SFP:s Jämställdhetspolitiska program

SFP arbetar för ett Finland där jämställdhet är en självklarhet. Ett land där alla, oberoende kön, har samma rätt att forma sina liv, delta i beslutsfattande och bidra till samhället. Ett land där varje persons könsidentitet erkänns och respekteras i lagstiftningen. Jämställdhet är en av grundpelarna för SFP:s politik. När människor behandlas lika och deras potential tas tillvara, vinner vi alla.

SFP:s jämställdhetspolitik är feministisk – den bygger på övertygelsen att verklig frihet förutsätter jämställdhet mellan könen. Ett samhälle är endast fritt då det är jämställt och det kräver respekt för individens frihet. Vi vill att jämställdhet ska vara närvarande i varje beslut, oberoende  om det är fråga om beslut som rör ekonomin, vården, klimatpolitiken eller något annat område.

Jämställdhet handlar både om rättigheter och om ansvar. Vi måste aktivt motverka diskriminering och orättvisor, men också skapa förutsättningar för alla att delta på lika villkor. Politiken ska spegla verkliga liv och bryta strukturer som begränsar människors val, särskilt där kön, bakgrund eller livssituation fortfarande påverkar möjligheterna att delta i samhället på lika villkor och med lika förutsättningar. Jämställdhetspolitiken måste också beakta hur kön samverkar med språk, etnicitet, funktionsnedsättning och andra faktorer som påverkar människors livsvillkor.

Utbildning och jämställdhet

En god utbildning är grunden för ett jämlikt samhälle. För SFP är skolan en plats där varje barn och ung människa ska få växa, lära sig och drömma utan att begränsas av könsnormer, förväntningar eller diskriminering. Ett jämställt utbildningssystem ger alla möjlighet att forma sitt eget liv oavsett bakgrund, kön eller identitet.

Trots framsteg finns fortfarande tydliga könsskillnader inom utbildning och yrkesval. Pojkar och flickor styrs ofta i olika riktningar redan i ung ålder, både genom omedvetna förväntningar och genom brist på förebilder. Kvinnor dominerar i vård- och omsorgsyrken, medan män är överrepresenterade inom teknik och naturvetenskap. Denna segregation påverkar hela arbetsmarknaden och förstärker den ekonomiska ojämlikheten. Jämställdhet i utbildningen handlar inte bara om yrkesval, utan också om trygghet, delaktighet och respekt. Skolan ska vara fri från trakasserier, diskriminering och könsbaserat våld. Undervisningen ska stärka ungas förståelse för jämställdhet, samtycke och mänskliga rättigheter.

SFP ser utbildningen som ett verktyg för förändring. Genom jämställdhetsarbete i skolor, genusmedveten pedagogik och lärarfortbildning kan vi skapa en kultur där varje barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Skolan ska även ge åldersanpassad sexualundervisning som stärker respekten för allas rätt till kroppslig integritet, vikten av samtycke och som tar hänsyn till mångfalden av kön och identiteter.

SFP vill:

  • att varje grundskola och utbildning på andra stadiet ska ha en utbildad sexualfostrare med resurser att arbeta aktivt med sexualundervisning som kompletterar den ordinarie undervisningen och att fortbildning ordnas i hela landet
  • att undervisning om samtycke, respekt och jämställdhet ingår i alla skolstadier, från grundskola till andra stadiet
  • att lärarutbildningen och skolpersonalens fortbildning innehåller genuspedagogik, så att könsroller och osynliga normer aktivt motverkas
  • att kommunerna utser ansvarspersoner för jämställdhetsarbete och uppföljning av anvisningar mot trakasserier
  • att skolor har utbildade kontaktpersoner och tydliga rutiner mot våld och trakasserier, samt att kommunerna följer upp det nationella åtgärdsprogrammet för tryggare skolmiljöer
  • att förebyggandet av hedersrelaterat våld stärks genom utbildning, resurser och ökad kulturell kompetens hos personal inom skola, vård och myndigheter
  • strategiskt röja begränsande könsstereotypier i skolan så att alla kan välja utbildning och yrke utgående från intresse
  • att skolor och utbildningsinstitutioner har tillgång till elevvård, kuratorer och hälsovård som beaktar köns- och jämlikhetsperspektiv
  • att mer resurser ges till ungdomspsykiatrin för att stöda elevers välmående
  • att samarbetet mellan skola, hem och samhälle stärks för att skapa respektfulla och jämställda uppväxtmiljöer och att särskild hänsyn ges till att inkludera familjer med annan språklig bakgrund. 

