Svenska riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson vill att välfärdsområden som lyckas erbjuda god service på svenska också ska få en större andel av finansieringen. Samtidigt säger han nej till nya planer på att minska antalet välfärdsområden.
– Vi säger ofta att Finland har världens bästa språklagstiftning. Men lagstiftningen räcker inte om den inte förverkligas i människors vardag. Den som behöver vård ska också få den på sitt eget språk, säger Andersson.
Regeringens språkberättelse visar att de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna fortfarande inte förverkligas på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Enligt Andersson behövs därför nya styrmedel för att stärka den svenskspråkiga servicen.
– Vi kan inte nöja oss med att konstatera att problemen finns. Om vi menar allvar med tvåspråkigheten måste vi också skapa incitament för att den fungerar i praktiken.
Därför vill Andersson att en del av välfärdsområdenas finansiering i framtiden ska kopplas till hur väl de lyckas erbjuda service på svenska.
– Om ett välfärdsområde erbjuder god vård på svenska, satsar på språkkunnig personal och ser till att människor får service på sitt eget språk ska det också synas i finansieringen. God service ska löna sig.
Andersson varnar samtidigt för att vårddebatten återigen håller på att fastna i strukturfrågor.
– En del partier verkar tro att färre välfärdsområden automatiskt leder till bättre vård. Jag delar inte den uppfattningen. Människor får inte snabbare läkartider, bättre äldreomsorg eller bättre service på svenska genom att vi ännu en gång ritar om kartorna.
Enligt Andersson behöver välfärdsområdena nu arbetsro för att utveckla verksamheten och förbättra servicen.
– Fokus måste flyttas från administration till resultat. Vi borde tala mindre om organisationskartor och mer om hur människor får hjälp i tid, hur närservicen fungerar och hur vi återupprättar förtroendet för vården.
För SFP är den svenskspråkiga servicen en grundläggande del av välfärdssamhället.
– När du är sjuk, när du behöver omsorg eller när ditt barn behöver hjälp ska du kunna använda ditt eget språk. Det handlar om trygghet, värdighet och jämlikhet.
– Vi ska inte minska antalet välfärdsområden. Vi ska förbättra servicen. Och om vi menar allvar med tvåspråkigheten måste det också synas i hur vi finansierar vården. God vård på svenska ska ge mer finansiering, säger Andersson.
