Beslut
SFP arbetar för:
- att arbetsvälmåendet inom social- och hälsovården förbättras
- att lönenivån inom den offentliga social- och hälsovården är konkurrenskraftig
Behandling
Sjukvårdarnas lönenivå idag
I det allmänna löneavtalet för kommunalt anställda fastställdes 28.05.2020 för sjukvårdarna en löneförhöjning på 1,22 % fr.o.m. 1.8.2020 och 1 % fr.o.m. 1.4.2021. Vidare kom man överens om ett lokalt justerbart belopp på 0,8 % fr.o.m. 1.4.2021. Avtalet omspänner 23 månader och gäller fr.o.m. 1.4.2020. Sjukvårdarnas mål var att få en löneförhöjning som skulle vara högre än exportsektorns löneförhöjning. Detta mål uppnåddes inte utan avtalet följer den sk. allmänna linjen i Finland. En arbetsgrupp tillsattes för att utreda jämlikheten i lönefrågor. Arbetsgruppen ska ge sitt betänkande före slutet av februari 2022.
Sjukvårdarna har en examen från yrkeshögskola och borde ha en lön som motsvarar medellönen i Finland. År 2019 var medellönen i Finland 3386 € medan en sjukvårdares medellön var 3118 €.
SOTE-reformen och välfärdsområdena
Sjukvårdarnas avtal gäller medan SOTE-reformen genomförs. Efter det riksdagen godkänt SOTE-reformen kommer staten att finansiera välfärdsområdena fram till 2026 varefter man avser att låta välfärdsområdena uppbära skatt.
Att-sats
SFP arbetar för att höja nivån på sjukvårdarnas löner med 1,8 % utöver den allmänna linjen år 2022 genom att öronmärka pengar för detta ändamål i de nya välfärdsområdenas finansiering. För sjukvårdarna skulle det extra tillägget vara 56 €/månaden på medellönen.
Av finländarna är närmare 80 % för en nivåhöjning av sjukvårdarnas löner. Vi talar om stora summor (vår grova uppskattning är 250 milj. €) som ska öronmärkas för detta. Genom att höja lönerna vill vi bromsa flykten från yrket och därigenom säkerställa den höga nivån på sjukvården i Finland. Kampen för rättvisa löner mellan könen måste fortsätta hela tiden trots de svåra ekonomiska tiderna.
Motionär
Hans Lindqvist, skattmästare Stor-Hagalund
Brita Pawli, sekreterare Svenska Seniorer i Nyland
Maria Langenskiöld, sekreterare Stor-Hagalund
Martin Heinrichs, styrelsemedlem Stor-Hagalund
Partifullmäktiges svar
Social- och hälsovården är en växande bransch i Finland. Finansministeriets prognoser visar att vi behöver 70 000 fler anställda inom social- och hälsovårdssektorn fram till år 2035. Orsaken till behovet av att anställa fler inom social- och hälsovårdssektorn är åldersstrukturen i Finland. Finansministeriet presenterade senaste sommar en rapport där man konstaterar att då medelåldern i Finland stiger påverkas de offentliga finanserna på flera sätt. Dels innebär det ett ökat tryck på social- och hälsovårdskostnaderna, och dessutom innebär minskningen av befolkningen i arbetsför ålder att ekonomins tillväxtmöjligheter försvagas. Det här återspeglas direkt i utvecklingen av skattebasen. Finansministeriet konstaterar att en ökad arbetskraftsinvandring har en snabbare och gynnsammare effekt på den långsiktiga hållbarheten än födelsetalen. En varaktigt högre nettoinvandring skulle alltså stärka de offentliga finanserna.
Vi är alltså i en besvärlig situation då vi samtidigt behöver anställa betydligt fler personer till en offentligt finansierad bransch samtidigt som vi måste se till att löneutvecklingen är så gynnsam att branschen lockar tillräckligt med arbetskraft. Löneutvecklingen inom den offentliga sektorn är långsammare än inom den privata sektorn. Eftersom de offentliga lönerna betalas av samhället finns det givetvis orsak att se till att utvecklingen är sådan att samhällsekonomin kan bära den. Vårt strukturella underskott i statsekonomin måste åtgärdas för att vi ska kunna upprätthålla välfärden.
Personalen inom vårdsektorn är oerhört viktig och de gör ett värdefullt jobb. Vi måste fundera på hur branschen kan göras mer attraktiv och givande. Vid sidan av lönenivån är också arbetsplatsvälmåendet en viktig del av en arbetsplats attraktivitet. De signaler om att personal inom social- och hälsovårdssektorn mår sämre behöver vi ta på största allvar. Satsningar på arbetsplatsvälmående lönar sig alltid.
Motionärerna lyfter ändå fram en avgörande fråga för oss. I Finland är personal inom social- och hälsovårdssektorn välutbildade och sakkunniga. Det finns all orsak att se till att vi kan behålla den höga nivån när branschen växer.
