Byman lanserar ett ambitiöst valprogram för ett starkare och mer enat EU – ”Muskler och vilja att bemöta det nya säkerhetsläget”

-Sedan EU grundades har freden i Europa aldrig varit lika hotad som nu. Därför är det viktigare än någonsin att EU står starkt, enat och försvarar våra grundläggande värderingar, vår liberala demokrati, rättsstatsprincipen och vår frihet. Jag ställer upp i EU-valet för att försvara freden i Europa, säger Byman.

Programmet betonar vikten av ett enat och starkt EU för att försvara freden i Europa och vår europeiska samhällsordning. Byman förespråkar en förstärkt europeisk försvarsindustri, starkare stöd till Ukraina och att EU en gång för alla bör upphöra med all handel med Ryssland så länge kriget i Ukraina pågår.

-EU måste ta sig själv i kragen och bygga sin egen framtid. Vi behöver muskler och vilja att bemöta det nya säkerhetsläget, en inre marknad som främjar tillväxt och vi behöver försnabba den gröna omställningen på ett sätt som gynnar både klimatet och plånboken, säger Byman.

Ekonomiskt ligger fokus på att stärka den inre marknaden och främja en grön omställning. Byman understryker vikten av en stark inre marknad som fungerar enligt marknadsekonomins principer och som kan stärka Finlands och Europas ekonomiska tillväxt. Samtidigt trycker Byman på för ökad  finansiering för forskning och utveckling, särskilt inom hållbara teknologier och energikällor. Byman håller också framme att EU bör ta en större roll i skyddandet av Östersjön.

Bymans valprogram hittas i sin helhet nedan.

Oscar Byman är specialmedarbetare för idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist. Han har tidigare jobbat som medarbetare för justitieminister Anna-Maja Henriksson och för Åbolands riksdagsledamot Stefan Wallin i riksdagen. Byman är utbildad ekonomie magister från Svenska handelshögskolan. I regeringsförhandlingarna våren 2023 deltog han bl.a. i sektionerna för försvarspolitik och idrott. Byman har gjort sin militärtjänstgöring som fallskärmsjägare vid Uttis jägarregement. I riksdagsvalet 2023 kom han tredje på SFP:s lista i Egentliga Finland. I kommunalvalet 2021 fick han flest röster av SFP:s under 30-åriga kandidater i Helsingfors.

Kontaktuppgifter

Oscar Byman, 0443421495, oscar.byman@sfp.fi

För ett starkare och mera enat EU. För att försvara freden i Europa. 
EU-valsprogram 2024, Oscar Byman 

EU är grundat för att trygga freden i Europa. Fredsprojektet har varit oerhört framgångsrikt. Sedan EU grundades har freden i Europa aldrig varit lika hotad som nu. Därför är det viktigare än någonsin att EU står starkt, enat och försvarar våra grundläggande värderingar, vår liberala demokrati, rättsstatsprincipen och vår frihet. Vi måste försvara freden i Europa.

Dagens EU är ändå mycket mera än bara ett fredsprojekt och en värdegemenskap. EU:s inre marknad stöder vår ekonomiska tillväxt och ger oss resurser att klara oss i den globala konkurrensen. Den inre marknaden har en nyckelroll när det gäller för våra finländska bolag att få sina produkter ut på världsmarknaden. EU ger oss också förutsättningar att klara av en grön omställning som gynnar både klimatet och plånboken. Ett starkt EU är oerhört viktigt för Finland. Av många olika orsaker.

Unionsbygget EU hotas ändå av krafter som vill splittra oss. De finns både utanför unionens gränser, i cyberrymden och här mitt i allt bland oss. Vi måste stå upp för EU och för hur långt vi har kommit. Europas framtid vilar på våra gemensamma värderingar och vår förmåga att tillsammans möta vår tids största utmaningar. Exceptionella tider kräver mer samhörighet och mindre splittring. Europas ödesfråga är om vi ska gå framåt tillsammans, eller bakåt var för sig. Det senare skulle skaka om grundvalarna i den europeiska integrationen som tryggat freden för medlemsländerna ända sedan andra världskrigets slut. Vi får aldrig ta demokrati, freden eller vår frihet för given.

