SFP i Nyland ser en stark svenskspråkig utbildning som en förutsättning för att de svenska språköarna i Nyland ska överleva. I Nyland finns det svenskspråkiga språköar i Hyvinge, Kervo, Nurmijärvi, Tusby och Vichtis. En levande svenskspråkig gemenskap och fungerande utbildningsstig från småbarnspedagogik till skola möjliggör ett liv på svenska också utanför de traditionellt tvåspråkiga regionerna.
SFP i Nyland ser en stark svenskspråkig utbildning som en förutsättning för att de svenska språköarna i Nyland ska överleva. I Nyland finns det svenskspråkiga språköar i Hyvinge, Kervo, Nurmijärvi, Tusby och Vichtis. En levande svenskspråkig gemenskap och fungerande utbildningsstig från småbarnspedagogik till skola möjliggör ett liv på svenska också utanför de traditionellt tvåspråkiga regionerna.
– Tvåspråkiga tjänster gör kommunen mer attraktiv för barnfamiljer, för människor som flyttar från huvudstadsregionen och också för företag som söker en öppen och internationell miljö. I den meningen handlar tvåspråkigheten också om kommunens livskraft, säger Heidi Seppälä, fullmäktigeledamot och ordförande för bildningsnämnden i Vichtis.
När en kommun aktivt satsar på tvåspråkighet kan den svenskspråkiga verksamheten också växa. Det finns exempel från språköar där man med hjälp av språkbad har större antal barn i den svenskspråkiga utbildningen än statistiken över modersmål antyder. En högkvalitativ verksamhet lockar även finskspråkiga familjer att välja en svensk skolstig för sina barn.
Det har även blivit allt vanligare att svenska och finska skolor placeras under samma tak. För att garantera en fungerande svenskspråkig miljö är det av yttersta vikt att infrastrukturen fungerar och att det finns egna utrymmen för den svenskspråkiga verksamheten.
– Barnens svenskspråkiga utveckling måste tryggas genom egna svenska utrymmen. De svenskspråkiga barnens rätt till sitt eget språk och sin egen kultur är särskilt viktig att värna om då flera språkgrupper samsas om samma utrymmen, konstaterar SFP i Nylands ordförande Karin Cederlöf.
– Om vi utvecklar den svenskspråkiga utbildningsstigen långsiktigt och klokt kan den bli en del av kommunens framtid. Tvåspråkigheten bör ses som en resurs och en möjlighet – inte som ett problem. För en kommun som växer och utvecklas är språklig mångfald en styrka, avslutar Seppälä.
