Psykiska problem förorsakar mänskligt lidande och miljardkostnader åt samhället varje år. SFP arbetar för ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa, men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid hälsocentralerna.
Vi bör fästa uppmärksamhet vid mental hälsa redan vid ett tidigt skede. Mera kunnande behövs bland annat i familjerådgivningen, skolorna och bashälsovården för att stödja mental hälsa och identifiera risker. Finland behöver lågtröskelmottagningar vid våra hälsostationer. I arbetet för mental hälsa är även möjligheten att använda sitt eget modersmål ytterst viktig.

Andreas Elfving

Politisk sekreterare, internationell sekreterare

Kontakt »

Svenskspråkiga psykoterapeuter behövs i Finland – och avgiftsfri psykoterapiutbildning börjar utredas

05.05.2022 | Mental hälsa, Utbildning, Utbildning

Efter en paus på ungefär tio år öppnar den svenskspråkiga psykoterapiutbildningen i Helsingfors sina dörrar igen. Utbildningen ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Finlands Svenska Psykoterapiföreing (FSP). Redan nu kan det konstateras att utbildningen väckt mycket intresse bland sökande, slår FSP:s styrelsemedlem Joachim von Weissenberg fast. Riksdagsbehandlingen av medborgarinitiativet om avgiftsfri psykoterapiutbildning är också avslutad: riksdagen godkände förslaget i medborgarinitiativ till den del det gäller att inleda lagstiftningsarbete.

Wickström: Vårdreformen ska resultera i bättre tjänster för barn och unga

18.01.2022 | Barn & Ungdomar, Mental hälsa, Välfärdsområdesval

I debatten under välfärdsområdesvalet har det framgått klart att ungas välbefinnande är en fråga som nu måste tas på största allvar. Vi behöver prioritera arbetet mot utslagning av unga. SFP:s vice ordförande Henrik Wickström poängterar att kontakten mellan skolorna och elevvården måste fungera också när de nya välfärdsområdena tar över.

Vad handlar välfärdsområdesvalet egentligen om, Bimba?

04.10.2021 | Abort, Akutvård, Funktionsnedsättningar, Förlossningar, Hemvård, Hälso- & Sjukvård, Jämställd vård, Mental hälsa, Missbruk, Närståendevårdare, Räddningsväsendet, Social- och hälsovårdsreformen, Social- och hälsovårdsreformen, Socialvård, Svenskan i Finland, Valfrihet i vården, Vård och omsorg, Vård och omsorg, Vård till papperslösa, Välfärdsområdesval, Äldreomsorg

Soteval, landskapsval, regionval, välfärdsområdesval – det länge omtalade välfärdsområdesvalet har burit många namn – men vad är det egentligen vi röstar om i valet den 23 januari 2022? Vi vänder oss till SFP:s representant i social- och hälsovårdsutskottet, Veronica ”Bimba” Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi: Ungdomarnas mentala hälsa måste prioriteras genast

14.04.2021 | Barn & Ungdomar, Mental hälsa

Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi vill se omedelbara åtgärder för att främja ungdomarnas och studerandenas mentala hälsa. Rehn-Kivi har diskuterat ärendet med både Finlands studerandekårers förbund SAMOK och Finlands studentkårers förbund FSF som bevakar yrkeshögskolestuderandenas respektive universitetsstuderandenas intressen. Det psykiska illamåendet bland ungdomar och studerande har ökat under hela 2000-talet och speciellt under coronapandemin. Rehn-Kivi vill se omedelbara satsningar för att hjälpa situationen.

Alarmklockorna måste ringa – ungas psykiska illamående kräver åtgärder!

01.04.2021 | Mental hälsa

SFP: vice ordförande Henrik Wickström och Svensk Ungdoms förbundsordförande Frida Sigfrids uttrycker sin stora oro för ungas psykiska välmående. Igår publicerade Psykisk hälsa rf. sin rapport om hur olika åldersgruppers psykiska välmåendet påverkats av coronapandemin. Enligt undersökningen är det de unga vuxna, det vill säga, 18-35-åringarna som är mest utsatta under pandemin och vars psykiska hälsa lidit mest.

Wickström och Sigfrids: Alla unga bör ha tillgång till mentalvårdstjänster med låg tröskel

11.02.2021 | Barn & Ungdomar, Mental hälsa, Vård och omsorg

SFP:s vice ordförande Henrik Wickström och Svensk Ungdoms förbundsordförande Frida Sigfrids vill att ungas psykiska välmående under coronakrisen tas på allvar. De säger att det fortsatta epidemiläget har en negativ inverkan på ungas psykiska välmående och att man i samhället inte inser allvaret i frågan. Distansstudier, färre sociala kontakter och bortfallet av aktiviteter påverkar ungas psykiska välmående drastiskt.

Psykisk ohälsa är inte samma sak som depression

23.11.2020 | Barn & Ungdomar, Kommuner & landskap, Mental hälsa, Skola till jobb, Social- och hälsovårdsreformen, Social- och hälsovårdsreformen, Studenthälsan, Svenskan i Finland, Utbildning, Utbildning, Vård och omsorg

I takt med att vårdköerna ökar, sjukskrivningar ökar och coronapandemin sätter sina spår i den mentala hälsan hos unga synar både SFP:s vice ordförande Henrik Wickström och Svensk Ungdoms ordförande Frida Sigfrids framtidsutsikterna. Den psykiska ohälsan har kallats Finlands dyraste folksjukdom. Hur oroliga ska vi vara?