Motion 42 – Mer resurser till barn och unga för att övervinna coronapandemins konsekvenser

30.05.2021

Beslut

SFP arbetar för:

• att kommunerna allokerar resurserna från tilläggsbudgetarna till andra stadiet, särskilt yrkesutbildningarna, så att andelen närstudier ökas för att förhindra avbrott i studierna och utslagning
• att utöka antalet stödpersoner i skolorna (speciallärare, kuratorer, psykologer och assistenter) för att minska nivåskillnaderna i inlärning, samt stödja elevernas hälsa och välmående
• att verka för förstärkt barnskydd genom bättre samarbete mellan sociala myndigheter, hem, skola och polis
• att Corona-exit kostnadsersättningar riktas till Studenternas hälsovårdsstiftelse (YTHS) för att stärka olika mentalvårdstjänster med låg tröskel för studeranden

Behandling

Finlands regering presenterade den 15 mars 2021 det preliminära programmet för hållbar tillväxt och återhämtning för att möta konsekvenserna av coronapandemin. Programmets tyngdpunkter ligger på grön omställning, digitalisering samt forskning och utveckling. Programmet uppmärksammar även bland annat det ökade behovet av ungdomsservice med låg tröskel och ungdomars mångsidiga behov av stöd.

Av de finländska ungdomarna i åldern 15-24 år är det 8,2 procent som inte arbetar eller studerar för närvarande. I Helsingfors syns den ökande andelen unga utanför studier särskilt väl, då 12,7 procent av studerandena i yrkesutbildningarna avbröt sina studier år 2020. I antal personer var det 1142 ungdomar och unga vuxna, varav majoriteten var i åldern 18-20. År 2019 var andelen 8,7 procent och Helsingfors stads målsättning har redan flera år varit att krympa andelen till under 7,4 procent, men trenden har blivit den motsatta. (HS 7.2.2021) Även gymnasiestuderande lider av coronapandemin. I en enkätundersökning bland gymnasiestuderande i Helsingfors uppgav särskilt första årets studerande att de lär sig sämre genom distansstudierna (HS 4.2.2021). Även studieprestationerna har försämrats och eleverna uppger att de mår sämre (HBL 17.3.2021).

Regeringens åtgärdsprogram presenterar att det finns stora skillnader i hälsa och välbefinnande mellan olika åldersgrupper och skillnaderna har delvis ökat de senaste åren. Enligt skolhälsoundersökningen mår ungdomar i åldern 13-16 i genomsnitt allt sämre och 20,8 procent uppger att de upplever sin hälsa vara medelmåttig eller dålig.

Även Ungdomsbarometern 2020 påvisar att coronapandemin påverkat unga i åldern 15-25 drastiskt. Under den tid Ungdomsbarometern utförts sjönk vitsordet för hur nöjda unga är med livet allra mest i barometern år 2020. Distansstudier och begränsningen av sociala kontakter har påverkat de ungas välmående och Ungdomsbarometern visar, att särskilt flickor, högskolestuderande, låginkomsttagare och ensamboende mår dåligt. Även pojkar med annat modersmål än finska eller svenska mår betydligt sämre.

Att en så stor andel av vår befolkning i så ung ålder mår dåligt, kämpar med studierna och/eller avbryter studierna är mycket oroväckande. Unga som faller utanför studier och arbete, och som inte längre går att nå, riskerar ett långvarigt utanförskap från utbildning och arbetsliv och på lång sikt marginalisering. Ifall vi inte lyckas åtgärda ungdomarnas och de unga vuxnas illamående och stödja dem tillräckligt i studierna och på vägen ut i arbetslivet riskerar vi att förlora en märkbar andel av en hel generation.

Det är positivt att regeringens preliminära åtgärdsprogram betonar det ökade behovet av mångprofessionellt stöd för unga vuxna. Dock är det av yttersta vikt att inte konstatera problemen vara åtgärdade med enbart de metoder som presenteras i programmet.

Partifullmäktiges svar

SFP vill se ett samhälle där ingen blir lämnad utanför. Coronapandemin har och kommer att ha en betydande inverkan på hela samhället och verkningarna syns speciellt i barn och ungas liv. Barn och ungas välmående och framtid är dåliga sparobjekt, eftersom varje marginaliserad ungdom är förutom en personlig tragedi också en kostnad för samhället.

Barn och unga har varit i fokus i flera av regeringens tilläggsbudgetar under coronapandemin. Anslagen på cirka 320 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ska jämna ut de konsekvenser undantagsförhållandena har haft för barn och unga. Anslagen riktades bland annat  för att åtgärda de luckor i inlärningen som perioden av distansundervisning inom den grundläggande utbildningen har orsakat och också till repetition av och stödåtgärder för studierna för gymnasiestuderande. Yrkesutbildningen fick också anslag för studiehandledning för studerande som avbrutit sina studier eller som löper risk att avbryta sina studier samt för studiehandledning och möjliggörande av yrkesprov för studerande som håller på att ta examen. Ungdomsarbete och det uppsökande ungdomsarbetet uppmärksammades också i tilläggsbudgeten. Yrkesutbildningen fick dessutom också tilläggsanslag i den första tilläggsbudgeten för 2021. Då riktades anslagen till åtgärder som syftar till att förebygga avbrott i studierna och öka studerandes välbefinnande.

Satsningar på utbildning och kompetens är i nyckelroll med tanke på barn och ungas framtid och för att påskynda en hållbar tillväxt. Vi måste garantera att barn och unga får det stöd de behöver för studierna och att de har möjligheter att klara av studierna inom utsatt tid. För att stöda barn och ungas välmående måste vi också satsa på basservicen i kommunerna, förebyggande åtgärder, tjänster för mental hälsa och ungdomsarbete. Stödtjänster ska finnas att tillgå från småbarnspedagogiken till andra stadiet. I skolorna ska elevvården fungera och man ska få stöd och hjälp med låg tröskel. Med hjälp av ungdomsarbete kan vi försäkra oss om att unga kommer vidare i livet. Betydelsen av ungdomsarbete och uppsökande ungdomsarbete har ökat under coronapandemin.

I Finlands preliminära program för hållbar tillväxt riktas insatser till stödåtgärder för att klara av de utmaningar som coronakrisen fört med sig för unga. Bland de preliminära åtgärderna finns bland annat fortsätt utveckling av det mångprofessionella samarbetet för att förhindra utslagning av unga, satsning på navigatorsverksamheten, fler begynnelseplatser på tredje stadiet, satsning på ungas mentalvårdstjänster och åtgärder förknippade till ungas sysselsättning.

Av högskolestuderanden har före coronaepidemin  en tredjedel psykiska utmaningar och rikligt med stress (2016 KOTT). Många utredningar visar på att coronatiden förvärrat situationen betydligt och till och med 62%  lider av ensamhet (Akava), 72%  av mindre sociala kontakter med andra studeranden (Akava) och 71% upplever att studierna har försvårats (OYY). Bästa sättet att nå de studeranden är att stärka den service som de är vana att använda. I och med att studenternas hälsovårdsstiftelse också utvidgat att täcka alla studeranden på tredje stadiet, behövs nu markerade satsningar på lågströskel och även mer långvariga mentalvårdstjänster i öppenvården, som är riktade till studeranden som behöver stöd och inte har möjligheter att bekosta privata terapier eller andra mentalvårdstjänster.