Beslut
Partidagen beslöt
- att SFP arbetar för ett allmänt uppbåd där de mest lämpade inom årskullen väljs till militärtjänstgöring.
Behandling
Att garantera medborgarnas säkerhet och landets yttre gränser är några av de viktigaste uppgifter en stat har. Försvaret är inte politiskt, utan dess syfte är att skapa en så hög tröskel som möjligt för någon annan stat att utöva påtryckning, och i sista hand att på det mest effektiva sättet försvara landet mot aggressioner. Tillsammans med militär alliansfrihet och försvar av hela landet bildar den allmänna värnplikten den finländska försvarslösningens tredje grundpelare. Den allmänna värnplikten har länge endast omfattat män, dels av tradition men också på grund av storleken på reserven och antalet värnpliktiga i relation till det. En allmän värnplikt som omfattade kvinnor skulle leda till höga kostnader och en onödigt stor reserv. Försvarets styrka i krigstid är 230 000 soldater. Den mängden förutsätter inte att hela årskullar gör värnplikt. Samtidigt finns det flera utmaningar för värnplikten på lång sikt. År 2009 utredde enarbetsgrupp under ledning av Risto Siilasmaa värnpliktens framtid.
I rapporten lyfts följande utmaningar för värnplikten upp:
• Minskande offentliga resurser
• Föråldrad militärutrustning
• Stigande kostnader för försvarsmateriel
• Ökande personal- och fastighetskostnader
• Globaliseringens och individualiseringens effekter på försvarsviljan
• En åldrande befolkning som leder till minskande årskullar
• Ökande hälsoproblem bland unga män
Arbetsgruppens rapport presenterar en mängd utvecklingsåtgärder för värnplikten men håller fast vid den allmänna värnplikten som modell framom andra alternativ som en yrkesarmé eller en selektiv värnplikt. Vi undertecknade hävdar att uteslutandet av det sistnämnda är förhastat och att en selektiv värnplikt kunde vara lösningen på flera av de problem värnplikten står inför. En selektiv värnplikt innebär att alla medborgare har samma skyldigheter oberoende kön, men att alla kallas till att göra värnplikt. Värnplikten blir således jämlik och förpliktigande för alla men endast de som ses som mest lämpade genomför värnplikten. Siilasmaa-gruppen för fram vissa centrala orosmoment med ett system med selektiv värnplikt. Det största orosmomentet är hur en selektiv värnplikt skulle påverka den redan nu minskande försvarsviljan. Enligt rapporten gör en mera selektiv värnplikt att allt flera skulle ifrågasätta varför de ska genomföra den om inte kompisen gör det.
Här frånses dock vissa möjligheter som den selektiva värnplikten medför. I det nuvarande systemet med en allmän värnplikt bygger viljan att genomföra den på två saker, en känsla av plikt och på en känsla av ära. I ett system med selektiv värnplikt där rekryterna blir utvalda på kompetens och egenskaper blir värnplikten en större merit. Då gruppen för urvalet blir större och en gallring sker blir personer som har genomfört den en mer respekterad och ansedd grupp. Personer som gjort värnplikten kunde exempelvis få extra poäng för det i ansökan till högskolor, billigare kollektivtrafik, vissa högskolekurser till godo beroende på vilken roll man haft inom försvaret.
Enligt Siilasmaa-gruppen är en av de största utmaningarna i framtiden att försvarsviljan minskar som en följd av globalisering och individualisering. Genom att införa en selektiv värnplikt kan man föra nya faktorer för att stärka försvarsviljan utöver känslan av plikt och ära, så som känslan av att också personligen vinna något på att göra värnplikten. Risken med att fortsätta som tidigare är att försvarsviljan endast fortsätter minska tills den är så låg att man inte längre kan upprätthålla systemet med värnplikt utan måste övergå till en yrkesarmé.
Siilasmaa-gruppen utgår också från en rätt hög nivå av frivillighet i ett selektivt system, i likhet med den norska modellen. Vi undertecknade ser dock större möjligheter i ett system med låg frivillighet och istället ett större fokus på lämplighet och på försvarets behov. Två av de största utmaningarna som lyfts upp i rapporten är minskande årskullar och en försämrad hälsa bland unga män. En selektiv värnplikt svarar på bägge dessa genom ett större urval. I en större grupp finns det statistiskt ett större antal lämpade och kapabla individer. Den svarar dessutom också på behovet av att diversifiera krishanteringsoperationer med flera kvinnor.
I dagsläget genomgår alla rekryter en läkarundersökning före uppbådet. Undersökningen görs på egen bekostnad och tid. I ett system med selektiv värnplikt kunde det här skedet utökas med exempelvis ett konditionstest, ett personlighetstest och ett formulär för att delge kunskapsområden. Med dagens teknologi kunde systemet göras väldigt smidigt. Via förhandstester kunde man få en bild av vilka som är psykiskt, fysiskt och kunskapsmässigt lämpade för värnplikt och endast kalla dessa på uppbåd. På så sätt kunde urvalsprocessen organiseras kostnadseffektivt. Hur urvalet görs bör avgöras av försvaret men egenskaper som ledarskapsförmåga, förmåga att arbeta i grupp och en god kondition kunde vara några av dem. Ett liknande system ska redan införas i Finland av forsknings- och uppföljningsskäl, således torde inte kostnaden vara ett hinder.
