphandlingsvillkor
  • att antirasism och interkulturell kompetens integreras i undervisningen på alla stadier
  • att man inom småbarnspedagogiken och skolorna har kunskap och verktyg för att behandla teman som mångfald, rasism, samhörighet och delaktighet med barn och unga, utifrån deras ålder och mognadsnivå
  • att det i den grundläggande utbildningen införs ett gemensamt religions- och livsåskådningsämne för att förbättra förståelsen för varandra och olika religioner
  • att lättillgänglig information om hyresvärdars skyldigheter och hyresgästers rättigheter finns att tillgå
  • att stadsplaneringen iakttar mångfald, olika boendeformer ska finnas inom samma område
  • se mångsidiga boende- och livsmiljöer med ett tillräckligt utbud av hyresbostäder till skälig hyresnivå
  • att kommunerna arbetar aktivt mot diskriminering på bostadsmarknaden i samarbete med tredje sektorn
  • att digitala tjänster görs tillgängliga på flera språk och på lätt språk
  • att Diskrimineringsombudsmannen har tillräckliga resurser
  • att polis, tull och gränsbevakning utbildas i att undvika rasprofilering
  • att polisen aktivt rekryterar personer med olika språklig och etnisk bakgrund
  • skärpa lagstiftningen så att de digitala jättarna tvingas ta större ansvar i kampen mot hatbrott och trakasserier på nätet
  • att tredje sektorn ges fleråriga bidrag för att stärka delaktighet och gemenskap i lokalsamhället.