Muskler och vilja att bemöta det nya säkerhetsläget

EU:s mest brådskande utmaning är att få fart på den europeiska försvarsindustrin. För tillfället klarar vi inte av att producera den ammunition som behövs. Vi stöder Ukraina från medlemsländernas lager, men vår produktion hänger inte med i Rysslands takt. Ryssland beräknas detta år producera tre gånger så mycket artillerigranater som Europa och USA kommer kunna överlåta till Ukraina. Nato är den europeiska säkerhetslösningen, men EU-ländernas samordning inom Nato kan förbättras. Samtidigt måste vi bygga på vår strategiska autonomi och sanktionera Ryssland ännu hårdare. Genom att målmedvetet främja EU:s strategiska autonomi, kan hela Europa stå på egna ben då den globala konkurrensen ökar och den internationella säkerhetsordningen har skakats om.

• Stärka den europeiska försvarsindustrin genom ökad finansiering för försvarsrelaterade projekt. Den nya strategin för EU:s försvarsindustri bör verkställas (EDIS) och investeringsprogrammet (EDIP) bör få mera finansiering. I första hand ska den europeiska försvarsindustrin stärkas genom att medlemsländerna gör långvariga och tillräckligt stora kontrakt med tillverkarna, men alla medel måste vara på bordet. Kosta vad det kosta vill – i säkerhetsfrågor är Finland som gränsland till Ryssland i högsta grad nettomottagare.
  
  
• EU länderna bör ta mera ansvar för försvaret av Europa också som Natoländer. Nato är den europeiska försvarslösningen, men starka försvarsmakter i EU:s medlemsländer stärker hela alliansens försvarsförmåga.
  
• Den Europeiska investeringsbanken bör ändra sina lånekriterier och bevilja lån också till försvarsindustrin.
  
  
• EU bör utnämna en kommissionär för försvarsindustrin med särskilt fokus på att få fart på försvarsindustrin och följa med EU-ländernas försvarsberedskap. Försvarsberedskapen ska stärkas och följas upp genom tydliga processer (PESCO & CARD). Den militära samordningen inom EU ska stärkas, men med tydlig distinktion så att Nato ansvarar för försvarsplaneringen som militärallians, EU:s interna mekanismer ska sträva efter att se till att medlemsländerna är välrustade för att bättre kunna försvara hela alliansen.

• Finlands som ett EU-gränsland till Ryssland betyder att finska vägar, hamnar, järnvägar och flygfält bör vara en prioritet i EU:s Military Mobility-finansieringsmekanism. Till skötseln av östgränsen borde vi också i större proportion få pengar från EU.

• EU ska fullt ut stöda till Ukraina i dess kamp mot Rysslands aggression, inklusive ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd. EU ska hjälpa till att kanalisera pengar till återuppbyggnaden av Ukraina. Windfall-vinsterna från avkastningen på de frysta ryska tillgångar kan gå till  att köpa vapen för Ukraina. I ett senare skede bör de frysta tillgångarna användas för återuppbyggnaden i Ukraina.

• Utveckla EU:s förmåga att genomföra hårda sanktioner mot Ryssland. All handel med Ryssland bör upphöra så fort som möjligt. Sedan Ryssland anföll Ukraina i februari 2022 till september 2023 föll importen från Ryssland med drygt 80 ptocent och exporten med drygt 60 procent. Vid slutet av 2023 var värdet av EU:s export till Ryssland tre miljarder. Även om handeln med Ryssland har fallit betydligt, bör den upphöra helt så länge som anfallskriget pågår i Ukraina. Så länge som Ryssland sprider ut minor på åkrarna i Ukraina borde vi inte sprida ut rysk konstgödsel i EU.

• EU:s möjligheter att som ett block reagera på världspolitiska händelser bör förstärkas. Enskilda medlemsländer ska inte kategoriskt kunna blockera åtgärder för att bemöta Rysslands hot. Beslut som berör utrikes- och säkerhetspolitik ska fattas med kvalificerad majoritet inom EU.
  