Ekonomisk jämställdhet

Ekonomisk jämställdhet är en grundförutsättning för frihet och självbestämmande.
SFP vill att alla människor, oberoende av kön, ska ha möjlighet till ekonomisk självständighet, rättvisa arbetsvillkor och trygg försörjning genom livet. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män, den könssegregerade arbetsmarknaden och skillnader i pensionsnivå visar att målet ännu inte är uppnått. Personer med höga inkomster är oftare män, samtidigt som inkomstskillnaderna mellan män är större än mellan kvinnor. Kvinnor är i högre grad ensamförsörjare, deltids- eller visstidsanställda och arbetar oftare i yrken med lägre löner. Detta leder till lägre inkomster under arbetslivet och mindre pensioner, eftersom pensionen grundar sig på löneinkomsten.

När ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män består, förlorar både individer och samhället på att inte hela potentialen tas till vara. Kvinnodominerade yrken värderas fortfarande inte tillräckligt, och deltidsarbete eller ansvar för omsorg leder ofta till lägre inkomster och sämre pension. Vi vill minska könsbundna utbildningsval och yrkesstrukturer. Samtidigt är kvinnor underrepresenterade i ledande positioner, medan män oftare har tillgång till högre löner och mer makt inom näringslivet.

SFP vill skapa ett arbetsliv som är öppet, rättvist och inkluderande. Ett arbetsliv där jämställdhet är en konkurrensfördel och där kvinnor och män har lika möjligheter att avancera, förhandla och påverka. Politiken ska stödja både arbete och företagande, men också motverka de strukturer som systematiskt håller tillbaka vissa grupper.

Lönegapet mellan kvinnor och män är minst inom staten och störst i den privata sektorn. Trots att kvinnor i genomsnitt har högre utbildning än män har detta inte minskat skillnaderna i lön på ett tillfredsställande sätt. För SFP är lika lön för lika och likvärdigt arbete en självklarhet. Det är en rättighet som måste förverkligas i praktiken. Ett jämställt arbetsliv handlar också om trygghet i vardagen, att lönen räcker, att pensionen är rättvis, och att ingen tvingas välja mellan familj och karriär.

Ett jämställt samhälle bygger på att arbete och familjeliv går att förena. Graviditetsdiskriminering måste bekämpas. Föräldraledigheten måste delas mer jämlikt. Fortfarande tar kvinnor ut största delen av ledigheten, vilket påverkar kvinnornas inkomster, karriärmöjligheter och pensioner. Långa ledigheter riskerar dessutom att försvaga kvinnors ställning på arbetsmarknaden och skapa ekonomisk otrygghet för familjer.

En tidig start i småbarnspedagogiken gynnar både barns utveckling och jämlikheten i samhället. Samtidigt behövs en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, med bättre stöd för pappor i lågavlönade yrken att använda sin del av föräldraledigheten samt incitament som gör det lättare för familjerna att dela ledigheten jämställt.

Vi måste beakta jämställdhetsfrågor och skydda kvinnor och minoriteter i och med digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens. Algoritmer och automatiserade system ska inte främja könsdiskriminering eller osynliga normer.

Ett samhälle som stöder familjernas vardag och respekterar människors val är ett samhälle som skapar verklig frihet. Ett arbetsliv och familjeliv som går att kombinera på jämlika villkor skapar större trygghet, mer jämställdhet och högre livskvalitet.

