Bedömningen i den finländska skolan varierar i dag betydligt mellan olika skolor. I vissa fall kan mycket bristfälliga kunskaper ändå leda till ett godkänt resultat. Antalet berömliga vitsord har även ökat markant utan att den allmänna kunskapsnivån har stigit.
– En bedömning som inte är jämlik gagnar ingen. Om den inte är pålitlig eller konsekvent skapar det ojämlikhet och begränsar elevernas möjligheter att utvecklas, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.
Regeringens arbete för att stärka de grundläggande färdigheterna har redan tagit flera konkreta steg. Antalet lektioner i modersmål och matematik i de lägre årskurserna har ökats, och stödet för lärandet har stärkts genom en reform samt en årlig tilläggssatsning på 100 miljoner euro. Under hösten infördes dessutom mobiltelefonförbud i undervisningen i syfte att skapa arbetsro och bättre förutsättningar för inlärning.
Nästa steg är kunskapsgarantin, ett lagförslag som nu går på utlåtande.
– Kunskapsgarantin innebär att vi tydligt slår fast gränsen mellan underkänt och godkänt och klargör vad olika vitsord ska motsvara. På det här sättet fastställer vi nationellt vilken minimikunskapsnivå som ska uppnås vid övergången från en årskurs till nästa. Samtidigt förenklas antalet bedömningskriterier. Det minskar lärarnas arbetsbörda och gör bedömningen både smidigare och tydligare, säger Adlercreutz.
Propositionen är planerad att träda i kraft år 2027.
– Bit för bit stärker vi vår grundskola. Vi ska kunna lita på att varje elev får det stöd och den undervisning som behövs för att klara skolgången och bygga sin framtid.
