Responsdebatt i riksdagen 8.10, Mats Löfström
Ärade talman,
vi står inför stora förändringar i industrins verksamhetsmiljö, och industripolitiska redogörelsen betonar vikten av att se industripolitiken ur ett långsiktigt och helhetsmässigt perspektiv. Redogörelsen pekar ut nyckelområden som logistik, export och investeringar, med målsättningen att stärka konkurrenskraften, öka antalet växande företag och trygga arbetsplatser i hela landet.
För att lyckas krävs satsningar på grön industri, forskning och utveckling, men lika viktigt är att satsa på människor: kompetensförsörjning, utbildning och arbetskraftsinvandring. Finland har stora möjligheter inom industripolitiken, men dessa kan bara förverkligas om vi skapar förutsägbara regler, smidiga tillståndsprocesser och ett samhällsklimat som uppmuntrar investeringar.
Ärade talman,
fungerande industrikluster är en av hörnstenarna för vår framtida konkurrenskraft. När företag, forskning och offentliga aktörer samverkar i starka nätverk uppstår dynamik som driver innovation, investeringar och tillväxt. Vi ser det redan i läkemedelsklustren, som kombinerar högklassig forskning med internationell marknadstillgång, i sjöfartsklustret som utvecklar världsledande lösningar för grön logistik, och i energiklustren där satsningar på batteriteknologi, grön vätgas och förnybar energi driver hela industrins omställning. Teknologiklustret kring Nokia är ett annat exempel på hur samarbete och specialisering kan skapa globalt inflytande och en plattform för nya företag och idéer.
Vi får inte heller glömma andra starka och växande kluster i Finland. Skogs- och träindustrin, IT- och mjukvarusektorn, hälsoteknik och medicinteknik, rymd- och satellitteknik samt transport- och logistiklösningar visar alla på områden där Finland har internationell styrka och potential. Genom att utveckla dessa kluster kan vi skapa fler innovativa värdekedjor och stärka vår konkurrenskraft.
Vi behöver också våga se potentialen i andra branscher än de som traditionellt förknippas med oss. Den kreativa sektorn är en av världens snabbast växande – en kraftfull industri i sig och en enorm möjlighet för framtiden. Spelföretaget Supercell är ett tydligt exempel på hur kreativt entreprenörskap kan leda till både stark tillväxt och varaktig lönsamhet.
Vi ska inte räkna med att det finnas en enskild teknologi som ensam lyfter Finland. Vår styrka ligger i att möjliggöra förutsättningar för framgång i flera olika branscher samtidigt. Grön energi, läkemedel, digitalisering, IT-sektorn, sjöfart och avancerad tillverkning kompletterar alla varandra och skapar nya värdekedjor. När vi sprider riskerna över olika branscher blir också nationalekonomin och särskilt exporten mindre sårbar för globala svängningar.
Ärade talman,
alla länder i Europa fokuserar nu på försvarssatsningar och visst är de viktiga. Men för långsiktig resiliens behövs mer än nationella lösningar. Vi behöver en nordisk gemensam industriell kapacitet för försvarsmateriel. Ingen kan producera allt själv, men tillsammans kan vi bygga en starkare och mer självförsörjande bas som stöder vår beredskap och minskar sårbarheten. Kriget i Ukraina har tydligt visat hur avgörande en egen produktionsförmåga är. De nordiska länderna, våra närmaste samarbetsparter, måste därför utveckla och samordna sin industriella kapacitet för att stå bättre rustade i ett osäkert globalt läge.
Ett konkret exempel på nordiskt industriellt samarbete är företaget Nammo, som producerar ammunition och planerar att bygga en ny fabrik i Danmark. Genom att anlita ett norsk-finskt företag visar vi hur gemensam försvarsindustriell kapacitet kan utvecklas och stärkas. Vi i Svenska riksdagsgruppen vill se fler sådana initiativ. Den svenska marinen, som planerar att bygga nya ytstridsfartyg av Luleå-klassen, skulle exempelvis kunna överväga att låta bygga dessa fartyg i Finland. Finland har en stark maritim industriell bas, med företag som Rauma Marine Constructions, som har erfarenhet av att bygga avancerade fartyg. Genom att utnyttja denna kapacitet kan Sverige inte bara stärka sitt eget försvar utan också främja regionalt samarbete och öka den industriella resiliensen i Norden.
Avslutningsvis, ärade talman,
visar våra kluster, inom energi, sjöfart, läkemedel och teknologi, tillsammans med de övriga växande sektorerna, att samarbete och specialisering ger styrka. Genom att bygga vidare på dessa nätverk och koppla dem till nordiskt samarbete kan Finland inte bara driva innovation utan också skapa en industriell motståndskraft som bär oss genom osäkra tider.
