Bättre vård och fler i arbete. Det var huvudbudskapet när Svenska riksdagsgruppen samlades till sommarmöte i östra Nyland den 19–21 augusti och lade fram ett åtgärdspaket inför den politiska hösten. Sedan dess har budgetförhandlingarna avgjorts med flera segrar för SFP. Partiets ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz och Svenska riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson berättar om sina första intryck av den nya politiska säsongen, hur budgetförhandlingarna gick och vad åtgärdspaketet betyder i praktiken.
Bortsett från ett avbrott i form av en omröstning i riksdagen fick både Adlercreutz och Andersson tid att koppla av under sommaren. Adlercreutz berättar hur juli brukar tillbringas med familjen på en liten holme utanför Hitis, där det största bekymret är vad som ska lagas till middag.
– Jag brukar påstå att jag är ganska bra på att koppla av, men min fru håller inte med mig, skrattar han.
– Under juli månad försöker vi hålla oss fria från evenemang eller resor, så veckorna på holmen har varit ett välfungerande koncept i flera år.
Även Andersson fick njuta av en familjekär sommar.
– Jag tillbringade sommaren med min familj. Det har varit särskilt roligt att ha mycket tid med min dotter.
Längs kusten
Hösten inleddes med sommarmötet och en kustrunda på 20 orter. För både Adlercreutz och Andersson var själva resandet ett värde i sig.
– Jag tyckte att Kustrundan som koncept var utmärkt. Jag hoppas att vi kan göra det till en återkommande tradition, säger Adlercreutz.
– Det sänder en fin signal när riksdagsgruppen reser tillsammans och är närvarande i varandras regioner. Det är något vårt parti behöver bli bättre på om vi vill framstå som ett nationellt parti. Vi behöver se bortom vår egen region och valkrets och göra ett tydligt avtryck i hela Finland, tillägger han.
Mötena längs kusten gav också värdefull kunskap inför hösten.
– Människor bemötte oss positivt och vi hade många goda diskussioner om vård, skola och ekonomi. Vi fick höra flera personliga erfarenheter som är viktiga för oss. Det är just sådan kunskap vi behöver för att veta åt vilket håll vi ska driva politiken, förklarar Adlercreutz.
För Andersson var en fråga tydligare än de andra.
– Det var oerhört viktigt som riksdagsledamot att träffa människor och få höra direkt respons och tankar om vad vi borde arbeta för. Den fråga som väcker oro är vården och omsorgen i Finland. Det kom ett tydligt önskemål om att SFP ska fortsätta fokusera på frågan så mycket som möjligt, och det ska vi förvalta, säger han.
Ett paket för vård och arbete
På sommarmötet presenterade Svenska riksdagsgruppen ett paket för att öka sysselsättningen och skapa en pålitlig vård. Gruppen vill se lösningar som fungerar i praktiken och som märks i människors vardag.
– Alla finländare ska vara berättigade till god vård och omsorg. Vi behöver återställa finländarnas förtroende för den offentliga vården. Därför föreslår vi flera åtgärder för att förbättra vården, säger Andersson.
– Finland behöver fler i arbete och företag som vågar anställa. Då måste vi se till att det alltid lönar sig att ta emot ett jobb. Våra förslag handlar om hela vägen – från ungas första jobb och möjligheten att lära sig ett yrke till kompetensutveckling, företagande och ett arbetsliv där människor orkar. Vi vill göra det lättare att arbeta, anställa och skapa nytt, förklarar Adlercreutz.
En av åtgärderna i paketet är språkmatchning inom vården, som innebär att patienter och vårdpersonal som talar samma språk förs samman i vårdsituationer. För Adlercreutz handlar det om något grundläggande.
– Det borde vara självklart för varje serviceorganisation att ha koll på vilka språk en läkare, vårdare eller terapeut kan använda i sitt arbete, säger Adlercreutz.
Andersson är extra glad över att det förslag han drev på partidagen i juni nu har blivit en del av gruppens ståndpunkt: att belöna välfärdsområden som fungerar bra på båda nationalspråken.
– Den svenska servicen måste förbättras, och därför vill vi belöna de välfärdsområden som bevisligen sköter vården väl. Både svenska och finska, förklarar han.
Andersson menar att god vård börjar med att patienten blir förstådd på sitt eget språk.
– Det finns ingen god vård och omsorg om man inte får den på sitt modersmål. Det handlar om ett respektfullt bemötande. Det är särskilt viktigt när man blir sjuk eller blir äldre.
– Vi måste säkerställa att vi har tillräckligt med svenskspråkig personal på plats och att de som talar samma språk möts i vårdsituationer. Det är både en ledarskapsfråga och en attitydfråga.
