Beslut
Partidagen beslöt att SFP arbetar för
- att möjligheten till intressebevakare enligt Barnskyddslagen används i större utsträckning i de fall barnskyddet bedömer att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavares avsikt är att förhindra en opartisk intressebevakning
Behandling
Det händer att barn och unga blir placerade i annan vård på grund av att föräldern/föräldrarna inte klarat av sin uppgift. Då barnskyddsåtgärder som stöder familjen inte räcker till och ett barn inte kan växa upp i sitt hem är det enligt lagen från 2012 bästa sättet att ordna vården som familjevård i fosterfamilj eller i professionella familjehem. År 2015 var antalet barn placerade i annan vård 17 664, vilket innebär en liten minskning från 2013. Av dem vårdades 7 109 i familjevård (fosterhem) och 2 074 i professionella familjehem.
Antalet omhändertagna barn har samtidigt minskat. Det innebär att barnens föräldrar ofta i sista hand är ansvariga för de beslut som görs om barnet i viktiga frågor. Då kan barnen ibland få lida extra för att den biologiska föräldern fortfarande är målsman.
Då samhället tagit ansvar för ett barn och placerat det i ett nytt hem och samhället även betalar för barnets uppehälle skulle det vara naturligt att de juridiska frågor som fordrar målsman även skulle övergå till samhället/ barnskyddsmyndigheterna. På detta sätt skulle en opartisk instans besluta om skola, pass, resor, vaccineringar, hemförlovning osv. Endast om barnet tvångsomhändertagits upphör den biologiska föräldern automatiskt att vara målsman.
Ibland hyser den biologiska föräldern svartsjuka eller andra svåra känslor trots att hon/han gett tillstånd till att barnet flyttar och kan vägra samarbeta med det nya hemmet. Ibland ”behöver” föräldern barnet för att få vissa understöd, trots att förhållandena i hemmet inte blivit bättre för ett barn.
Idag försöker myndigheterna ofta i godo komma överens om att barnet nu – trots lång hjälpinsats – behöver ett lugnare liv eller redan rotat sig så att barnet mår bättre av att stanna i fosterhemmet.
Fosterhemmen skulle ha lättare att stöda barnet, om de tidigare föräldrarna har umgängesrätt men inte övergripande ansvar. Flera familjer skulle troligen ställa upp som fosterfamiljer.
Om barnet efter att den biologiska föräldern fått ordning på sitt liv och barnet inte helt hunnit rota sig i fosterfamiljen under många års placering, kan barnet givetvis flytta tillbaka och föräldrarna återfå hela ansvaret.
Svenska Kvinnoförbundet yrkar på att SFP arbetar för
- att partiets representanter i riksdag och kommuner verkar för att möjligheten till intressebevakare enligt Barnskyddslagen används i större utsträckning i de fall barnskyddet bedömer att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare kan förhindra en opartisk intressebevakning.
Svenska Kvinnoförbundet r.f.
Anna Jungner-Nordgren Agneta Udd-Saarela
förbundsordförande generalsekreterare
Partifullmäktiges svar:
Motionären lyfter fram en känslig, men viktig, fråga. När det gäller barnskydd och omhändertagande av barn är det främst Barnskyddslagen (13.4.2007/417) som gäller som rättesnöre. Barnskyddet ska stöda föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran genom att ordna behövliga tjänster och stödåtgärder. Under de förutsättningar som nämns i Barnskyddslagen kan ett barn placeras utom hemmet. Målet med familjevården är att ge den som är i familjevård möjlighet till vård under hemliknande förhållanden och till nära människorelationer samt att främja barnets grundtrygghet och sociala relationer.
Barnskyddslagen 45 § mom 1 säger att ”När ett barn har omhändertagits, har det organ som ansvarar för socialvården för uppnåendet av syftet med omhändertagandet rätt att besluta om barnets vistelseort samt vård, uppfostran och tillsyn, den övriga omsorgen om barnet samt om sådan undervisning och hälsovård som behövs för att förverkliga dessa.”
46 § ”Beslut om vårdnaden om barn under den tid omhändertagandet varar ”
mom 1 ”Under den tid omhändertagandet varar kan föräldrarna avtala om att vårdnaden om barnet anförtros båda föräldrarna gemensamt eller den ena föräldern ensam. (…)En allmän domstol kan fatta beslut om vem som ska anförtros barnets vårdnad eller intressebevakning enligt vad som föreskrivs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eller lagen om förmyndarverksamhet.” (12.2.2010/88)
mom 2 ” Om vårdnaden om barnet med stöd av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt i stället för föräldrarna anförtrotts personer som har ingått uppdragsavtal enligt familjevårdarlagen kan det organ som ansvarar för socialvården fortsättningsvis betala ersättning till dessa personer för barnets underhåll och vård samt vid behov arvode enligt familjevårdarlagen och också annars stödja barnets vård och fostran. (…) Samtidigt skall det övervägas om det är motiverat att förordna en särskild intressebevakare för barnet.”
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter skall alltså övervaka att barnets bästa tillgodoses samt att på tjänstens vägnar hjälpa barnet eller den unga personen att föra sin talan och vid behov anvisa barnet eller den unga personen rättshjälp eller se till att ansökan om en intressebevakare för barnet görs i följande fall:
- Det finns grundad anledning att anta att vårdnadshavaren inte opartiskt kan bevaka barnets intresse i ärendet, och
- En intressebevakare måste förordas för att ärendet ska bli utrett eller i övrigt för att barnets intressen ska tryggas
Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för
- att möjligheten till intressebevakare enligt Barnskyddslagen används i större utsträckning i de fall barnskyddet bedömer att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavares avsikt är att förhindra en opartisk intressebevakning