Svensk Ungdom anser att ett välutrustat, välutbildat och modernt försvar är en förutsättning för uppehållandet av en demokratisk stat. Försvaret är en av statens viktigaste uppgifter och vi vill se ett försvar som kan möta framtidens utmaningar så effektivt som möjligt. Att ge Försvarsmakten tillgång till en dubbelt större talangpool stärker självklart kvaliteten på vårt försvar vilket vi anser att bör vara den viktigaste utgångspunkten då man utför reformer av värnplikten.
Samtidigt anser vi att det är ytterst viktigt att inga förhastade förändringar görs i värnpliktssystemet och vill därför se ett försök med selektiv värnplikt. Ett försök skulle ge möjligheten att se vilka fördelar och nackdelar en selektiv värnplikt skulle föra med sig utan att riskera att det nuvarande systemet lider.
Svensk Ungdom föreslår
- att ett försök med selektiv värnplikt genomförs i Finland.
Svensk Ungdom
Partifullmäktige svar
Tanken om selektiv värnplikt är inte ny, den tillämpas ibland annat Polen och Bulgarien. I Finland ville De gröna redan 2010 avskaffa dagens allmänna värnplikt. Tågordningen skulle då vara bantande av försvarets reserv, och selektiv värnplikt som mellanetapp för att slutligen införa en frivillig värnplikt.
Hittills råder ändå en långt gående konsensus, bland allmänhet och försvarsproffs, om den allmänna värnpliktens lämplighet som personförsörjningssystem för vårt försvar. Med hjälp av värnplikten är det möjligt att utbilda den stora mängd människor som behövs för att försvara vårt land mot ett angrepp. Den allmänna värnplikten tillför försvarsmakten ett mycket brett kunnande. Det här är en avgörande styrka för försvarssystemet. Den allmänna värnplikten borgar för en bred samordning av civil och militär kompetens. Den kan utnyttjas nationellt såväl som internationellt.
Tillsammans med försvaret av hela landet och den militära alliansfriheten är den allmänna värnplikten en av den finländska försvarslösningens tre grundpelare.
Det innebär att förändringar i en av grundpelarna direkt påverkar även de andra. Därför måste alla dylika förändringar vara välmotiverade.
En selektiv värnplikt innebär i motionärens modell att alla medborgare har samma skyldigheter oberoende kön, men att alla kallas till att göra värnplikt. Värnplikten blir således jämlik och förpliktigande för alla men endast de som ses som mest lämpade genomför värnplikten.
Svenska folkpartiet beslöt redan år 2009 verka för att reformera uppbåden så att de omfattar alla män och kvinnor i den aktuella årsklassen, till den delen är en del av motionärens yrkande redan vedertagen linje.
Siilasmaarapporten konstaterar bland annat att selektiv värnplikt leder till att föreställningen om att värnplikten är en plikt övergår i en känsla av frivillighet. Detta igen leder till att motivationen att fullgöra beväringstjänst sjunker och att värnplikten småningom upphör. En värnplikt som baserar sig på frivillighet är ingen fungerande lösning, eftersom det inte finns tillräckligt med intresserade.
Det konstateras också att värnplikten är det kostnadseffektivaste sättet att upprätthålla ett trovärdigt försvar, att en selektiv eller frivillig värnplikt i längden skulle leda till en yrkesarmé som skulle kosta mer att upprätthålla, samt att vi då skulle tvingas alliera oss militärt. I dagens läge kan det senare valet lyckligtvis ske på andra bedömningsgrunder.
Tanken om att kalla in hela årskullen, både männen och kvinnorna, i tjänst är inte realistisk. Försvarets styrka i kristid är 230 000 soldater, vilket inte i förutsätter hela årskullen. Försvarets faciliteter och ekonomi möjliggör inte heller utbildning av hela årskullen.
Svenska folkpartiet stöder däremot tanken om en ökad andel kvinnor i försvaret, under försvarsminister Haglunds ledning utfördes våren 2014 ett pilotprojekt i Birkaland där ett rekryteringsbrev skickades ut till alla kvinnor födda år 1994 och 1995, totalt 5120 st. Resultaten var positiva och ledde till att antalet kvinnor som ansökte om att fullgöra tjänstgöring ökade med ca 30 % jämfört med tidigare år. Pilotprojektet utvidgas nu stegvis till att täcka hela landet år 2019.
Idag gör ungefär 70% av de värnpliktiga militärtjänst, många gallras bort bland annat på grund av dålig kondition eller övervikt. Sålunda finns en icke-formaliserad selektivitet redan nu.
Det ger orsak att framledes se över försvarsutbildningens innehåll så att inte fysiska premisser ska gallra bort personer som kan ha andra färdigheter som kan vara till nytta med tanke på den totala försvarsförmågan. En dylik bredare uppfattning om värnplikt och försvarsutbildningens innehåll skulle samtidigt föra verksamheten ett önskvärt steg i en mer könsneutral inriktning.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning.
