Motion 10 – ECB-material för sedeltryck – varför bomull?

Beslut

Partidagen beslöt:

Partidagen beslöt att motionen inte föranleder åtgärder.

Behandling

Europeiska centralbanken i Frankfurt am Main (ECB) har i sitt pressmeddelande i slutet av januari 2015 låtit ECB-chefen Mario Draghi meddela att det nya stödköpsprogrammet skall omfatta 64 miljarder euro per månad med en löptid på 18 månader. Totalt cirka 1080 miljarder euro.

Efter att detta besked nätats ut sjönk euron medan de ledande europeiska börserna steg.

Ändamålet med stödköpen är att

få fart på kreditgivningen i eurozon-området
få upp inflationen
sporra konsumtionen
öka på investeringarna

Man talar om att kunna nå upp till en inflation på 2 % och att man kan avbryta stödköpen om man börjar närma sig detta tal. Stödköpen kommer att omfatta alla former av obligationer i zonen, även de statliga. Det har även framkommit att hela 80 % av dessa stödköp skall ske inom ramen för de nationella centralbankerna och därvid faller risken på dem.

Grekland omfattas först när de kan uppvisa resultat av de reformkrav som tidigare ålagts dem.  Grekland står inför parlamentsval 27.1.2015.

Enligt ECB chef Mario Draghi bör vi nu kunna höja trovärdighet, tillit och framför allt investeringstakten i eurozonen.

Därtill påstås det i pressen att en stor mängd sedlar kommer att tryckas upp. Detta får man ta med en viss försiktighet då det mesta numera sker elektroniskt. Men nya sedlar behövs kontinuerligt i alla fall. Man har ju trott att pengar görs av papper. Kunde man då rädda den nedläggningshotade UPM-enheten i Finland där man framställer papper? En av de sista verksamma pappersfabrikerna i Finland. Glädjen sitter i tills uppgifterna om vad sedlarna görs av i ECB dyker upp på skärmen. Bomull. Långa fibrer.

Därför yrkar vi på att man inom SFP och genom våra representanter i riksdag och regering och EU verkar för 

– att man brådskande kunde söka en modern lösning med våra inhemska forskare för att få fram ett sedelmaterial som kunde vara konkurrenskraftigt med nuvarande kriterier. Som skulle vara baserat på pappersmassa med tilläggskomponenter för en smidig, hållbar, mjuk men tålig produkt. Papper med en sedelsmart lösning för att befrämja den egna tillverkningen inom zonen. För det akuta behovet nu, eller vid nästa sedeltryck.

– att man brådskande kunde finna en konsensus om hur man kan kunde trygga de enskilda ländernas risk i fall av kris i denna operation.

Heidi Catherine Sid
SFP i Åbo

John-Eric Sid
SFP i Åbo

Partifullmäktiges svar

Det är säkert många som utgått ifrån att sedlar görs av papper från trävirke. Sanningen är att bomull har använts som råmaterial för sedlar i flera hundra år. Pappersbruken använder sig av bland annat bomullsrester i sin cellulosaproduktion. Bomullen är inte helt fläckfri, dels på grund av genmodifiering och dels belastar produktionen miljön.

Elektroniska transaktioner blir allt mer vanliga och det kommer hela tiden nya tjänster och metoder som gör det möjligt att idka handel utan att alls behöva använda sig av sedlar eller mynt. Men trots det har vi fortfarande en stor mängd sedlar i omlopp och sedlar kommer inte att avskaffas helt och hållet ännu på en överskådlig framtid.

Då kommer vi till kärnan i motionen, vad sedlarna borde tillverkas av. Det finns naturligtvis kriterier för detta. Sedlarna måste klara ett visst slitage, de ska vara svåra att förfalska och de ska inte vara giftiga eller allergiframkallande. Kostnaderna för sedeltryck måste också vara skäliga.

När vi överväger materialet i sedlarna så ska vi också tänka på effekterna på miljön.

Det är inte alls säkert att virkebaserat papper är den väg som det lönar sig att ta. Bland annat Bank of England (BoE) har forskat i sedlar av polymerer (plast) och beslutat att man övergår till sedlar av polymerer från och med 2016. En av fördelarna med sedlar av polymerer är att de belastar miljön avsevärt mindre än sedlar av papper. Detta enligt BoE:s undersökning.

Å andra sidan finns det också argument som talar för bomullsbaserade sedlar jämfört med sedlar av polymerer. Där tar man bland annat hänsyn till både säkerhet och miljö. Miljöargumentet bygger på det att polymerernas råvara är olja, som till skillnad från bomull inte är en förnyelsebar råvara.

SFP önskar naturligtvis att UPM kunde vara med och konkurrera om att få sin bit av kakan när nya sedlar ska tryckas. Det är också naturligt att blickarna riktar sig i första hand mot pappersmassa av trävirke. SFP anser dock att politikernas roll inte ska vara drivande i den här frågan. Det är UPM själva som ska avgöra om vilka produkter man vill konkurrera och med vilken teknik.

När det gäller Europeiska centralbankens (ECB) stödköp (QE, quantitative easing) så innebär de naturligtvis en risk. Tyskland motsatte sig stödköpen och kompromissen slutade så att största delen av stödköpen görs av de nationella centralbankerna. Motsvarande QE-operation i USA genomfördes helt och hållet av centralbanken, FED.

Tyskland hör till de som har en stabil ekonomi, så det är mindre riskabelt för Tyskland att det är de nationella centralbankerna som sköter köpen. Om allt hade genomförts av ECB så är risken större att medborgare betalar andra länders risker. Det aktuella stödköpsprogrammet har redan rullat igång, och att i efterhand nå konsensus om riskhanteringen kan i värsta fall vara svårare än att nå konsensus innan man sparkar igång ett dylikt program.

Draghi har själv konstaterat att QE-programmet givetvis innebär en risk. Draghi har sagt att ifall riskerna realiseras så ska de hanteras med en makroprudentiell politik. En makroprudentiell politik innebär bland annat att kreditverk och institutioner ser till att de har en buffert som klarar av den smäll som uppstår när privathushållens skuldsättning brakar ihop och konsumenternas ekonomi faller. En annan åtgärd är att kreditverk och institutioner försöker bromsar i tid när de ser tecken på att ekonomin börjar rusa iväg och riskerna för en ny bubbla är uppenbar. Detta är den strategi som ECB kan förväntas förlita sig på ifall QE-programmet floppar och riskerna börjar realiseras. ECB som centralbank för en självständig centralbankspolitik enligt gällande arbetsfördelning mellan politiska beslutsfattare och centralbanken, i politikernas mandat ingår inte de åtgärder motionen efterlyser

Partifullmäktige föreslår för partidagen 

– att motionen inte föranleder åtgärder.