Motion 48 – Sänk rösträttsåldern till 16

Beslut

Partidagen beslöt:

  • att motionen inte föranleder åtgärder

Behandling

Sänk rösträttsåldern till 16

Enligt Grundlagen § 14 har varje finsk medborgare som har fyllt aderton år rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar, varje finsk medborgare och varje i Finland bosatt medborgare i Europeiska unionen som har fyllt aderton år rätt att rösta vid val till Europaparlamentet och varje finsk medborgare och varje i Finland stadigvarande bosatt utlänning som har fyllt aderton år rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar.

Enligt Strafflagens 3 kap § 4 förutsätts för straffansvar att gärningsmannen vid tidpunkten för gärningen har fyllt femton år och är tillräknelig.

I början av varje kalenderår skickar Skatteförvaltningen ett skattekort till alla som fyller minst 16 år under året. Även 13–15-åringar kan på vissa villkor utföra lätt arbete, och betalar då skatt på sin lön.

Unga personer är med andra ord straffskyldiga och skattepliktiga vid 16 års ålder, men har ingen möjlighet att påverka beslut såsom lagstiftning eller budgeten genom att vara med och rösta fram de representanter som besluter om dessa.

Rösträttsåldern är inte fastslagen en gång för alla, utan har skiftat flera gånger under historien för att spegla samtiden. Flera länder har sänkt rösträttsåldern till 16, till exempel Kuba, Brasilien, Österrike, Ecuador, Nicaragua, Argentina och Jordanien, och i vissa länder får man rösta som sextonåring om man har anställning (Serbien, Bosnien-Hercegovina) eller är gift (Ungern).

En sänkning av rösträttsåldern kräver en ändring av grundlagen, samt samtliga lagar som reglerar val. Eftersom partisekreterarna redan bildat en grupp som uppdaterar vallagstiftningen i Finland kunde en sänkning av rösträttsåldern behandlas samtidigt då alla lagar som reglerar val i Finland ändå öppnas för revidering.

Det finns många goda argument för en sänkning av rösträttsåldern till 16, till exempel skulle det bidra till att skifta fokus till frågor som verkligen berör unga och ge en mer välinformerad och framtidsfokuserad debatt gällande bland annat skol-, integrations- och klimatfrågor. Dagens 16-åringar besitter tack vare modern teknologi och undervisning mer kunskap och information om världen, samhället och politik än någon generation innan dem, så att använda okunskap som argument mot en sänkning av rösträttsåldern är inte hållbart. Dessutom är demokrati i sista hand inte en fråga om kompetens eller kunskap, utan om folkvälde, att så många som möjligt har möjlighet att delta i beslutsfattandet. Däremot anser vi inte att det ska vara möjligt att kandidera som 16-åring, eftersom personer under 18-år inte får ta ekonomiskt ansvar.

Det argumenteras ofta att unga inte själva är intresserade av en sänkt rösträttsålder, och att det endast skulle inverka negativt på det allmänna valdeltagandet. Studier av val i Österrike har ändå påvisat att 16–18-åringars valdeltagande inte avviker från övriga åldersgruppers, och en studie från Niedersachsen i Tyskland (där man i lokala val får rösta som 16-åring) visar att den yngsta åldersgruppen till och med kan ha högre valdeltagande än genomsnittet.

Vi undertecknande anser att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för:

att rösträttsåldern i samtliga val i Finland (kommunalval, riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval) sänks till 16 år

att Svenska folkpartiet beaktar frågan vid utformandet av nästa riksdagsvalprogram

Niklas Mannfolk                                                                                  Sandra Grindgärds
Förbundsordförande                                                                            Förbundssekreterare
Svensk Ungdom                                                                                   Svensk Ungdom

 

Partifullmäktiges svar

Motionärerna lyfter fram ett tema som diskuterats flitigt under senare år. Rösträttsåldern i Finland har som bekant justerats flera gånger under landets historia. År 1906 var rösträttsåldern 24 år, år 1944 sänktes denna till 21 år, år 1969 till 20 år och slutligen år 1972 till 18 år.

I diskussionen på senare år har framförts att en sänkning till 16 år skulle öka intresse för att delta i val eftersom ungdomar skulle vänja sig en tidig ålder att rösta och att eftersom det första valtillfället ofta skulle infalla medan ungdomen ännu bor hemma hos föräldrarna skulle föräldrarnas egna valdeltaganden kunna fungera sporrande på ungdomen. Ett faktum är ju att ungdomar röstar i en märkbart mindre utsträckning än äldre personer.

Rösträtts- och valbarhetsåldern har nu fastslagits till 18 år i alla val. Det finns ingen direkt orsak till att åldersgränsen skall vara just 18 år. Som motionärerna noterar blir man straffskyldig och skattepliktig vid 16 års ålder. Å andra sidan får man barnbidrag tills man är 17 år, medan man måste vara 20 år för att köpa starksprit och 21 år för att få C-körkort. Däremot är kanske de flesta åldersgränserna just bundna till 18 års ålder då man också blir myndig. Till dessa rättigheter och skyldigheter hör rätten att vara ordförande i en förening, köpa tobak och svaga alkoholdrycker, rätt att ingå äktenskap etc.

I församlingsvalet år 2010 prövade man för första gången att ge 16-17 åringar rätt att rösta i valet. Enligt en undersökning som utfördes efter valet uppgav sig dessa ungdomar ha röstat lika flitigt som medeltalet av befolkningen. Man kunde dock se ett litet aktivare valdeltagande i bland andra yngre väljare. I vilken utsträckning detta berodde på den extra synlighet som möjligheten för 16-åringar att rösta för första gången fick är svår att bedöma.

I Ungdomsbarometern 2013 har man frågat ungdomarna om deras syn på att sänka rösträttsåldern i kommunalval till 16 år. Bland alla svarare i åldern 15-29 år var 35% för en sänkning och 63% emot. Bland 15-17 åringar däremot ansåg 54% nu att man borde sänka rösträttsåldern.

Frågan är ifall det finns motiveringar för att skilja på åldern för valbarhet och rösträtt. Även om det inte föreligger några hinder för detta så uppstår frågan om det finns motiveringar för varför det just skulle vara 16 års åldersgräns i sådana fall. Tvärtom har ju utvecklingen gått åt andra hållet exempelvis då åldersgränsen för tobak höjdes från 16 till 18 år, eller då man pläderat för en förlängning av läroplikten. Även om det finns goda belägg för att 16 åringar har kompetens att sätta sig in i aktuella ärenden och ta till sig sakkunskap så föreligger inte sådana motiveringar varför just rösträtten skulle vara en sådan fråga där man skulle sänka åldersgränsen under myndighetsåldern.

Partifullmäktige föreslår för partidagen

  • att motionen inte föranleder åtgärder.