Motion 27 – Hejda hatpratet omedelbart!

30.05.2021

Beslut

SFP arbetar för:

• att erbjuda lättillgängliga stödtjänster för personer inom partiet och kandidater som blivit utsatta för hatretorik
• att informera sina kandidater om hur man kan få hjälp och stöd om man blir utsatt för hatretorik
• att utbilda sina kandidater i att känna igen och tackla hatretorik
• att det i kommunerna finns klara riktlinjer för hur man bekämpar hatretorik och rasism inom det kommunala beslutsfattandet
• att justitieministeriet initierar ett ökat samarbete mellan olika myndigheter och plattformar på sociala medier för att mer effektivt få bort innehåll som strider mot plattformarnas användarvillkor

Behandling

Hatprat och trakasserier är tyvärr inte sällsynta i politiken och tyvärr något som ökat de senaste åren. Enligt undersökningen Viha vallassa: Vihapuheen vaikutukset yhteiskunnalliseen päätöksentekoon, av statsrådet 4.10.2019, utsätts en tredjedel av de kommunala beslutsfattarna och nästan hälften av riksdagsledamöterna eller deras assistenter för hatretorik på grund av sitt arbete. Enligt rapporten är de åtgärder som vidtagits för att stoppa hatretoriken otillräckliga. Särskilt kandidater i val och fullmäktigeledamöter i kommunerna förblir ofta utan stöd när de utsätts för hatretorik. I rapporten framgår också att kvinnor, minoriteter och unga oftare utsätts för hatprat. Inför kommunalvalet 2021 har vi i medierna kunnat läsa om hur dagens diskussionsklimat och rädsla för hatprat upplevs som ett hinder för att kandidera i val och delta i politiken. I ett demokratiskt samhälle ska ingen behöva vara rädd för att ställa upp i val.

Med ovanstående statistik som bakgrund är det klart att vi måste bekämpa hatpratet i politiken med hårdare tag. Rasism, trakasserier eller förminskande kommentarer har ingen plats i politiken och därför måste dessa få konsekvenser. Hatprat är ett mångfacetterat fenomen, och vi behöver arbeta på olika fronter för att råda bot på det. Vi behöver se värdebaserat ledarskap, där beslutsfattare tydligt tar avstånd från hatprat och ställer sig på den utsattas sida. Det måste finnas klara riktlinjer för vad som kan sägas i exempelvis kommunfullmäktige. Kandidater och beslutsfattare som blir utsatta måste med låg tröskel få hjälp, stöd och rådgivning, då det inte alltid är entydigt om hatpratet är en kriminell handling. Samtidigt behövs ett ökat samarbete mellan olika myndigheter och plattformar på sociala medier för att effektivt få bort hatprat, trakasserier och meddelanden som strider mot plattformarnas användarvillkor.

Rädsla för hatprat får inte vara en orsak för att inte gå med i politiken.

Partifullmäktiges svar

Hatretorik och trakasserier är destruktivt för den som utsätts för det och utgör också ett hot mot vår demokrati. Hatretorik syftar till att tysta personen som utsätts för den och precis som motionären påpekar är det kvinnor, unga och minoriteter som är mest utsatta för hatretorik. Det är viktigt att alla ska ha samma möjligheter att delta i politiken och den offentliga debatten. Ingen ska behöva vara rädd för att bli utsatt för trakasserier med anledning av deltagande i politiken. I politiken har vi alla ett gemensamt ansvar för att lyssna på andra och föra en saklig debatt samt respektera andra både på nätet och vid olika fysiska tillställningar. Det är tillåtet att sakligt rikta kritik mot en politisk fråga och delta i samhällsdebatten, men det ska alltid göras utan rasism, hatretorik eller trakasserier. Beslutsfattare råkar oftare ut för hatretorik, men beslutsfattare har också en viktig roll att motverka hatretorik genom sin synliga position.

Precis som motionärerna påpekar behövs det arbete på flera olika plan för att kunna bekämpa hatretorik och trakasserier. Svenska folkpartiet ser allvarligt på problematiken och därför har partiet utarbetat en guide för trygga kampanjer. Med hjälp av guiden vill vi stöda och ge verktyg till dem som för kampanj, är förtroendevalda eller på andra sätt är aktiva inom partiet. Guiden hjälper att identifiera olika former av trakasserier och ger råd för hur man kan agera. Handboken innehåller bland annat praktiska tips att tänka på inför olika fysiska valtillställningar eller kampanjer på nätet, tips för hur man ska agera om man själv eller någon annan utsätts för trakasserier och vem man kan kontakta för att få hjälp och stöd, både inom partiet men också för utomstående stöd och rådgivning. Vi uppmuntrar kampanjgrupper, lokalavdelningar och förtroendevalda att bekanta sig med guiden och ordnar även utbildningar i ämnet.

Förutom guiden erbjuder partiet lättillgängliga stödtjänster för den som blivit utsatt för hatretorik. Ingen kandidat eller politiker ska lämnas ensam i en dylik situation. För att alla ska ha möjlighet delta i politiken finns partiet alltid tillgängligt för kandidater och politiker. Samtidigt behövs krafttag för att minska hatpratet och trakasserierna på sociala medier där påhopp ofta förekommer. Justitieministeriet arbetar kontinuerligt mot hatretorik och trakasserier. Justitieministeriets projekt ”Fakta mot hat” syftar till att effektivisera arbetet mot hatbrott och hatretorik. I projektet utvecklas förfaranden för att samla in information om hatbrott och hatretorik samt det lokala samarbetet i dessa frågor. Därtill produceras material till stöd för arbetet mot hatbrott och hatretorik. Justitieministeriet startade också den 1 april 2021 det tvååriga projektet Kompetenta för att effektivisera arbetet mot hatbrott och trakasserier. Avsikten är i synnerhet att utveckla kompetensen hos yrkespersoner inom olika branscher. I projektet utbildas bland annat poliser och myndigheter inom utbildningssektorn. Dessutom planläggs ett kompetenscenter för arbetet mot hatbrott och diskriminering.

I regeringsprogrammet ingår många åtgärder mot hatbrott och hatretorik, såsom att vidta förvaltningsövergripande åtgärder för att ingripa i systematiska trakasserier, hot eller trakasserikampanjer, främja uppföljningen av läget kring diskriminering och hatbrott samt utarbeta ett handlingsprogram mot rasism och diskriminering.