SFP vill:

  • att löneskillnaderna mellan kvinnor och män utjämnas, så att kvinnor och män har samma möjligheter till ekonomisk trygghet i arbetslivet och som pensionärer  
  • att särskild uppmärksamhet fästs vid löneskillnader för kvinnor med funktionsnedsättning och annan minoritetsbakgrund
  • att lika lön för lika och likvärdigt arbete förverkligas i praktiken, bland annat genom lönetransparens
  • stärka stödet för kvinnors företagande och skapa bättre villkor för kvinnliga entreprenörer, bland annat genom tillgång till finansiering, nätverk och rådgivning
  • främja en jämställd representation i ledande positioner inom både det offentliga och det privata
  • att ett jämställdhetsperspektiv beaktas i reglering och utveckling av artificiell intelligens
  • att småbarnspedagogiken på sikt blir avgiftsfri
  • att det finns ett heltäckande nätverk av småbarnspedagogik även kvälls- och nattetid
  • förbättra föräldraledighetssystemet så att ledigheten delas jämnare mellan föräldrarna och ger båda möjlighet att vara hemma med sina barn
  • tydliggöra regelverket för skiftarbete när det gäller vård av sjukt barn så att tillgången till dygnsvila kan garanteras
  • att barnets båda vårdnadshavare vid växelvisboende ska ha rätt till förhöjt bostadsbidrag oberoende av var barnet är folkbokfört
  • att negativa attityder gentemot och diskriminering av invandrarkvinnor på arbetsplatser identifieras och tas på allvar
  • att diskriminering av invandrarkvinnor motarbetas till exempel med hjälp av anonym rekrytering
  • att främja språkutbildning och integrationsutbildningar som kan kombineras med familjelivet
  • att främja möjligheterna att beakta studier utförda utomlands
  • garantera att ensamförsörjare och familjer med särskilda behov får det stöd som krävs för att delta i arbetslivet på lika villkor
  • att alla arbetsgivare ska säkerställa amningsvänliga arbetsplatser där föräldrar ges möjlighet att amma eller pumpa bröstmjölk under arbetsdagen.

Representation och inflytande

Demokratin fungerar när alla människor har samma möjligheter att påverka. Makt och inflytande ska inte vara beroende av kön, bakgrund eller ekonomisk ställning. För SFP är jämställd representation en fråga om rättvisa och demokrati. När fler perspektiv är representerade blir besluten klokare och mer hållbara.

Målsättningen om jämställd makt är långt ifrån uppnådd. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade där beslut fattas. Kvinnor och män deltar inte på lika villkor i det politiska livet, i näringslivet eller i mediernas opinionsbildning. Kvinnor har fortfarande lägre representation på ledande poster, medan män i högre grad innehar makt inom näringslivet och ämbeten. Samtidigt utsätts kvinnor, särskilt unga och minoritetskvinnor, allt oftare för trakasserier och hatretorik när de deltar i valkampanjer eller samhällsdebatter. Hat och trakasserier på nätet hör inte hemma i ett fritt och öppet samhälle. När människor hotas eller tystas begränsas både yttrandefriheten och demokratin. Alla ska kunna delta i samhällsdebatten utan rädsla.

Ett jämställt samhälle kräver att makten är representativ. Det betyder att vi måste undanröja hinder, bryta normer och skapa förutsättningar för alla att delta. Representation handlar inte bara om att sitta vid de bord där besluten fattas, utan om att ha verklig möjlighet att påverka besluten

SFP vill införa en allmän, jämställd värnplikt där alla kallas till tjänst oberoende av kön, och där varje medborgare ges möjlighet att bidra till landets säkerhet utifrån sina förutsättningar, i militär eller civil form. Värnplikten ska ge likvärdiga möjligheter till utbildning och karriärutveckling i arbetslivet oberoende av kön. Det stärker både försvarsförmågan och känslan av ett gemensamt ansvar för landet. Arbetet mot trakasserier och osakligt beteende inom Försvarsmakten måste fortsätta. 

Idrott och motion är viktiga för delaktigheten i samhället. Alla, oavsett kön, ålder eller bakgrund, ska ha lika möjligheter att delta i idrotts- och fritidsverksamhet. Trots detta finns fortfarande skillnader i tillgång till resurser, synlighet och stöd. Kvinnor och flickor får ofta mindre ekonomiskt stöd inom idrotten, och deras insatser får inte samma uppmärksamhet som männens. Samtidigt deltar män i mindre utsträckning i hälsofrämjande motion, vilket påverkar hälsa och välbefinnande. Det gäller också att skapa trygga miljöer där alla kan delta utan rädsla för trakasserier, diskriminering eller press från skadliga kroppsideal.

