Frågan om man får vård på sitt eget modersmål i Österbottens välfärdsområde har varit aktuell i finskspråkig media och en del fall där finskspråkiga patienter har mötts av svenskspråkig vårdpersonal har lyfts upp. Också under välfärdsområdets fullmäktigemöte diskuterades frågan flitigt.
“Vi har den mest tvåspråkiga personalen i hela landet, det ska vi minnas och vara stolta över”, säger SFP:s gruppordförande Kim Yli-Pelkola i sin taltur i fullmäktigesalen. “Vi får in få klagomål som gäller språk. Av de anmälningar vi får in, gäller de ganska jämnt båda språken”, konstaterar Yli-Pelkola, som också är medlem i nationalspråksnämnden.
Johanna Holmäng (SFP) passar också på att tacka personalen för den fina attityd som finns i området gällande språket. “Jag upplever att man faktiskt lägger patientens modersmål först, alltså att personalen byter språk så fort patienten är närvarande, även om personalen skulle diskutera något sinsemellan och inte direkt med patienten”, säger Holmäng, som via sin yrkesroll som barnmorska har erfarenhet från flera sjukhus. Holmäng fortsätter: “Att personalen flexibelt använder två språk också i kafferummet gör det är lättare för nya anställda att känna sig välkomna, oberoende vilket modersmål man har.”
Välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen ser digitaliseringen som en möjlighet att förbättra tillgången till information och vård på sitt eget modersmål. I ett pilotprojekt används AI som tolk och i ett annat projekt har man utvecklat en plattform (hoitokieli.fi) för professionella att öva på yrkesterminologi på både svenska och finska.
“För SFP är rätten till vård på eget modersmål en helt grundläggande fråga. Vi hoppas ändå att man inte använder språkfrågan för att skapa motsättningar, utan ser tvåspråkigheten som en rikedom”, avslutar Yli-Pelkola.
