Beslut
SFP arbetar för:
- att lagstiftning vad gäller konditionsgranskning bereds, där det stipuleras om kvalifikationerna för konditionsgranskare, om krav på upprätthållande av kompetensen samt om utformningen av konditionsgranskningen
- att förkorta tiden efter köpet som säljaren är skyldig att ersätta dolda fel
Behandling
Partifullmäktiges svar
Vid köp av en fastighet har köparen skyldighet att ta reda på eventuella fel i fastigheten, eftersom det inte är möjligt att i efterhand reklamera ett sådant fel som köparen borde ha märkt vid förhandsgranskningen. Samtidigt har säljaren en skyldighet att meddela om fel hen har vetskap om och som kan påverka köpbeslutet.
En konditionsgranskning (fi. kuntotarkastus), som ofta görs särskilt vid köp av småhus, innebär att konditionsgranskaren bekantar sig med fastighetens tidigare renoveringar, granskar fastighetens yttre och inre ytor och bereder en rapport med detaljer gällande fastighetens skick, eventuella skador och riskkonstruktioner. I en konditionsgranskning öppnas inga ytor, med undantag för till exempel hål som kan borras för att mäta fuktighetsgraden. Det finns rekommendationer och anvisningar för hur en konditionsgranskning ska utföras, men kraven är inte lagstadgade.
En konditionsgranskning avslöjar inte alltid dolda fel eller andra problem som inte syns på ytan, till exempel fukt- eller mögelskador i konstruktionerna. Därför är dolda fel ofta orsaken till att det uppstår meningsskiljaktigheter mellan säljare och köpare. Tvister avgörs från fall till fall.
En konditionsundersökning (fi. kuntotutkimus) är å sin sida en mer omfattande och därmed även dyrare kartläggning av fastighetens kondition. I konditionsundersökningen öppnas ytor och riskkonstruktioner granskas närmare. Inte heller för konditionsundersökningar finns lagstadgade krav.
Sedan 2003 har företaget FISE Oy, ett företag som ägs av olika byggnads- och fastighetsförbund, erbjudit och övervakat kvalifikationerna för AKK-examen, på finska Asuntokaupan Kuntotarkastajan tutkinto. Precis som motionärerna skriver kan emellertid i princip vem som helst erbjuda tjänster för konditionsgranskning, eftersom titeln får användas och konditionsgranskning utföras utan utbildning eller yrkeskvalifikationer.
I regeringens Marins regeringsprogram inkluderades en skrivning om att ”Konditionsgranskningen ska tas in i lagstiftningen, och det ska fastställas kompetenskrav för konditionsgranskare.” Skrivningen ledde emellertid inte till konkreta lagstiftningsåtgärder under denna regeringsperiod, eftersom beredningsresurserna vid miljöministeriet inte räckte till. Detta behöver åtgärdas under nästa period.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att lagstiftning vad gäller konditionsgranskning bereds, där det stipuleras om kvalifikationerna för konditionsgranskare, om krav på upprätthållande av kompetensen samt om utformningen av konditionsgranskningen
- att förkorta tiden efter köpet som säljaren är skyldig att ersätta dolda fel
Motion
I Finland har vi ca 1,2 miljoner småfastigheter var det bor ca 2,7 miljoner invånare. För de flesta människorna är köpandet och säljandet av bostäder och fastigheter de största ekonomiska handlingar som man gör under sin livstid. Eftersom det är frågan om stora ekonomiska investeringar har man inte möjlighet till den finansiella risken att det sker några fel vid köpet eller försäljningen och det är varken i köparen eller säljaren intressen att det sker något fel.
Årligen görs det ca 15 000 bostadsköp av småfastigheter i Finland, varav ca 1 000 köp leder till tvister efteråt när oväntade problem uppkommer efter köpet. Även om största delen av grälen mellan köparna och säljarna klaras upp utanför domstolarna får vi ofta läsa i pressen om rättstvister vid fastighetsköp mellan säljare och köpare. I dessa artiklar kan vi läsa hur fastigherstvister kan leda till att försäljarens och/eller köparens ekonomi ruineras för resten av livet. I somliga fall leder även grälen till psykiska problem p.g.a. långa rättstvister eller fysiska problem som uppkommer av att vistas i en byggnad med hälsoproblem.
Vid fastighetsköp har säljaren en skyldighet att ge information om fastigheten och köparen har en skyldighet att undersöka fastigheten. Det är fråga om s.k. dolda kvalitetsfel när varken köparen eller säljaren har vetat om eller har haft anledning att misstänka fel i fastigheten vid köpslutet och fastigheten avsevärt avviker från den nivå som man kan förutsätta när man jämför fastigheten med likande fastigheter. Enligt jordabalken har köparen rätt att få prisavdrag eller i vissa fall även häva köpet om det är frågan om ett dolt fel. Men gränsdragningen för vad köparen borde ha märkt vid sin undersökning av fastigheten och vad säljaren borde ha känt till och därmed informerat köparen om är mycket svår. Situationen börjar vara så kritisk att många som planerar att sälja sina fastigheter inte vågar göra det eller så säljer man fastigheten i rivningsskick för en bråkdel av dess verkliga värde. Eftersom den nuvarande situation är ohållbar för både säljaren och köparen, måste något göras åt saken.
Genom att göra en bedömning över fastighetens skick eller genom att låta göra andra utredningar över fastigheten kan både säljaren och köparen skapa sig en realistisk bild över köpet. Bostadsbesiktning, även kallad för konditionsutredning, är ett vanligt dokument som rätt så ofta görs vid dessa småfastighetsköp. För tillfället har vi inga lagar om strukturen, innehållet eller hur dessa utredningar skall göras. Det finns heller inga krav på kompetens för konditionsutredaren, dvs. dessa undersökningar kan göras av vem som helst och vem som helst kan kalla sig för en konditionsutredare. Rekommendationer om kompetens samt rapportens struktur har gjorts, men dessa är inte lagstadgade.
I slutrapporten för Kunto-hanke 2019 lyftes det fram att i Danmark har man med lyckad lagstiftning från 1996 fått antalet fastighetstvister i domstolarna att drastiskt minska. I samma rapport lyftes även starkt fram behovet av att utveckla konditionsgranskarnas kompetens i Finland.
Motionärens beslutsförslag
Att partidagen besluter att partiet i regeringen och riksdagen jobbar för att förändra lagstiftningen så att:
– Utbildade konditionsgranskarna skall ha en skyddad yrkestitel
– Konditionsgranskarens kompetens ökar och övervakas med krav om gällande minimiskolning och erfarenhet, exempelvis som Asuntokaupan kuntotarkastaja (AKK)
– Konditionsutredningsraporten skall vara gjord enligt allmänt godkänd rekommendation för konditionsutredning, exempelvis som KH 90-00393 eller KH 90-00394
– Möjliggöra med dessa standardiserade processer en allmän försäkringsmarknad där försäljaren och möjligen även köparen kan skaffa en försäkring mot dolda kvalitetsfel som inte framkommer i konditionsrapporten.
Motionär
Jerri Kämpe-Hellenius – SFP i Kyrkslätt centrum
Linda Basilier – Kvinnoförbundet i Kyrkslätt
Tony Björk – SFP i Kyrkslätt centrum
Kim Liljequist – SFP i södra Kyrkslätt