Kvinnor och män använder det offentliga rummet och kollektivtrafiken på olika sätt, och därför måste jämställdhetsaspekten finnas med i all planering och beslutsfattande. Det är en del av samhällsansvaret att se till att gator, transporter och offentliga miljöer är trygga och tillgängliga för alla.

För SFP är jämställd representation också en fråga om förebilder. När människor ser ledare som speglar samhällets mångfald, stärks tron på att alla kan bidra. Det gäller politik, näringsliv, idrott, kultur, försvaret, media och civilsamhället. När alla deltar på lika villkor stärks demokratin, vilket gynnar oss alla.

SFP vill:

  • säkerställa jämn könsrepresentation inom beslutsfattandet på alla nivåer
  • införa mål för jämställd representation i statliga bolag och organisationer, och uppmuntra motsvarande praxis i privata företag
  • bekämpa hatretorik, trakasserier och hot mot personer som deltar i offentlig debatt, särskilt mot kvinnor, minoriteter och unga
  • arbeta för jämställdhet inom media och kultur, där kvinnors och icke-binära personers röster och erfarenheter ges lika synlighet och inflytande som mäns
  • att kvinnoorganisationernas finansiering fortsättningsvis säkerställs
  • att det offentliga ska föregå med gott exempel i rekrytering, karriärstigar och löner, så att inflytande och ansvar fördelas jämställt
  • stärka kvinnors deltagande och ledarskap i politik, näringsliv och i den offentliga sektorn genom utbildning, mentorprogram och nätverk för framtida ledare
  • att Finland inför allmän jämställd värnplikt
  • att det skapas flera vägar att fullgöra värnplikten, exempelvis för personer med funktionsnedsättning
  • att försvarets skyddsutrustning utvecklas mer könssensitivt 
  • försvarets ledarskap har kompetens att identifiera och ingripa vid diskriminering
  • att förebyggande av diskriminering och förebyggande av osakligt beteende inom försvarsmakten fortsätter
  • att stöden till manliga och kvinnliga idrottare fördelas jämnt
  • att Finland fortsätter att vara en aktiv aktör och påverkare i internationella forum där jämställdhetsfrågor inom idrott behandlas
  • att mediebevakning av kvinnlig och manlig idrott ska bli mera jämställd
  • att det finns stöd för att förebygga och förhindra våld, sexuella trakasserier och annan olämplig behandling av flickor och kvinnor inom idrotten
  • göra beslutsfattare på alla nivåer medvetna om behovet av jämställdhetskonsekvensbedömning i planering av vägar, transporter och kollektivtrafik 
  • att den sociala tryggheten för användare av kollektivtrafik lyfts upp som en särskild faktor åtskild från teknisk trafiksäkerhet
  • att jämställdhetsbudgetering används inom staten, kommunerna och välfärdsområdena, så att varje euro som satsas bidrar till att minska ojämlikhet och främja lika möjligheter
  • att tilltagande nätvåld, särskilt riktat mot politiker och andra personer i offentligheten, aktivt förebyggs.

Hälsa och kroppslig integritet

Rätten till hälsa och självbestämmande över sin egen kropp är avgörande för jämställdheten. Ingen ska behöva uppleva att kön, könsidentitet eller könsuttryck påverkar vilken vård man får, hur man blir bemött eller vilka möjligheter man har till ett gott liv. För att minska könsskillnaderna i fråga om hälsa och välbefinnande krävs en köns- och jämställdhetsmedveten social- och hälsovårdspolitik. 

Det är viktigt att vården ges med förståelse för att behov och behandling kan skilja sig mellan kvinnor, män och icke-binära personer. I Finland finns fortfarande tydliga skillnader mellan kvinnors, mäns och icke-binära personers hälsa, livslängd och tillgång till vård. Kvinnor drabbas oftare av psykisk ohälsa, män dör tidigare av livsstilssjukdomar och transpersoner möter ofta hinder i vårdsystemet. 

Kvinnor och män möter olika former av utsatthet under livets gång. Unga kvinnor drabbas i högre grad av psykisk ohälsa, medan kvinnors ekonomiska otrygghet ofta blir synlig först senare i livet, till exempel genom lägre pensioner och mindre ekonomiskt handlingsutrymme. Män löper stor risk för ohälsa och social utslagning i arbetsför ålder och lever ett kortare liv, särskilt bland dem i svag ekonomisk ställning. Bostadslösa är i högre grad män. Inom förlossningsvården och den reproduktiva hälsan finns ojämn kvalitet och tillgång beroende på region, språk och resurser.