Han lyfter fram ett exempel från ett besök på Borgå sjukhus.
– Personalen har regelbundna träffar där de övar på situationer som är relevanta i vården. I stället för att bara plugga grammatik tränar de på att använda det svenska språket i kontext.
En egen läkare för alla
En annan brist som Adlercreutz pekar på är byråkratin efter välfärdsområdesreformen.
– Alla delar i välfärdsområdesreformen har inte riktigt fallit på plats än. Det känns som att byråkratin har tagit över i vardagen och många organisationer lider fortfarande av den stora omställningen, säger Adlercreutz.
– Det har varit mycket fokus på administrativa strukturer i stället för att fundera på hur vården upplevs av människan på gräsrotsnivå. Därför har SFP under hela mandatperioden försökt betona närhetsprincipen, att vården är en personlig och känslig fråga som kräver människokontakt och en bestående relation.
Svaret på byråkratin är egenläkarmodellen, som SFP vill att alla finländare ska omfattas av senast 2030. Andersson beskriver vad den skulle betyda i praktiken.
– När du besöker hälsocentralen flera gånger träffar du alltid samma sjukskötare eller läkare. Det ger en känsla av trygghet. Du behöver inte upprepa din sjukdomshistoria eller din livssituation varje gång, vilket kan vara tungt att förklara för någon ny. Det skapar även mer långsiktighet. När vårdaren och läkaren känner till dig och din bakgrund förbättras kvaliteten på vården.
Segrar i budgetrian
När höstens budgetförhandling väl kom igång gick den bättre än väntat, enligt Adlercreutz.
– Det som skiljer denna budgetförhandling från den förra var att vi denna gång hade ett grundförslag som regeringen hade kommit överens om tidigare, berättar han.
– Förra året fick vi ett enormt politiserat förslag som egentligen handlade mer om Sannfinländarnas önskedrömmar än om regeringens gemensamma syn. Därför var processen betydligt jobbigare. Men nu fanns det en bra grund.
För SFP gällde en av de viktigaste segrarna Svenska Teaterns finansiering.
– Förra våren lyckades vi säkra Svenska Teaterns nationalscenstatus, och nu lyckades vi också säkra finansieringen, berättar Adlercreutz.
Finansieringen är inskriven i budgetramen, vilket innebär att den blir verklighet om inte nästa regering bestämmer sig för att ändra det.
– Det här visar hur viktigt det är att SFP sitter i regeringen. Sådana här beslut, som har enorm betydelse långt in i framtiden, tas inte i regeringar där SFP inte är med, förklarar Adlercreutz.
SFP lyckades även få in ett beslut i förhandlingarna om att utreda språkmatchningen, och nu ska frågan drivas vidare på social- och hälsovårdsministeriet. Andersson ser det som höstens konkreta genombrott.
– Den här sommaren har vi tyvärr fått läsa om att många svenskspråkiga finländare har blivit dåligt bemötta i vårdsituationer. Så ska det inte vara. Det är ohållbart, och därför är det positivt att SFP snabbt lyckades få igenom en ny åtgärd, säger han.
Mot valet 2027
Med riksdagsvalet 2027 i sikte har båda ett budskap till väljarna. Adlercreutz upplever att många efterlyser SFP:s sätt att göra politik.
– Under sommaren har folk kommit fram och sagt att det är bra att ni är ett sansat parti som diskuterar på ett respektfullt sätt. Men det kan ofta kännas som att en pragmatisk, resultatfokuserad politik inte riktigt får gehör i en värld där algoritmerna gynnar starka känslor, ofta negativa, förklarar Adlercreutz.
– Jag tror att folk är trötta på dem som skriker högst på sociala medier och slänger ur sig dumheter eller går omkring med hattar för att provocera och väcka reaktioner. Folk vill ha politiker som bryr sig om människan, som vågar medge att saker inte alltid är svartvita och som tar avstånd från en politik som försöker ställa oss finländare mot varandra.
Han tror att partiets långa linje kan bli avgörande.
– Jag hoppas att alla vågar stå upp för en respektfull och pragmatisk politisk dialog. Finländarna längtar efter det just nu. Det har varit SFP:s långa linje i många år och kan bli ett trumfkort i det här valet.
För Andersson handlar det om vad som skiljer SFP från alla andra.
– Det finns inget annat parti i Finland som sätter den svenska servicen främst och inget annat parti som kommer med konkreta förslag på hur den svenska vården ska bli bättre. Vi tror på bättre vård och omsorg, och vi tänker inte ge oss förrän bristerna är åtgärdade, avslutar han.
