Andersson: Våld mot kvinnor är en skamfläck som kräver förändring

Riksdagen har idag diskuterat bekämpandet och förebyggandet av våld mot kvinnor. Diskussionen var initierad av Svenska riksdagsgruppen med understöd av alla riksdagsgrupper. Svenska riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson poängterade att våld mot kvinnor är ett av Finlands största människorätts- och jämställdhetsproblem och konstaterade att könsrelaterat våld är förknippat med en stark tystnadskultur. Denna kultur måste brytas.

Alla ska ha rätt till ett liv fritt från våld. Alla ska kunna känna sig trygga i det offentliga rummet, det egna hemmet och på nätet. Så är det inte idag.

– Varje misshandel, varje våldtäkt är ett övergrepp för mycket. Idag har hälften av alla kvinnor i åldern 16–25 år upplevt fysiskt våld, hot om våld eller sexuellt våld. Därför är Kvinnoorganisationen Nytkis färska undersökning otroligt oroväckande. Bland unga män, 18–35 år, anser en av fyra att en kvinna kan förtjäna att utsättas för våld på grund av sin klädsel, sitt utseende eller sitt beteende. Detta är oacceptabelt, säger Andersson

– Vi män har här ett särskilt stort ansvar. Och vi måste bära ett större ansvar i framtiden. Det behövs mera förebyggande arbete på nya sätt, till exempel genom att ge stöd åt pojkar i hanteringen av sina känslor. Vi män måste också bli bättre på att ingripa, till exempel om någon uttrycker sig kvinnofientligt, säger Andersson. 

Enligt en rapport gjord av GREVIO:n (Europarådets expertgrupp för åtgärder mot våld mot kvinnor och våld i hemmet) har Finland tagit viktiga framsteg för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor. Bland framstegen kan nämnas sexualbrottslagstiftningen som förnyades under förra valperioden med ledning av SFP, så att vi äntligen har en samtyckesbaserad lag. Dessutom infördes kön som en av straffskärpningsgrunderna i strafflagen. Och igår godkände riksdagen regeringens viktiga förslag mot att förbjuda medling i samband med våldsbrott i nära relationer.

– Trots detta finns det mycket som vi ännu måste göra. I SFP understryker vi att genomförandeplanen för Istanbulkonventionen, om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, verkställs fullt ut i Finland, säger Andersson. 

Andersson betonar vikten att förstå hur djupt traumatiserande våld inom familjer kan vara, både för den som utsätts för våldet och för barn som bevittnar det. Vi måste målmedvetet arbeta med att öka denna förståelse och hantera konsekvenserna. 

– Helt centralt är att alla offer får hjälp och vi måste garantera stödtjänster med låg tröskel för alla som blivit utsatta för våld. Vi behöver bland annat tillräckligt med skyddshemsplatser, säger Andersson. 

För att långsiktigt förebygga och bekämpa våld mot kvinnor behövs sektorövergripande arbete. Detta inkluderar utbildning om könsbaserat våld, tillräckliga resurser till myndigheter, polis- och rättsväsendet samt tredje sektorns organisationer, som till exempel Brottsofferjouren. 

– Det är otroligt viktigt att vi idag i riksdagen diskuterat hur vi bäst kan förebygga våld mot kvinnor. Jag vill tacka alla riksdagsgrupper att de kommit med i detta viktiga debattinitiativ.  Detta ska inte bli en engångsföreteelse utan en början på en kontinuerlig diskussion.

– Arbetet för en trygg vardag för flickor och kvinnor måste göras varje dag, på alla nivåer och i arbetet  behövs alla. Och arbetet tar inte slut förrän våldet tar slut, avslutar Andersson.

Wickström: SFP ser allvarligt på utmaningar inom vården i Nyland

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott är klar med behandlingen av sitt betänkande gällande lagpropositionen om sjukhusnätverket, som fokuserar på vilka sjukhusjourer som får ha verksamhet dygnet runt. Henrik Wickström, som är Svenska folkpartiets representant i utskottet, är glad över att utskottet gjorde ett ställningstagande för jour- och förlossningsverksamheten och den svenskspråkiga servicen.

Läs föregående artikel

Adlercreutz: Finländska vuxna världsbäst i läsning och räkning

Finland klarar sig bäst i världen när det gäller de grundläggande färdigheterna att läsa och räkna. Det visar PIAAC-undersökningen (Programme for the International Acessment of Adult Competencies) som genomförts av OECD. Studien fokuserar på att granska den vuxna befolkningens färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Finland utmärkte sig med att resultaten förbättrats jämfört med 10 år tillbaka, då undersökningen genomfördes senast.

Läs följande artikel