Alla ska kunna lita på att vården bemöter dem som individer, inte utifrån könsstereotyper eller fördomar. Det kräver en medveten politik som integrerar könsperspektivet i all hälsovård, forskning och utbildning. 

Alla ska ha rätt att uttrycka sin könsidentitet på det sätt som känns rätt för dem och att själva definiera den. För transpersoner kan skillnaden mellan det juridiska könet och den egna identiteten vara stor, och tillgång till stöd, vård och behandling är avgörande för välmående. 

Kroppslig integritet handlar också om rätten att fatta beslut över sitt eget liv såsom att välja om och när man vill försöka bilda familj, att få trygg vård under graviditet och förlossning, och att ha tillgång till information, preventivmedel och abort utan hinder. Ett samhälle som respekterar människors kroppsliga integritet och rätt till hälsa är ett samhälle som värnar om varje individs frihet att själv bestämma över sin kropp.

SFP vill:

  • bekämpa könsstereotyper inom vården som leder till felbehandling, ojämlik diagnos eller bristande bemötande av kvinnor och icke-binära personer
  • stärka förlossningsvården och garantera trygg, tillgänglig och språkligt likvärdig vård i hela landet, med tillräckligt antal förlossningsplatser och en fungerande vårdstig för alla föderskor
  • att Finland lagstiftar om ett tredje juridiskt kön
  • förbättra den psykiska hälsan genom att stärka tillgången till lågtröskelvård och öka stödet till grupper som ofta faller mellan stolarna, särskilt kvinnor, unga och transpersoner
  • att transpersoners vård och rätt till självbestämmande tryggas genom ett system som respekterar individens identitet och integritet
  • främja forskning och statistik som synliggör könsskillnader i hälsa, sjukdomar och tillgång till vård, för att göra vården mer rättvis och effektiv
  • att hälsovården ska fungera på båda nationalspråken och ta hänsyn till olika kulturella och individuella behov
  • att menskoppar och mensskydd erbjuds i skol- och studerandehälsovården
  • att klimakterierådgivning erbjuds inom hälsovården och att tillgänglig information om klimakteriet samlas på en nationell hälsoportal
  • att det i skolundervisningen och skolhälsovården ges kunskap om menstruationshälsa och gynekologisk hälsa, så att barn och unga lär sig känna igen symtom och får rätt stöd i tid
  • att steriliseringslagen revideras för att säkerställa den kroppsliga självbestämmanderätten och slopa kravet på partnerns närvaro vid rådgivning
  • att personer som drabbas av missfall samt deras partner har möjlighet till betald ledighet, uppföljning och stöd för psykisk hälsa
  • öka kunskapen inom vården och skolan om neurodiversitet såsom ADHD och ADD-symptomens mångfald och könsskillnader
  • att rätten till abort skrivs in i Finlands grundlag och att sexuell och reproduktiv hälsa tryggas oberoende av bostadsort eller ekonomi
  • att medicinsk forskning tar hänsyn till köns- och fysiologiska skillnader, och att läkemedelsinformation tydligt redovisar risker och effekter för olika kön
  • att vården av graviditetsillamående förbättras och att hyperemesis gravidarum får en god medicinsk praxis-rekommendation
  • garantera offentlig gynekologisk vård för alla kvinnor under alla livsskeden
  • att kvinnors smärta vid papa-provtagning tas på allvar i hälsovården
  • att fler unga väljer att ta HPV-vaccinet och att vaccinationstäckningen i Finland höjs
  • att screening för livmoderhalscancer erbjuds utan övre åldersgräns
  • att screening för bröstcancer erbjuds jämlikt i hela landet och utökas till att omfatta kvinnor i åldersgruppen 40–74 år
  • att nyanlända informeras om att könsstympning är förbjuden enligt finländsk lagstiftning
  • minska könsbundna kostnader för hälsovårdsprodukter såsom mens- och inkontinensskydd, hormonbehandlingar, klimakterievård och preventivmedel 

Våld mot kvinnor och könsbaserat våld

Rätten till trygghet och ett liv fritt från våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Ändå utsätts kvinnor i Finland varje dag för våld i hemmet, på arbetsplatsen, på nätet och i det offentliga rummet. Finland är ett av Europas farligaste länder för kvinnor. Könsrelaterat våld är en av de mest utbredda formerna av diskriminering och ett allvarligt hinder för jämställdhet.

