Beslut
Partidagen beslöt att Svenska folkpartiet arbetar för
- att våra representanter i såväl riksdag som kommuner verkar för att resurser för hälsofrämjande och tidigt stöd prioriteras bland annat genom ökade resurser för elevvårdspersonal,
- att staten och kommunerna anslår tillräckliga medel för att genomföra riktlinjerna i programmet Mieli 2009 tillsammans med den tredje sektorn samt den privata sektorn bl.a. för att kunna erbjuda välfungerande lågtröskelmottagningar, hjälpande internetportaler och stödtelefoner.
Behandling
Ungdomsmentalvården bör ses över
Ersatta sjukfrånvarodagar pga. mental ohälsa uppgick till en fjärdedel av alla sjukfrånvarodagar som Folkpensionsanstalten (FPA) ersatte 2008. Sjukfrånvaron bland ungdomar under 30 år med mentala problem har ökat sedan 2004 med hela 44 %. Sjukfrånvaro hos kvinnor under 30 år har ökat med hela 44 % och orsakats av depression, medan hos män i samma ålder och orsak har ökningen varit 40 %. Den största och mest alarmerande förändringen kan vi se hos unga män i åldern 16-19 år, var ökningen av sjukfrånvaro ökat med hela 75 %. Hos unga kvinnor i åldern 20-24 år har sjukfrånvaro pga. depression stigit med 52 %. Det ända positiva i statistiken är att andelen personer som beviljats arbetsoförmögenhetspension pga. mental ohälsa bland unga har sjunkit för första gången en aning under 2000-talet. Orsakerna bakom ökningen av ungas mentala ohälsa och beteendestörningar är många, konstaterar Raitasalo och Maaniemi på FPA. Man kan inte peka ut någon enskild orsak till ökningen av mental ohälsa bland unga utan snarare avspeglas det sociala skyddsnätets sårbarhet som inte klarar av att ta om hand den unga instabila individen i tid. Det är helheten, bestående av familjen, skolan och studierna, arbetet och hälsovården, som inte fungerar.
Vår nuvarande regering har fokuserat mest på ungdomsarbetslösheten och presenterat ett understödsprogram med extra medel ur budgeten för att förhindra att unga slås ut i samhället. Unga personer som uppsöker vård pga. mental ohälsa är oftast i så dåligt tillstånd att de borde erbjudas rätt vård snarast och inte passas till över ett halvt års långa vårdköer. Lösningen på problemet är inte enbart att staten budgeterar mera skattemedel för ungas mentalvård utan jag föreslår:
- att våra representanter i riksdag och regering det snaraste ser över ungas mentalvårdssystem och
- att man ser till att tillräckliga resurser allokeras för att trygga utbudet på vårdpersonal som kortar köerna och
- att unga får en uppföljd och möjligast rätt vård från första början.
Att satsa på vård av unga med mentala problem i tillräckligt tidigt skede kostar samhället i långa loppet mindre än vad vården kostar av äldre mentalvårdspatienter som inte fått vården i tid.
Roger Forsman
Kyrkslätt
Partistyrelsens utlåtande motionerna 44 & 45:
Den sittande regeringen har satsat resurser för att utveckla välfärdstjänsterna för ungdomar. En svårighet med det förebyggande arbetet är att det lätt blir åsidosatt. Det är erkänt att ju tidigare man upptäcker och kan ingripa i ungas illamående, desto bättre resultat kan man uppnå för den unga och desto billigare blir det för samhället. Kommunerna står i en central ställning när det gäller att prioritera förebyggande tjänster till unga. En av de viktigaste satsningarna som staten gjort för att utveckla servicen lokalt är det av motionären nämnda utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården ”Kaste”. Genom programmet kanaliseras statsunderstöd om ca 100 miljoner till kommunerna. Reserveringen av anslag för detta är för år 2011 knappa 27 miljoner euro. För Mieli 2009 programmet kommer finansieringen från olika källor. En källa som är öppen för uttryckligen medborgarorganisationerna är de projektmedel som penningautomatföreningen RAY beviljar. För år 2010 beviljade RAY totalt ca 280 miljoner till föreningar och organisationer i olika form av understöd. Av denna summa hänförde sig enligt RAY:s indelning ca 11 miljoner till ungdomsarbete och ca 26 miljoner till barnskydd. Bland de nya projektanslagen finns ett flertal som stöder projekt för att lindra och tidigt ingripa i ungdomars illamående.
Eftersom det är svårt att identifiera någon enskild orsak till ökningen av mental ohälsa bland unga är det också svårt att av visa att de satsningar som samhället gör är tillräckliga och rätt riktade på effektiva och verksamma åtgärder. Statlig finansiering för stöd till unga bl.a. genom internetportaler sköts också genom de tipsmedel som Veikkaus avkastar och som beviljas av undervisnings- och kulturministeriets ungdomsenhet. Under kultur- och idrottsminister Stefan Wallins tid har understöden till ungdomsverksamhet i statsbudgeten ökat med 35%. I årets stadsbudget med drygt 5 miljoner euro och uppgår nu till 61,3 miljoner euro. Det allmänna understödet till riksomfattande ungdomsorganisationer och serviceorganisationer för ungdomsarbete har i år ökat med en miljon euro jämfört med i fjol.
Inom Europeiska unionen har man eftersträvat att harmonisera nummer för vissa tjänster som har samhälleligt värde. Hittills har bara 112, det allmänna nödnumret, varit en sådan tjänst. Nu anvisas vissa tjänster av samhälleligt värde samma servicenummer som inleds med 116 i alla medlemsstater. Nummer 116 111 har reserverats som ”Telefonjourer för hjälpsökande barn” och nummer 116 123 som ”Telefonjourer för känslomässigt stöd”. 116 111 tjänsten är till för barn som behöver omsorg och skydd, och hjälper dem vidare till tjänster och resurser. Den ger barn en möjlighet att tala med någon om sina problem och om saker som berör dem direkt och kontakta någon i en nödsituation. I Finland upprätthålls tjänsten av Mannerheims Barnskyddsförbund rf vilket kan ses som ett gott exempel på samarbetet mellan den offentliga sektorn och tredje sektorn kring stöd till barn och unga. På svenska har Folkhälsan en motsvarande ungdomstelefon.
Trots ovan nämnda satsningar är det skäl att fortsätta arbetet för att befrämja ungas hälsa och välmående. Det är också ett välkänt faktum att mentalvårdssystemet för unga bör stärkas.
Partistyrelsen föreslår för partidagen att Svenska folkpartiet arbetar för
- att våra representanter i såväl riksdag som kommuner verkar för att resurser för hälsofrämjande och tidigt stöd prioriteras,
- att den offentliga sektorn i sitt arbete för att stöda unga med mentala problem utökar samarbetet med den tredje sektorns organisationer bl.a. för att kunna erbjuda välfungerande lågtröskelmottagningar, hjälpande internetportaler och stödtelefoner.