Beslut
Partidagen beslöt att motionen anses besvarad med denna utredning.
Behandling
Enligt Grundlagen § 14 har varje finsk medborgare som har fyllt aderton år rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar, varje finsk medborgare och varje i Finland bosatt medborgare i Europeiska unionen som har fyllt aderton år rätt att rösta vid val till Europaparlamentet och varje finsk medborgare och varje i Finland stadigvarande bosatt utlänning som har fyllt aderton år rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar. Enligt Strafflagens 3 kap § 4 förutsätts för straffansvar att gärningsmannen vid tidpunkten för gärningen har fyllt femton år och är tillräknelig. I början av varje kalenderår skickar Skatteförvaltningen ett skattekort till alla som fyller minst 16 år under året. Även 13–15-åringar kan på vissa villkor utföra lätt arbete, och betalar då skatt på sin lön.
Unga personer är med andra ord straffskyldiga och skatteskyldiga vid 16 års ålder, men har ingen möjlighet att påverka beslut som likväl binder dem, såsom lagstiftning och offentliga budgetar, genom att vara med och rösta om de representanter som besluter om dessa. Rösträttsåldern är inte fastslagen en gång för alla, utan har skiftat flera gånger under historien för att spegla samtiden. Flera länder har sänkt rösträttsåldern till 16, till exempel Kuba, Brasilien, Österrike, Ecuador, Nicaragua, Argentina och Jordanien, och i vissa länder får man rösta som sextonåring om man har anställning (Serbien, Bosnien-Hercegovina) eller om man är gift (Ungern).
En sänkning av rösträttsåldern kräver ändring av grundlagen, samt samtliga lagar som
reglerar val. Det finns många goda argument för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Till exempel skulle det bidra till att skifta fokus till frågor som verkligen berör unga, och ge en mer välinformerad och framtidsfokuserad debatt gällande bland annat skol-, integrations- och klimatfrågor. Dagens 16-åringar besitter tack vare modern teknologi och undervisning mer kunskap och information om världen, samhället och politik än någon generation tidigare har gjort i deras ålder. Att använda okunskap som argument mot en sänkning av rösträttsåldern är inte hållbart. Dessutom är demokrati i sista hand inte en fråga om kompetens eller kunskap, utan om att så många som möjligt har möjlighet att delta i beslutsfattandet.
Det argumenteras ofta att unga inte själva är intresserade av en sänkt rösträttsålder, och att det endast skulle inverka negativt på det allmänna valdeltagandet. Studier av val i Österrike har ändå påvisat att 16–18-åringars valdeltagande inte avviker från övriga åldersgruppers, och en studie från Niedersachsen i Tyskland (där man i lokala val får rösta som 16-åring) visar att den yngsta åldersgruppen till och med kan ha ett högre valdeltagande än genomsnittet.
Målet för samhället och demokratin ska vara att inkludera så många som möjligt i beslutsfattandet. Genom att sänka rösträttsåldern till 16 kan man öka på det politiska engagemanget hos de den yngre samhällsgruppen och ge dem en möjlighet att känna sig mer delaktiga i vårt samhälle.
Svensk Ungdom föreslår
- ATT rösträttsåldern i samtliga val i Finland (kommunalval, riksdagsval, presidentval, Europaparlamentsval samt motsvarande allmänna val, t.ex. eventuella landskapsval) sänks till 16 år
Svensk Ungdom
Partifullmäktiges svar
Frågan om rösträttsåldern kommer upp med jämna mellanrum. I Finland är valdeltagandet överlag betydligt lägre bland unga väljare i jämförelse med övriga grupper, och dessvärre ser vi en negativ trend överlag som återspeglas i alla åldersgrupper. Det här behöver givetvis uppmärksammas. För demokratins legitimitet är det viktigt att valdeltagandet är högt. Åtgärder som strävar till att höja valdeltagandet är därför mycket välkomna.
Det är viktigt att samhällsorienterade ämnen betonas i den grundläggande utbildningen. Eftersom valfriheten ökar i de högre årskurserna är det av stor vikt att den allmänbildande undervisningen är stark från början. Även elevkårsverksamhet behöver poängteras, då den visat sig framgångsrik i att skola in unga människor i en demokratiskt system. Intresset bland ungdomar för politik och samhället kan bäst stimuleras genom att skolorna i högre grad tillåter att partierna presenterar sig i skolorna och att politik avdramatiseras.
Motionären tar upp det faktum att valdeltagandet överlag anses sjunka ifall rösträttsåldern sänks. Att så skulle ske verkar väldigt sannolikt med tanke på att valdeltagandet är betydligt lägre bland unga. I ett läge när valdeltagandet sjunker överlag skulle inte det höja legitimiteten för vårt demokratiska system, och det är även en aspekt som behöver tas i beaktande..
Frågan om rösträttsåldern kommer upp med jämna mellanrum och har även tidigare behandlats av SFP. Diskussionen om en sänkning av rösträttsåldern bör föras i förhållande till myndighetsåldern. Ifall man vill sänka myndighetsåldern från 18 år så skulle det vara logiskt att även rösträttåldern skulle sänkas. Svenska folkpartiet anser ändå att att principen om att det är vid 18 års ålder som man får de flesta rättigheter och skyldigheter har visat sig god. Det finns en klar logik i att valbarhetsåldern och rösträttsåldern går hand i hand, och den principen bör även framöver vara den rådande.
Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses besvarad med denna utredning.