För SFP är kampen mot könsbaserat våld en central del av jämställdhetspolitiken. Det handlar både om att skydda den som drabbas och om att förändra de strukturer och attityder som möjliggör våldet. Våld mot kvinnor och flickor är en av våra största samhällsutmaningar, och något som hela samhället måste ta ansvar för. Våld mot kvinnor skiljer sig ofta från det våld som män utsätts för. Män utsätts i regel för våld på offentliga platser av okända eller bekanta förövare, medan kvinnor oftast utsätts i hemmet och av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet mot kvinnor är ofta könsbaserat och har i många fall en sexuell karaktär. Vid våldtäktsbrott är förövarna vanligen män, medan offren i majoriteten av fallen är kvinnor.

Att bekämpa könsrelaterat våld handlar också om förebyggande arbete genom utbildning, attitydpåverkan och jämställdhetsfostran från tidig ålder. Genom att lära barn och unga om samtycke, respekt och jämlikhet kan vi bygga ett samhälle där våld inte accepteras och där alla kan leva utan rädsla.

Vi vill få slut på könsbaserat våld, men tills det sker måste de som utsätts för våld få det stöd och den hjälp de behöver. Finland har internationella förbindelser genom bland annat Istanbulkonventionen. För att uppfylla dem krävs resurser, samordning och politisk vilja. Skyddshem, stödtjänster och rättsliga processer måste fungera över hela landet och vara tillgängliga även på svenska. Det gäller också nya former av våld såsom hot och trakasserier på sociala medier och spridning av bilder eller sexuella videor utan samtycke, som är ett växande problem som särskilt drabbar kvinnor och icke-binära personer.

Sexuella trakasserier är ett utbrett samhällsproblem som kränker människors integritet och frihet. Trakasserier handlar ofta om maktmissbruk och kopplas också ofta med rasism och annan diskriminering. De förekommer i alla delar av samhället, på arbetsplatser, inom skolan, inom kulturen, på nätet och i det offentliga rummet. Framför allt drabbas kvinnor och unga, men också män och personer med olika könsidentiteter uttsätts för sexuella trakasserier. 

SFP vill:

  • öka antalet skyddshemsplatser samt Seri-stödcenter för offer för sexuellt våld
  • förbättra upplysningen om stödcentren för offer för sexuellt våld i allmänhet och på de största invandrargruppernas språk
  • öka stödtjänsterna för kvinnor i minoritetsgrupper som blivit utsatta för sexuellt våld
  • att det är våldsutövarens, inte offrets, frihet som ska begränsas
  • att offer för våld i nära relationer får tillräckligt med hjälp och stöd för att kunna lämna en våldsam partner
  • att personuppgifter alltid behandlas korrekt så att inte skyddade uppgifter läcker ut
  • att psykiskt våld och tvingande kontroll tydligt kriminaliseras 
  • satsa resurser på att öka allmänhetens kunskap och förståelse för vad psykiskt våld är och hur det tar sig uttryck
  • att på EU-nivå kriminalisera hatretorik och riktade trakasserier
  • att man på EU-nivå ser till att de sociala medieplattformarna bär ansvar för spridningen av hatretorik och hot på sina plattformar
  • att kunskapen om rasism och hatretorik gentemot minoriteter målmedvetet ökas
  • att det vidtas åtgärder för att förbättra stödtjänsterna för brottsoffer
  • att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck explicit borde nämnas i strafflagens stadganden om hets mot folkgrupp
  • att totalförbud mot sexköp införs i Finland
  • att Finland erbjuder sociala insatser, stöd och exitprogram åt dem som vill ta sig ur prostitution
  • att det finns tillgängliga och tillförlitliga tolkningstjänster samt speciella stödtjänster vid flyktingförläggningarna
  • att familjerådgivningen aktivt arbetar med att identifiera och motverka hedersrelaterat våld
  • att alla former av könsrelaterat våld, inklusive psykiskt, ekonomiskt och digitalt våld, ska bekämpas 
  • satsa på utbildning för polis, åklagare, vårdpersonal och socialarbetare i hur de möter offer för könsrelaterat våld och sexuella trakasserier och hur fallen ska hanteras rättssäkert
  • stärka rättsväsendets kapacitet att utreda fall av könsrelaterat våld och sexuella trakasserier, inklusive digitala brott
  • säkerställa att våldsutövare får vård, rehabilitering och uppföljning för att bryta våldsbeteendet och förebygga nya våldsbrott
  • utveckla metoder för att tidigt identifiera personer och hushåll i riskzonen för våld i hemmet och rikta våldsförebyggande insatser till dessa
  • att alla skolor ska införa en porrfri policy med bland annat åldersanpassade porrkritiska samtal
  • att kopplingen mellan pornografi och könsbaserat våld utreds.

