HBL har den senaste veckan förtjänstfullt rapporterat om bristerna i vården på svenska vid HUS. Det handlar inte om försummelser, utan om direkt agerande i strid med språklagstiftningen.
HUS styrelsemedlem och HUS nationalspråksnämnds representant Mårten Johansson är bekymrad.
– Alla patienter har rätt att få vård på svenska, och HUS har tyvärr misslyckats i en del bemötanden enligt HBL:s rapportering. Det här kommer vi att ta upp i styrelsen direkt efter sommarpausen, konstaterar Johansson.
Karin Cederlöf var styrelsemedlem i HUS och representant i nationalspråksnämnden förra perioden, då HUS tvåspråkighetsprogram godkändes. Numera är Cederlöf ordförande för SFP i Nyland.
– I HUS tvåspråkighetsprogram betonas att språket inte får påverka kundupplevelsen. Nu har HUS i flera fall brutit både mot sina egna löften och mot språklagstiftningen., säger Cederlöf.
Cederlöf har följt med arbetet som gjorts för tvåspråkigheten i HUS under flera års tid, som HUS styrelsemedlem och beslutsfattare i välfärdsområdet. Hon påminner att mycket har gjorts och görs. HUS har 140 stycken språkambassörer, dvs. personal som ska lyfta vikten av att tala svenska, och varje år delar HUS ut flera språkpriser för att uppmärksamma insatser för det svenska inom HUS. Det hör inte till vanligheten i tvåspråkiga välfärdsområden.
En sak borde ändå brådskande framskrida.
– År 2024 fattade HUS styrelse enhälligt beslut om att inleda en kartläggning av HUS personals språkkunskaper, med syftet att kunna para ihop bland annat svenskkunniga läkare med svenskspråkiga patienter. Kartläggningen är fortfarande inte slutförd, vilket är mycket synd, säger Cederlöf.
– Att ha personalens språkkunskaper bokförda och att kunna para ihop patient och läkare utgående från språket skulle trygga service på svenska vid inbokade besök på HUS. Kartläggningen måste påskyndas. Vi kommer att ta upp saken i styrelsen på hösten, avslutar Johansson.
