Beslut
Partidagen beslöt att SFP i riksdag och regering verkar för
- att staten med en summa som till fullo täcker utgifterna ersätter kyrkan för dess samhälleliga uppgifter.
Behandling
Kyrkans otillräckliga kostnadsersättning för den tilldelade samhälleliga uppgifter
Församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna inom evangelisk-lutherska kyrkan har enligt begravningslagen (§ 3) skyldighet att hålla allmänna begravningsplatser. Kyrkan är skyldig att ordna gravplats för samtliga finländare, alltså också för sådana som inte tillhör kyrkan. Dessutom skall på begäran gravplats tillhandahållas på ett avskilt konfessionslöst gravområde som inte får ligga oskäligt långt från församlingens eller den kyrkliga samfällighetens område (§ 5). Att upprätthålla begravningsplatser är en samhällelig uppgift, som dock av praktiska och traditionella skäl åvilat kyrkan. Församlingarnas andel av samfundsskatten motiveras ofta med deras skyldighet att upprätthålla begravningsplatser. För skötseln av den samhälleligt viktiga uppgiften att hålla begravningsplatser erhåller kyrkan (också den ortodoxa) i dag en del av de medel, som tillkommer genom samfundsbeskattningen. År 2010 belöpte sig kostnaderna för begravningsväsendet till 109,3 miljoner euro. Den separata kyrkoskatt som samfund och företag tidigare betalade avskaffades 1993.
Den andel av samfundsskatten som kyrkan erhåller ges förutom för skötseln av begravningsväsendet också för en lagstadgad skötsel av ytterligare två uppgifter: folkbokföringen via kyrkoböcker i anslutning till befolkningsregistret och upprätthållandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som en del av det nationella kulturarvet. Vad de sistnämnda beträffar har kyrkan tillsammans Miljöministeret och Museiverket definierat vad som skall förstås med dylika byggnader och villka merkostnader som kan anses vara föranledda av vården, upprätthållandet och bevarandet av dessa. År 2010 belöpte sig kostnaderna för kulturarvet till 14 miljoner euro, år 2011 till 23 miljoner euro och år 2012 till 21,9 miljoner euro.
Evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkans gemensamma andel av samfundsskatteintäkterna är 1,86 %, men har under de tre senaste åren varit högre för att täcka kyrkans utgifter. Andelen, om vilken riksdagen fattar beslut, höjdes 2012 tillfälligt med 0,44 procentenheter till 2,3 % med det tacknämliga syftet att kostnaderna för kyrkans samhälleliga uppgifter skulle kunna täckas. Hur ser verkligheten ut?
Följande tabell gäller de senaste tre år, om vilka uppgifter finns att tillgå (miljoner euro):
2010 2011 2012
Kyrkans andel av samfundsskatteintäkterna 112 133 98
Kyrkans kostnader för de samhälleliga 128 137 139
uppgifterna
Skillnad 16 4 41
Kyrkans andel av samfundsskatten täcker alltså inte kostnaderna för kyrkans lagstadgade samhälleliga uppgifter. Dess merkostnader för åren 2010-2012 var 61 miljoner euro. Särskilt iögonenfallande är skillnaden mellan intäkter och kostnader 2012. Detta innebär, att kyrkans medlemmar, och i synnerhet dess äldre medlemmar – eftersom många unga, som utträtt ur kyrkan, inte har så stora förvärvsinkomster att det genast skulle synas i ett uteblivande av intäkterna i kyrkoskatt – oskäligt belastas mer och mer om kyrkans procentuella andel av samfundsskatten för dessa åligganden förblir vid den hittillsvarande otillräckliga nivån. Till detta kommer att kyrkan hittills och ännu under innevarande år ersätter staten med 20 miljoner euro och från och med nästa år eller kanske 2016 med 14 miljoner euro för att staten uppbär den kyrkoskatt vars medel skall täcka dess överskjutande kostnader för samhälleliga uppgifter.