Internationell solidaritet och jämställdhet

Internationellt ska Finland vara en synlig försvarare av jämställdhet. SFP ser jämställdhet som en universell rättighet och en förutsättning för fred, utveckling och demokrati världen över. Finland har en lång tradition av att stå upp för kvinnors och flickors rättigheter, och den traditionen ska fortsätta. I en tid då kvinnors frihet hotas i många delar av världen i krigszoner, genom antigenusrörelsen, fundamentalism och inskränkningar i reproduktiva rättigheter, behövs en klar röst för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Finland ska vara en röst som försvarar frihet, rättvisa och människovärde, både i EU, FN och det globala utvecklingssamarbetet.

När kvinnor och flickor får tillgång till utbildning, hälsa och ekonomiska resurser stärks hela samhällen. När kvinnor deltar i fredsprocesser ökar chanserna till varaktig fred. När jämställdhet prioriteras i klimat- och utvecklingspolitik blir lösningarna mer hållbara och rättvisa. Politiken ska också beakta att klimatförändringen oproportionerligt påverkar kvinnor och de mest utsatta, och därför måste ett jämställdhetsperspektiv integreras i klimatpolitiken.  SFP vill att Finland ska fortsätta vara ett föregångsland för jämställdhet, som bygger partnerskap, stöder kvinnorättsrörelser och försvarar de universella mänskliga rättigheterna i alla lägen.

Finland och SFP ska stå upp för varje människas rätt till frihet, trygghet och självbestämmande. Speciellt då antigenusrörelsen ifrågasätter de framsteg som gjorts för jämställdhet och förnekar att mänskliga rättigheter gäller alla krävs vilja att bekämpa rörelsen samt kunskap om den för att vara en stark motkraft. Finlands jämställdhetspolitik, både inom EU och internationellt, ska bygga på respekt för könsmångfald och stå emot alla försök att försvaga de mänskliga rättigheterna.

SFP vill:

  • att Finland för en jämställdhetsbaserad och rättighetsfokuserad, även kallad feministisk utrikes- och handelspolitik
  • att Finlands biståndsnivå ökar till 0,7% av BNP som Finland förbundit sig till och att Finland utarbetar en konkret handlingsplan för att uppnå målet
  • att jämställdhet och flickors och kvinnors rätt till utbildning prioriteras i biståndsarbetet
  • att kvinnor aktivt inkluderas i fredsmedling och konflikthantering
  • att Finland aktivt ska arbeta för jämställdhet inom utrikespolitik, utvecklingssamarbete och internationella organisationer
  • att jämställdhet ska vara ett övergripande mål i allt utvecklingsbistånd, och att resurser riktas till projekt som stärker kvinnors och flickors rättigheter, utbildning och ekonomiska delaktighet
  • att Finland ska vara en stark röst för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter globalt, och försvara rätten till vård, preventivmedel och trygg abort
  • stödja kvinnorättsorganisationer och civilsamhällen som arbetar för jämställdhet och demokrati, särskilt i länder där dessa rättigheter hotas
  • att Finland ska samarbeta med de nordiska länderna för att främja jämställdhet som en del av hållbar utveckling, klimatpolitik och mänskliga rättigheter
  • motverka könsbaserat våld och diskriminering i humanitära kriser och säkerställa att internationellt bistånd når kvinnor och flickor i störst behov.