Beslut
Partidagen beslöt
- att motionen anses med besvarad partifullmäktiges utredning.
Behandling
Statsskulden betalas bort varje valperiod
Statens skuldsättning stiger och börjar närma sig nivåer som anses osunda och ohållbara.
Trots god vilja hos senare regeringar har skuldsättningsspiralen inte kunnat brytas. Vi lever alltså över våra tillgångar, vägrar skära i vår samhälleliga konsumtion och lånar ofrågat pengar av kommande generationer för att driva vår invanda servicenivå och livsstil. Det finns ingen konkret och bindande plan för hur skuldsättningen skall stopps, ännu mindre för hur nuvarande upplupna totalsaldo skall amorteras.
Staten behöver olika finansieringsinstrument för att hantera finanserna. Det skall fortfarande vara möjligt att exempelvis låna pengar för öronmärkta och amorteringsplanlagda investeringsobjekt (exempelvis för anläggande av flygfält eller stora trafikleder). På samma sätt som ekonomiskt obevandrade medborgare hindras lagstiftningsvägen från att finansiera sin vardag och sin fest med vip-lån på vip-lån, så behöver staten fråntas sin möjlighet att utge masskuldbrev på masskuldbrev för att finansiera återbetalningen av föregående skuld och fortsatt skenande driftsekonomi.
Enbart när medborgarna hamnar att betala tillbaka sina samfällda lån kan vi vänta oss att kraven på att fortsätta få service som måste finansieras med nya lån stävjas.
Svenska folkpartiet i Lojonejden r.f. yrkar på
att stathushållningens principer görs om så, att statsskulden betalas tillbaka i sin helhet minst en gång per valperiod
att alla regeringar som avgår, även om så sker i förtid och de tvingas avgå exempelvis på grund av tappat stöd hos riksdagen, som sin sista åtgärd genomför den ’penninginsamling’ varmed statsskulden helt bortbetalas. Penninginsamlingen är till sin natur en extra skatterat som utmäts.
att varje ny regering startar från rent bord och kan låna under perioden för att genomföra behövliga investeringar och stimuleringar. Till den del de inte har betalat sig tillbaka inom en normal valperiod, skall sluträkningen presteras och betalas bort senast när regeringsperioden utgår.
att den maximala löptiden på av finska staten utgivna värdepapper (som används för att finansiera löpande utgifter) regleras till 4 år. Finansieringsinstrument som hänför sig till specifika investeringar med separat återbetalningsplan kan ha den maturitet som behövs.
Björn Heir Christer Ekebom
Ordförande Sekreterare
Partifullmäktiges svar
Partifullmäktige delar motionärernas oro över den växande statsskulden samt oförmågan att effektivt bryta skuldsättningsspiralen. Att hålla statskulden på en skaplig nivå är även viktigt ur ett generationsrättviseperspektiv. De generationer som nu är i makten kan inte förvänta sig att kommande generationer betalar tillbaka deras skulder.
Den höga statsskulden är ett resultat av många olika faktorer. Den internationella ekonomiska krisen ledde till en politik som ämnade stimulera den inhemska efterfrågan och begränsa krisens verkningar för den finska ekonomin. Utan nödvändiga strukturella reformer var resultatet dock att man endast ökade på statsskulden markant utan att uppnå långsiktig nytta av stimulanspolitiken. Samtidigt förstorades statsskulden under en längre tid trots rådande högkonjunktur, i tron om att den ekonomiska tillväxten skulle fortsätta.
Förespråkare av stimulanspolitik glömmer ofta bort vad den aktiva finans- och stabiliseringspolitikens fader John Maynard Keynes lärde, under högkonjunktur bör statskulden återbetalas. Endast då är det motiverat att under lågkonjunktur via statlig upplåning stimulera ekonomin.
Ett krav på att betala tillbaka statsskulden en gång per regeringsperiod är dock ej ändamålsenligt. Det skulle innebära ett avsevärt begränsat handlingsutrymme för staten och göra det svårt att reagera på konjunktursvängningar. Den finländska ekonomin är inte isolerad från resten av den globala ekonomin. Upp- och nedgångar i ekonomin beror sällan endast på inhemska faktorer. Tidpunkten för konjunktursvängningar går inte hand i hand med tidpunkten för regeringsperioders inledning och avslutning. Det är inte ändamålsenligt att staten självmant begränsar sina verktyg att effektivast hantera såväl globala som purt inhemska ekonomiska konjunktursvängningar. I slutändan kunde det visa sig mer kostsamt för skattebetalarna.
Statsskulden är inte heller i sig skadlig. Det är motiverat för staten att ta lån för att på lång sikt förbättra medborgarnas levnadsvillkor så länge den totala skulden hålls på en sådan nivå att räntekostnaderna är hanterbara och de investeringar som görs verkligen har en positiv långtids effekt. Den offentliga ekonomin fungerar inte enligt samma principer som ett privathushålls ekonomi. Staten kan låna medel till en förmånligare nivå och det finns inget egenvärde för staten att vara lånefri med till exempel fyra års mellanrum.
Partifullmäktige föreslår för partidagen
- att motionen anses besvarad med denna utredning.
