Svenska riksdagsgruppen presenterade under torsdagen, i samband med sitt sommarmöte i östra Nyland den 19–21 augusti, konkreta åtgärder för att få fler i arbete och förbättra tillgången till vård. Gruppen vill se lösningar som fungerar i praktiken och som märks i människors vardag.
– Alla finländare ska vara berättigade till en god vård och omsorg. Vi behöver återställa finländarnas förtoende till den offentligt vården. Därför föreslår vi flera åtgärder för en bättre vård, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson.
– Finland behöver fler i arbete och företag som vågar anställa. Då måste vi se till att det alltid lönar sig att ta emot ett jobb. Våra förslag handlar om hela vägen – från ungas första jobb och möjligheten att lära sig ett yrke till kompetensutveckling, företagande och ett arbetsliv där människor orkar. Vi vill göra det lättare att arbeta, anställa och skapa nytt, säger SFP:s ordförande Anders Adlercreutz.
Svenska riksdagsgruppens förslag för fungerande vård och ökad sysselsättning:
BÄTTRE VÅRD NÄRA DIG
- God service på svenska ska belönas
När vi är sjuka, när vi är som svagast eller blir äldre behöver vi kunna förstå och bli förstådda på vårt modersmål. Det handlar om trygghet, respektfullt bemötande och en god vård. Tyvärr vet vi att det fortfarande alltför ofta brister när det gäller att få vård på svenska – eller på finska. Det är ohållbart och behöver åtgärdas. Därför vill vi att välfärdsområdenas finansiering ändras så att ett tillägg betalas ut på basis av hur bra ett välfärdsområde faktiskt sköter den svensk- och den finskspråkiga servicen. Om området erbjuder god vård på svenska, så får området mer finansiering. - Trygga att personer som talar samma språk möts i vårdsituationer
Språkmatchning inom vården innebär att kunder och vårdpersonal som talar samma språk också möts. Det tar tid att skapa ett system som möjliggör matchning och det arbetet kräver resurser. Under nästa regeringsperiod måste matchningen förverkligas. - Ett eget vårdteam till alla finländare senast år 2030
När hälsocentralens bekanta läkare och vårdare känner till din livssituation och din vårdhistoria blir vården både tryggare, mänskligare och mer kontinuerlig. Samtidigt minskar antalet överlappande laboratorie- och röntgenbesök. Du ska inte behöva byta läkare eller sjukskötare vid varje hälsocentralsbesök och vara tvungen att förklara din situation otaliga gånger. Därför vill vi att varje finländare senast år 2030 har ett eget vårdteam och en egenläkare som bemöter patienten på svenska eller finska. - Bättre hemvård och mera tid för människan
Vi vill att hemvårdens resurser och arbetssätt ordnas så att personalen behöver sätta mindre tid på administration och i stället har mer tid att ge vård och omsorg. Teknologi ska frigöra vårdpersonalens tid och mänsklig kontakt ska inte ersättas av digitala redskap. Det behövs nationella kriterier för att alla kunder i hemvården får lika god vård i hela Finland, samtidigt som onödig byråkrati behöver avvecklas. - Belöna satsningar på främjande av hälsa och välmående
Kommuner och välfärdsområden som satsar på förebyggande åtgärder ska belönas. I finansieringen av kommunerna och välfärdsområdena ingår en koefficient för främjande av hälsa och välfärd. Vi vill utveckla koefficienten så att den sporrar till satsningar på mångsidig verksamhet som får människor att må bättre. - Säkerställ FPA-taxins kvalitet – flytta ansvaret till välfärdsområdena
Vi vill att ansvaret för FPA-ersatta taxiresor överförs från FPA till välfärdsområdena. Inom ramen för den nationella strategin för akutvården ska det göras en utvärdering över behovet av fler akutvårdsenheter och dessutom ska föreskrifterna för akutvården ses över. Ambulanstransporterna och koordineringen till övriga vårdtjänster ska också utvecklas. - Åtgärdsprogrammet Barnens Finland skapas för att minska barnfattigdomen
Vi vill att det utarbetas ett nationellt Barnens Finland-program med åtgärder som motverkar barnfattigdom, psykiskt illamående och som stärker barns och ungas delaktighet. Vi inleder också ett försök med helhetsskola och utvecklar klubbverksamhet under skolloven, så att alla barn får möjlighet till en trygg och meningsfull vardag.
FLER I ARBETE
- Fördela och finansiera föräldraledigheterna mera jämnt
Vi vill förbättra möjligheten att kombinera familj och arbete, stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden, främja pappornas roll i familjen och barnets rätt till omsorg. Därför behövs en familjeledighetsreform vars mål är att ledigheterna fördelas jämnare. Vi vill också lösa evighetsfrågan om hur föräldraskapets kostnader ska delas. Därför borde vi införa en liknande modell som finns i Danmark för finansiering av föräldrapenningen. I den finansieras majoriteten av föräldrapenningen med skattemedel och en del via en särskild föräldrapenningsfond för arbetsgivare. Detta skulle också gynna många företag, särskilt i kvinnodominerade branscher. - Inför en tidsbestämd skattelättnad för företag som anställer unga och långtidsarbetslösa
Vi vill införa en tidsbestämd skattelättnad för företag som anställer personer som är under 30 år eller som är långtidsarbetslösa. Genom att låta företag dra av lönebikostnader i beskattningen minskar den ekonomiska risken vid nyanställningar. Det här skulle underlätta inträde i arbetslivet för dem som har det mest utmanande sysselsättningsläget. De reserverade medlen får användas för att finansiera investeringar. - Sporra arbetsgivare att ingå läroavtal med hjälp av kollektivavtal för lärlingar
Läroavtal är ett smidigt sätt att ta sig in i arbetslivet och samtidigt få ett yrke. Tyvärr är den ekonomiska tröskeln för att använda läroavtal för hög för många mindre företag. Därför vill vi införa ett kollektivavtal för lärlingar för att främja användningen av läroavtal. - Inför bindande regler för att motverka psykosocial belastning i arbetslivet
Psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukfrånvaro. Vårt nuvarande regelverk är anpassat för arbete inom traditionell industri och för fysiska skador. Därför måste arbetsskyddslagstiftningen bättre beakta psykosocial belastning i arbetet. - Inför ett kompetensavdrag i beskattningen för livslångt lärande och branschbyte
Vi vill möjliggöra skatteavdrag i personbeskattningen även för sådana fortbildningskostnader som inte är kopplade till det egna yrket. Genom att utvidga avdraget till att gälla fortbildning som stöder branschbyte eller rollbyte inom det nuvarande yrket kan vi stöda människor att anpassa sitt kunnande. - Utvidga avdraget för forskning och utveckling till att gälla nya företag som inte ännu är lönsamma
Satsningar på forskning och utveckling är nödvändiga för att våra företag ska kunna skapa nytt, växa och anställa. Skattestödet för forskning och utveckling gäller för tillfället enbart företag som gör vinst. Det betyder i praktiken att de flesta startup-företag inte är berättigade till avdraget, eftersom de sällan gör vinst under sina första verksamhetsår. Vi utvidga skatteincitamentet så att det även en viss tid gäller företag som inte ännu gör vinst. - Återinför det skyddade beloppet i arbetslöshetsförmånerna
Vi vill återinföra det så kallade skyddade beloppet på 300 euro i arbetslöshetsförmånerna. Det innebär att den som får arbetslöshetsförmåner ska kunna tjäna upp till 300 euro i månaden utan att stödet minskar. Det ska alltid löna sig att ta emot ett mindre jobb eller deltidsarbete när sådant finns att tillgå.
