Ledamot Wickström höll gruppanförandet 26.5.2026
Ärade talman,
första gången på länge ser vi äntligen försiktiga ljusglimtar i Finlands ekonomi. Hushållen har försiktig börjat konsumera igen, och handelsstatistiken visar, efter fyra år av nedgång, tecken på en vändning uppåt. Det görs företagsaffärer, och nya beställningar av kryssningsfartyg och isbrytare stärker utsikterna för den finländska industrin. Det här är för det första mycket välkommet, och för det andra visar det att regeringens åtgärder, vars syfte har varit att skapa en god grund för tillväxt, går mot rätt håll. Samtidigt är vi här idag för att debattera vårt lands ekonomiska budgetunderskott, som har vuxit sig för stort, och sedan januari har vi befunnit oss i EU:s underskottsförfarande.
Ärade talman,
nu är det viktigt att den positiva ekonomiska utvecklingen fortsätter, och att ekonomins hjul börjar rulla ordentligt. Regeringen har gjort flera svåra anpassningsåtgärder sedan den inledde sitt arbete, och den krassa realiteten är att skuldspärren behövs för att få kontroll på skuldsättningen. Men om vi får tillväxten igång, så blir även behovet för ytterligare anpassningar mindre. Vi i Svenska riksdagsgruppen anser att nedskärningar ensamma inte kommer att lyfta vårt land. Framförallt anser vi att det som nu krävs är en tydlig och framtidsinriktad vision för hur Finland ska växa sig starkare, genom investeringar i kompetens, innovation och tillväxt, som skapar arbete, stärker konkurrenskraften och tryggar välfärden också på lång sikt.
Ärade talman,
nu förväntas även sysselsättningsläget bli bättre, och här är vi i Svenska riksdagsgruppen särskilt måna om att följa med hur knuten kring ungdomsarbetslöshet börjar lösa sig, och vid låg tröskel ta till ytterligare åtgärder för att se till att våra unga kommer in i arbetslivet. I Svenska riksdagsgruppen presenterade vi redan tidigare under våren en drös med åtgärder för att hjälpa våra unga få arbete. Regeringens tilläggssatsningar på sysselsättningssedeln för unga, tillsammans med det förslag om studiesedlar som nu har lagts fram för riksdagen samt möjligheten att studera vid öppna högskolan utan att studierna påverkar arbetslöshetsförmånerna, är viktiga alternativ som riktar sig till ungas situation. Att regeringen utreder möjligheterna att införa en ny företagsform för unga mellan 15-25 åringar är mycket välkommet.
Ärade talman,
vi kan inte blunda för den geopolitiska turbulens som präglar vår omvärld. Det tål att konstateras att hela 2020-talet har hittills varit en omskakande tid. Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter nu på sitt fjärde år, transatlantiska relationer har blivit allt mer ansträngda, Israels och USA:s krig i Iran har spritt oro över världsmarknaden. I en globalt sammanlänkad ekonomi är det omöjligt att skydda sig till hundra procent för externa chocker. Men de skyhöga energipriserna, som varit en följd av krigen, är en viktig påminnelse för oss att hålla kursen och fortsätta satsa på grön omställning. En ambitiös energipolitik är också den enda lösningen som går hand i hand med klimatet. Därför är det centralt att Finland håller fast vid sitt klimatmål och ska vara klimatneutral inom tio år. Det här vill även våra företag. Det märks bland annat genom att projekt inom grön omställning inleddes ifjol till ett värde av tjugofyra miljarder euro i Finland. Här finns mycket att vinna.
Ärade talman,
nu när vi ser positiva tecken i ekonomin är det viktigt att Finland satsar på en företagspalett som har breda axlar och stark mångfald. Idag består vår utlandsexport främst av råvaror och mellanprodukter. För att få mera ut ur vår utrikeshandel behöver vi för det första utarbeta en nationell helhetsstrategi för vår utrikeshandel, konkurrenskraft och lockandet av utländska investeringar till Finland, där vi ställer tydliga mål och milstolpar när målen ska vara nådda, på samma sätt som man gjort i Sverige. För det andra, behöver vi fortsätta med starka satsningar på forskning, undersökning och innovationer, så att vi lyckas höja förädlingsvärdet på exporten, så att vi för utomlands produkter som istället för bulk baserar sig på högt kunnande. Länder med högt förädlingsvärde konkurrerar med kvalitet och kunnande, inte med låga priser eller låga löner. Samtidigt stannar en större del av intäkterna i landet, i form av löner, skatteintäkter och vinster.[1] För det tredje, borde vi satsa mera på export av tjänster eftersom de är mindre känsliga för konjunkturer och störningar i leveranskedjor. För det tredje, borde Finland
Ärade talman,
diskussionen om skuldspärren fortsätter gå het. För oss i SFP är det klart att Finland inte bygger sin framtid enbart på anpassningsåtgärder.
Vårt land behöver reformer som gör det lönsamt att arbeta, anställa och driva företag, och som samtidigt ger människor hopp om framtiden.