Finansministeriet föreslår att staten i fortsättningen med början år 2015 (2016 enligt kyrkostyrelsens önskan) skall understöda kyrkan med en årlig summa på 114 miljoner euro om planerna för nästa år förverkligas. Dessutom föreslås att kyrkans kostnader för uppbörden av kyrkoskatt minskas med 6 miljoner euro och i fortsättningen alltså är 14 miljoner euro. Som av siffrorna i tabellen ovan kan uträknas, vilka siffror är av kyrkostyrelsen kontrollerade slutsiffror för de nämnda åren, var kyrkans kostnader för de samhälleliga utgifterna i medeltal 134 miljoner euro, dvs. över 20 miljoner mer än staten föreslår för fortsättningen. Räknar man härifrån bort andelen av kyrkans minskade kostnader för uppbörden av kyrkoskatten, dvs. 6 miljoner euro, blir kyrkans merkostnad för de samhälleliga uppgifterna 14 miljoner euro.
Ett parti, till vars grundläggande hållning hör demokrati, rättvisa, mänskliga rättigheter, frihet att utöva religion och andra frihetsrättigheter, kan inte stillatigande se på hur ett minskande antal kyrkomedlemmar och av kyrkomedlemmarna i synnerhet de äldre, utnyttjas för och tvingas att betala allt mer stigande kostnader för lagstadgade samhälleliga uppgifter, vilka kostnader kyrkan icke-tillhöriga medborgare de facto undviker. Att helt och hållet ändra på det nuvarande systemet gällande de samhälleliga uppgifterna så att staten också skulle ta över också det administrativa ansvaret för dessa, skulle bli dyrt för staten och dessutom oändamålsenligt, men detta rättfärdigar inte att staten belastar kyrkan med tilläggskostnader, som inte hör den till.
Förbundet Svenska Seniorer i Finland r.f. yrkar därför på att Svenska folkpartiet i riksdag och regering verkar för att
att fördelningsprocenten för kyrkans andel av samfundsskatten höjes så att den möjliggör att kostnaderna för de samhälleliga uppgifter som staten genom lag ålagt kyrkan till fullo blir täckta
Eller
att staten i fortsättningen understöder kyrkan för dess samhälleliga uppgifter med en konsumentindexbunden summa som i sin helhet täcker kyrkans utgifter för de samhälleliga utgifterna och att denna summa är minst 134 miljoner euro.
Förbundet Svenska Seniorer i Finland r.f.
Gunvor Brettschneider Hans-Olof Kvist
Ordförande Vice ordförande
Partifullmäktiges svar
Motionen tar upp en redan länge aktuell tudelad fråga:
- På vilken nivå ska ersättningen ligga för de samhälleliga uppgifter som sköts av den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Finlands ortodoxa kyrka och andra registrerade religiösa samfund?
- Enligt vilket system ska ersättningen erläggas?
Motionen fokuserar på situationen för den evangelisk-lutherska kyrkan och partifullmäktiges utlåtande följer den avgränsningen.
I regeringen Jyrki Katainens program finns en skrivning om en arbetsgrupp med uppgift att utreda den aktuella frågan. Den arbetsgruppen har sagt sitt och på basen av dess arbete har finansministeriet kommit med det förslag som nämns i motionen.
Vad nivån beträffar skulle den årliga ersättningen enligt förslaget vara 114 miljoner euro och bindas till index. Summan täcker inte ens nettokostnaderna för begravningsväsendet. Varken skötseln av kulturarvet, som för kyrkans del uppgår till över 20 miljoner euro, eller utgifterna för folkbokföringsuppgifter, ersätts med andra ord inte alls.
Vad ersättningssystemet beträffar föreslås alltså att man frångår det samfundsskattebaserade systemet, enligt vilket kyrkan uppbär en bestämd procentandel av samfundsskatten. I stället införs en fast, indexbunden ersättningssumman av ovan nämnd storlek.
Kyrkomötet tar i maj ställning till förslaget. Kyrkostyrelsens beredning utmynnar i att det är möjligt att tänka sig en fast ersättning, men – som av motionen framgår – tidigast från början av 2016 och inte 2015 som finansministeriet föreslås.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att Svenska folkpartiet i riksdag och regering verkar för
- att staten med en summa som till fullo täcker utgifterna ersätter kyrkan för dess samhälleliga uppgifter
