Motion 5 – Hyperloop Otnäs – Karis – Föglö – Norrtälje – Stockholm

30.05.2021

Beslut

Motionen föranleder inte åtgärder.

Behandling

Detta är en omarbetning av FS-Links ursprungliga förlag om Hyperloop till Stockholm från Helsingfors regionen. Ändstationerna i detta förslag är Stockholm Östra, vid KTH, och Otnäs i Esbo. Bägge ändstationerna har direkt kontakt till den lokala tunnelbanan och ingendera ligger i kärncentrum. Antalet mellanstationer är begränsat till ovanstående för att minska på kostnaderna för stationer. Sträckningen är även märkbart förkortad och rätare än i det ursprungliga förslaget. Beräknad restiden med hyperloopen Otnäs – Stockholm Östra är 25 minuter. ”En timmes tåget” Åbo – Helsingfors får med detta ett nytt alternativ, nämligen tåg Åbo – Salo – Karis , byte till Hyperloop med fortsättning till Otnäs. Åbo – Karis cirka en timme och hyperloop Karis – Otnäs 4 minuter, alltså genom att satsa på snabbare tåg Åbo – Karis och ett smidigt byte till Hyperloopen bör det vara möjligt att komma på 60 minuter till Otnäs varefter Väst-Metro mot Helsingfors. Märk även att Stockholms Östra station kan med detta nås från Åbo på en timme och 21 minuter och med T-banan når vi övriga platser i Stockholm.

I dessa pandemi tider är det bra att planera för framtiden men även för nordiskt samarbete och reella kommunikationer på 2020-talet med decenniets teknik.

Bilaga:

Själva motionen försöker kortfattat beskriva visionen men mycket blir utanför.

1. Valet av Otnäs som ändstation beror på att här som det framkommer av motionen kan man byta till Väst Metron. Men vad ej framkommer är möjligheten att byta till Tallinntåget för resa både mot Ülemiste men även mot Helsingfors – Vanda flygfält. Vidare kan man byta till Spår-Jokern för resa till platser i norra och östra Helsingfors och till Alberga
2. Valet av Stockholm Östra beror på att vi i Sverige delvis följer Roslagsbanan(1) och väljer ändstationen för just denna. Tunnelbana stationen KTH(2) ligger invid och därifrån når vi övriga delar av Stockholm och särskilt T-centralen
3. Föglö syftar på stationen på i fråga varande ö. I och med Föglötunneln har vi direkt bilförbindelse in till Mariehamn. Valet av Föglö beror även på att från Föglö utgår det en undervattensrygg mot Sverige (Föglö – Vittenstenen – Lågskär – Flötjan – Söderarm(3) –Kapellskär) som gör det möjligt att bygga hyperloop banan på havsdjup mindre än cirka 65 m, och i och med detta, undvika 200 m djupen i Ålands hav
4. Norrtälje är vald på grund av att projektet med Hyperloop skyttel(4) vid KTH behöver (kanske) en testbana och sträckan Stockholm Östra – Norrtälje kan möjligtvis utnyttjas för detta. Politiskt sett för att detta projekt skall godkännas i Sverige behövs det i Sverige även en andra station.
5. Valet av Karis/Raseborg beror på att om man ritar en rät linje från Helsingfors mot Stockholm kommer linjen att passera Raseborg. Genom den betydande svenskspråkiga befolkningen i Västnyland räknar denna motion med att det finns ett tillräckligt intresse att kunna från Västnyland även dagligen pendla till Stor-Stockholm i och med att detta är möjligt med en restid på under en halv timme.

Den mest betydande förändringen i visionen om kommunikation sett från idag är att sträckor på mer än 200 km skall trafikeras med lösningar som klarar sträckan på under en timme. Att höja hastigheten för tåg i det ’oändliga’ kräver minst skyddade banor alltså banor som är under jorden eller på pelare ovan jord. Att på nuvarande rälsar köra med hastigheter på 200 km/h eller mera kommer att döda både folk och fä. Lösningen som Tallinn banan gör, alltså skyddad underjordisk banan, är egentligen enda lösningen för tåg med hastighet på 300 km/h. Frågar bara varför maximihastigheten med bil i Finland är 120 km/h men rälstrafiken får fortfarande köra på liknade villkor hur fort som helst.

Fotnoter:

1. Roslagsbanan är en smalspårig järnväg som startar vid Stockholms Östra station och har idag två sträckningar varav den norra går mot Kåsta. Itiderna fortsatte linjen ända till Norrtälje men denna del är
2. Kungliga Tekniska Högskolan
3. Söderarms fyr, men funktionerar idag ej mer som fyr
4. Projektet utvecklar en skyttel och deltar i hyperloop skytteltävlingen i Nevada (USA)

Teknik ?

Är det möjligt att bygga ett flera mil långt lufttätt rör så kröker sig både i vertikalt och horisontalt läge ? I dag finns det korta testbanor varav två eller tre i Europa men erfarenhet saknas för flera mil långa testbanor, som i föreslås i denna motion även går under vatten. Ett av problemen är vad händer om röret läcker varför trycket i röret ej mer ärlufttrycket på 10 km höjd, så som planerat.

För att göra saken ännu värre, röret läcker men under havsytan. Ett plötsligt läckage under havsytan skulle resultera i en vattenstråle som stoppar all trafik genast och hur skall de arma passagerarna som sitter i sina skyttlar egentligen räddas ? Lyckligtvis i motionens Otnäs – Stockholm hyperloop bana föreslås det att banan inte byggs under 65 m från havsytan räknat. Detta djup gör det möjligt för dykare att dyka ner till röret. Men om lösningen skulle bygga på kommande erfarenheter av Tallinnbanan så är rören betydligt djupare men i detta fall finns det säkert erfarenhet avräddningslösningar baserade på Tallinntåget.

Egentligen är en hyperloop ett magnetisk levitations (mag.lev) tåg som rör sig i ett nästan lufttom rör. Mag.lev tekniken i sig har funnits i åratal så detta borde inte bereda svårigheter. Att skicka ’post’ i rör är även en välkändteknik.

Att hyperloop röret under jord och hav egentligen går i en tunnel gör det möjligt att öka trycket till normal lufttryck och öppna röret där det behövs. Som säkerhetslösning kan man bygga luftslussar i röret som vid behov kan stängas,varefter trycket i detta segment kan ökas.

Pandemi effekten för arbetet

COVID-19 pandemin har gjort det klart att mycket tidigare ’kontorsarbete’ nu även kan göras på distans. Men fråganom när en ’kontorsarbetare’ måste fysiskt dock vara på plats är något som bör utvecklas nu på 2020-talet. I regel kan man säga att det är ytterst svårt att både sälja och vara övertygande på distans om vi jämför detta med att vara fysiskt närvarande. Men i detta finns ett intressant specialfall, nämligen kan man från att ha varit på distans inom en eller två timmar vara fysiskt närvarande ? Redan idag görs detta genom att man hoppar in i bilen och kör till kontoret. Men hur skulle det vara med hoppa in i ’vad det nu är’ och vara på samma tid på kontoret, där ’vad det nu är’ kan vara en kombination av

• privat bil, Tallinn tåget och taxi
• taxi, hyperloop, T-bana

Men även för de som ej arbetar på distans kommer både Tallinn tåget och Stockholms hyperloopen att göra det möjligt att bo hemma i Helsingfors regionen men jobba i Harrien (= norra Estland) eller i Stockholms regionen men med restid till jobbet på under två timmar, kanske bara en timme.