• Dörren till EU ska hållas öppen för nya medlemsländer. För att motverka att auktoritära länder eller samhällskrafter får fotfäste i dem. EU:s integritet ska värnas om så att man inte tummar på kriterierna för att bli medlem, men undersöker möjligheten till steg-för-steg förfaranden.
  
  
• EU:s integritet ska också skyddas med att medlemsländer inte längre ska få sälja gyllene visum till t.ex. ryska oligarker.
  
  
• EU ska stöda medborgarsamhället och de krafter som jobbar för demokrati i Ryssland
  
  

En fungerande inre marknad för framtiden

En fungerande inre marknad är nyckeln till Finlands ekonomiska tillväxt. Genom ett enhetligt marknadsområde, som följer marknadsekonomins principer, kan vi främja att de bästa lösningarna klarar sig i konkurrensen. Genom en stark hemmamarknad och handelsavtal med tredje länder ges de europeiska bolagen bästa möjliga förutsättningar att klara sig också på världsmarknaden. Europa gynnas av gemensamma spelregler, där medlemsstater inte tävlar sinsemellan med statsstöd om industrier och nya investeringar. Finland klarar sig inte i tävlingen om statsstöd med de stora medlemsländerna. Finland måste förespråka tydliga spelregler kring investeringar och värna om att finländska bolag klarar sig i konkurrensen samt att Finland också i fortsättningen är ett intressant land att investera i. Inre marknaden borde främja EU:s strategiska autonomi, för att vi ska kunna stå på egna ben i det nya världsläget.

• EU ska göra allt för att locka till sig mera investeringar. Den inre marknaden måste göras ännu mera lockande genom att öppna flaskhalsar, fördjupa och bredda den inre marknaden. Europaparlamentet bör motarbeta överreglering och detaljstyrning inom EU. Vi behöver också stärka företagens möjligheter att samla kapital på den inre marknaden.

• Företagen bör ha så jämlika möjligheter att tävla på den inre marknaden som möjligt, oberoende av vilket medlemsland företaget kommer från. Jag är öppen för att utreda ett gemensamt EU-finansieringsinstrument, där statsstöd som de stora medlemsländerna nu betalar till sin inhemska industri kunde överföras till EU och ges som finansiering till strategiskt viktiga initiativ i hela unionen.

• EU bör eftersträva efter strategisk autonomi, dock utan att äventyra principen om global frihandel. I kritiska sektorer måste vi ändå klara av att så frånkoppla våra värdekedjor från länder som Ryssland. Vår industris gröna omställning kan inte vara beroende av ryskt nickel, vårt jordbruk kan inte vara beroende av ryskt konstgödsel. EU bör omedelbart göra upp en strategi för att ersätta importen från Ryssland för de kritiska råvaror EU ännu idag köper från Ryssland.

• För att forma framtiden och trygga vår europeiska konkurrenskraft behöver EU satsa mer på forskning och utveckling, till exempel genom att öka Horizon-programmets finansiering. Ramprogrammet  behöver satsa på områden där Finland klarar sig bra, som grön omställning och teknologi.

• EU ska fortsätta arbetet med att stärka den inre marknaden genom att ta bort handelshinder och underlätta för små- och medelstora företag att ta sig ut på den. Den fria inre marknaden ska även innefatta digitala tjänster.

• Det är i första hand våra europeiska företag, inte EU, som tävlar på världsmarknaden. EU bör stöda deras förutsättningar genom att ingå flera frihandelsavtal med tredje länder och i mån av möjlighet ta ställning till det globala statsstödsracet i dem.
  

•  EU ska akta sig för att överreglera nya teknologier och därmed strypa möjligheterna till ekonomisk tillväxt. Nästa Silicon Valley kan gärna uppstå exempelvis i St:Karins, istället för i Kalifornien.

• Arbetskraftens rörlighet också inom EU bör främjas, så att också finländska företag ska ha lättare att hitta kompetent arbetskraft. Erasmus+ utbytesprogram för studerande stöder en mer integrerad arbetsmarknad då de studerande tar sig ut i arbetslivet. Examina ska i högre grad erkännas inom EU.

• Europaparlamentet bör motarbeta överreglering och detaljstyning inom EU. Den inre marknaden behöver också en europeisk kapitalmarknad. 

