Riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP) och juristen och riksdagskandidaten Karin Cederlöf (SFP) är oroade över hur grundlagsutskottet har fungerat under den här valperioden. De vill att domstolarna ska få en större roll vid sidan av utskottet, och en lägre tröskel att ingripa när en lag strider mot grundlagen.
Under hösten har två av landets ledande grundlagsexperter, professor Tuomas Ojanen och professor emeritus Kaarlo Tuori, i Helsingin Sanomat varnat för att grundlagsutskottet har politiserats och att rättsstatens skyddsmurar är för svaga.
– Som jurist ser jag med oro på utvecklingen. Grundlagen finns för att sätta gränser för den politiska makten. Lagar som är grundlagsstridiga ska i regel inte gå att stifta. Under den här valperioden har vi sett exempel på lagar som har pressats igenom trots grundlagsexperternas utlåtanden, säger Karin Cederlöf.
Exempelvis ansågs funktionshinderservicelagen av grundlagsexperter strida mot grundläggande rättigheter och FN:s funktionshinderkonvention. Lagen innehåller en bestämmelse som gör det svårare för äldre att få service, såsom färdtjänst. Mycket diskussion har också förts om avvisningslagen.
– Under Heikki Vestmans ledning har utskottet gett vikt åt de experter som stöder regeringens förslag, medan de kritiska har sidsteppats. Samlingspartiet sa redan från början att ordförandeposten behövdes för att få igenom regeringens reformer. Det avslöjar ett beräknande förhållningssätt till ett utskott som ska vakta grundlagen, inte driva den sittande regeringens intressen, fortsätter Cederlöf.
– Inte heller vi i Finland kan förbli okänsliga för de trender som strävar efter att försvaga rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Polariseringen i politiken har också drivit på politiseringen av grundlagsutskottets arbete, säger Eva Biaudet.
I många andra länder är det huvudsakligen domstolar som bedömer om nya lagar är grundlagsenliga. I Finland har domstolarna en mycket liten roll i grundlagskontrollen. Ett sätt att stärka deras roll är att stryka det så kallade uppenbarhetskravet i 106 § i grundlagen, vilket skulle sänka tröskeln för domstolarna att bedöma om en lag är grundlagsstridig. Förslaget har stöd hos många rättslärda.
– Vid sidan av grundlagsutskottet kunde domstolarna få en större roll i bevakningen av grundlagen. Det skulle säkra en opartisk grundlagskontroll i ett läge där grundlagsutskottets politisering förvärras. Det handlar om att trygga medborgarnas rättigheter oberoende av vem som sitter i regeringen, säger Biaudet och Cederlöf.
Också SFP:s ordförande Anders Adlercreutz har talat för en starkare roll för domstolarna, senast i oktober i ett blogginlägg.
– Grundlagen förpliktar det allmänna att genomgående främja förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Det är dags att ta den paragrafen på fullt allvar, avslutar Biaudet.
