SFP:s riksdagsledamot Henrik Wickström är bekymrad över situationen för vården på svenska i Finland. Han är orolig för att servicen på svenska kommer att nedprioriteras inom vården till följd av urbaniseringen och de demografiska förändringarna i Finland. Enligt honom märks detta redan i Nyland inom specialsjukvården, men också i större välfärdsområden där svenskan är i minoritet.
Wickström har ett konkret förslag på hur man kunde åtgärda situationen. Han anser att välfärdsområdena borde belönas om de lyckas erbjuda service på båda nationalspråken enligt klienternas önskemål. Enligt Wickström borde en sådan mätare införas som en del av finansieringsmodellen för vården för att skapa incitament för välfärdsområdena att satsa på vård på svenska.
– I dagens lagstiftning står det att servicen inom vården ska tryggas på båda nationalspråken, men vi vet att verkligheten ser annorlunda ut. Eftersom den nuvarande lagstiftningen inte i praktiken garanterar vård på svenska krävs nya incitament för välfärdsområdena. Här kunde finansieringsmodellen fungera som ett bra incitament, säger Wickström.
Wickström säger att införandet av egenläkarmodellen kan bidra till att vårdpersonal och klienter matchas på ett sätt som bättre beaktar klienternas språkliga önskemål. Han framhåller dock att det också kan behövas förvaltningsmässiga reformer för att trygga vården på svenska, särskilt i Nyland.
– Jag hoppas att vi i Nyland kan vara ärliga och konstatera att vården på svenska kräver bättre strukturer. Till exempel fick vi serviceplanen för Raseborgs sjukhus i Västra Nylands välfärdsområde sammanställd tack vare budgetmedel från riksdagen. Det här visar att situationen är ohållbar, säger Wickström.