Grön omställning för både plånboken och klimatet

Klimathotet har hamnat i skuggan av det förändrade säkerhetsläget, men det är mer akut än någonsin. 2023 var det varmaste året i mäthistorien. Februari var den varmaste februari någonsin, den nionde månaden i rad som är den varmaste i mäthistorien. Som en kritisk gräns har man länge ansett en 1,5 graders uppvärmning, jämfört med den förindustriella tiden. Mätresultat från de senaste 12 månaderna visar att vi redan har överskridit den gränsen (EU:s Copernicus Climate Change Service (C3S)). Följderna är långt oförutsägbara och hotar att bli katastrofala, också i Europa. Ett av de effektivaste verktygen vi har idag är utsläppshandeln. Ett verktyg som fungerar på marknadsprinciper, är effektivt och gynnar dem som går i framkanten av utvecklingen. Istället för statligt företagsstöd ska EU skapa ramar som den fria marknaden ska verka inom, så får vi en effektiv grön omställning. 

Den gröna omställningen måste försnabbas på ett sätt som gynnar både klimatet och plånboken. Endast genom marknadsmekanismer som gör det billigare att göra rätt för klimatet, kommer vi få en tillräckligt stor mängd människor och företag att göra bra saker för klimatet. Idag minskar finländska företags produkter och lösningar de globala klimatutsläppen mera än hela Finlands årliga utsläpp. Denna utveckling måste EU fortsätta driva, med finska innovationer i spetsen.

• EU ska hålla fast i målsättningen att vara kolneutral 2050 och sträva till att det ska gå ännu fortare. Det viktigaste är att bli av med den fossila energin.

• Satsningar på forskning och utveckling måste göras inom den gröna omställningen. EU behöver en mekanism för att snabbare hjälpa företagen att skala upp nya, hållbara innovationer. För Finlands del är det speciellt viktigt att skogsindustrins förädlingsvärde kan höjas, så att träprodukter kan ersätta oljebaserade.

• EU behöver ta krafttag för Östersjön. Vi behöver ett internationellt förbud mot att fraktfartyg får släppa ut sitt avloppsvatten i havet. Vi måste också utveckla och skala hållbara drivmedel för sjöfarten. Övergödningen måste minskas. Vi behöver mera finansiering för praktiskt tillämpad forskning för att rena Östersjön. Samma villkor för att skapa ett renare Östersjön måste gälla för alla medlemsländer. T.ex. har Polen det största läckaget av näringsämnen från jordbruk ut i Östersjön. Östersjöns välmående måste betraktas mera som en gemensam angelägenhet med gemensamma lösningar och villkor.

• Inom EU måste man använda resurser effektivare. Cirkulär ekonomi ska främjas genom både reglering och innovationer. Vi måste bli bättre på återvinning och på avfallshantering. EU:s nya plastkorksreglering är ett utmärkt exempel på reglering som påverkar minimalt i vår vardag men som minskar nedskräpningen betydligt.

• Produktionen av fossilfri energi bör ökas för att vi ska kunna tillgodose industrins behov och bryta vårt beroende av fossil energi från Ryssland och andra auktoritära länder. Det viktigaste är att energin ska produceras utsläppsfritt.

• EU ska gå i framkanten av den teknologiska utvecklingen. EU bör främja utvecklandet av teknologier för att till exempel ta koldioxidutsläpp tillvara.

• EU ska agera samordnat för att säkerställa tillgången på utsläppsfri energi. Detta inkluderar diversifiering av energikällor, stärkande av gemensamma europeiska energinät och satsningar på utveckling av energilagring.

• För att säkerställa industrins konkurrenskraft måste EU göra stora investeringar i förnybar energi och stöd för teknologisk innovation. Dessa åtgärder minskar inte bara kostnaderna utan minskar också miljöpåverkan, vilket gör den europeiska industrin mer attraktiv på den globala marknaden.

• För företag och industrin är det avgörande att besluten är långsiktiga och förutsägbara. Den privata sektorn vill se mer ambitiösa mål med en klar plan, och detta måste EU ge dem i under nästa mandatperiod.