Beslut
Gemensamt svar på Motion 6 – Vindkraft och Motion 7 – Erosion av mikroplaster och giftiga kemikalier från vindkraftverk
SFP arbetar för:
- att lagstiftningen som gäller vattenområdena i Finlands ekonomiska zon utanför våra territorialvatten ses över så att den beaktar även havsvindkraft och möjliggör skatteintäkter
- att placeringen av vindkraft både på land och till havs ska avgöras av lokala omständigheter och genom en aktiv dialog med lokalbefolkningen, samtidigt som man beaktar natur-, landskaps- och rekreationsvärden samt bland annat sjöfartens och fiskets förutsättningar
Behandling
Partifullmäktiges svar
Frågan om vindkraften har länge väckt känslor i Finland. Partidagen har vid ett flertal tillfällen tagit ställning till vindkraften, och SFP förhåller sig positiv till denna form av förnybar och utsläppsfri energi. Partiets energipolitiska program fastställdes i mars 2023, och lyfter fram vindkraftens möjligheter i Finland.
Motionärerna lyfter fram en mängd farhågor och olägenheter när det gäller vindkraft. Det är viktigt att beakta olika aspekter av alla frågor som debatteras i samhället. Det här gäller förstås också vindkraften. Samtidigt är energiformen väletablerad i Finland och en växande del av vår energiförsörjning.
År 2022 producerades ungefär en sjundedel av Finlands el med vindkraft, och utbyggnaden ökar stadigt. Det finns goda förutsättningar för mer vindkraft i Finland, både på land och till havs, och SFP ser gärna ytterligare satsningar på att bygga ut vindkraften. Kostnaderna för att bygga vindkraft till havs är större än vad de är på land. Intresset för havsvindkraft växer ändå kraftigt och vi vill därför att lagstiftningen, tillståndsprocesserna samt ersättnings- och skattefrågorna ska ses över. Det här är viktigt också med tanke på att vi fortfarande saknar lagstiftning som gäller energiproduktion i Finlands ekonomiska zon, det vill säga i havsområdena utanför våra territorialvatten (12 sjömil från kusten).
SFP:s åsikt står fast. Vi arbetar för att Finlands ambitiösa klimatmålsättningar uppnås, med hjälp av en mångsidig, hållbar och fossilfri energipalett. Vår målsättning är att Finland är klimatneutralt år 2035, och SFP jobbar dessutom för att Finlands kommuner är klimatneutrala redan år 2030. Här spelar vindkraften fortsättningsvis en viktig roll.
Partifullmäktiges beslutsförslag
SFP arbetar för:
- att lagstiftningen som gäller vattenområdena i Finlands ekonomiska zon utanför våra territorialvatten ses över så att den beaktar även havsvindkraft och möjliggör skatteintäkter
- att placeringen av vindkraft både på land och till havs ska avgöras av lokala omständigheter och genom en aktiv dialog med lokalbefolkningen, samtidigt som man beaktar natur-, landskaps- och rekreationsvärden samt bland annat sjöfartens och fiskets förutsättningar
Motion 6 – Vindkraft
MOTION
Till Svenska Folkpartiets Partidag 10.6.2023 i Tammerfors
SE MÄNNISKAN
Vindkraft har blivit en av vår tids största hot mot människor, natur och boendemiljö. En massiv industrialisering av landsbygden tvingas fram av myndigheter och politiker och det sker utan förankring bland befolkningen. En politisk diskussion och reflektion över vindkraftens negativa inverkan på natur och människors hälsa och livsmiljö saknas helt i media. Invånarnas protester genom insändare förbigås med tystnad. Vindkraftsprojekt efter projekt får etableringstillstånd. Det är i kommunfullmäktiges makt, att i enskilda kommuner besluta om tillstånd för vindkraft. Politiker välkomnar fastighetsskatt som vindkraften genererar men förbiser negativa konsekvenser för kommuninvånare, vilka drabbas av försämrad livskvalité. Politiker sätter sig inte in problematiken. Och media tiger, de som borde granska och belysa problemen.
VINDKRAFT är inte människovänlig, miljövänlig, hållbar, etisk eller ekonomisk försvarbar.
MÄNNISKOVÄNLIG
Människor som hamnar i vindkraftverkens närmiljö hotas av ohälsa på grund av ljusfenomen, lågfrekventa ljud och hög bullernivå. Bullernivån begränsas i lag men undantar vindkraft. Buller tränger in i bostäder och stör nattsömnen. Högt buller förorsakar stress, högt blodtryck och hjärtproblem m.fl. sjukdomar.
”Det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk utlöser betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt” (https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2013/08/infraljud-fran-vindkraftverk-en-halsorisk/)
Den natur och livsmiljö som varit avgörande för den enskilda invånarens val av boplats, ödeläggs. Hälsofrämjande aktiviteter är inte längre lockande på grund av kraftverkens oljud. Områden runt kraftverken blir industriområden med tillträde förbjudet.
Egendomsskyddet kränks då värdet på fastigheterna sjunker alternativ bostaden inte går att sälja.
Människor som besvärar sig i tillståndsprocessen tvingas betala om de förlorar. Vilket de oftast gör eftersom domstolar för det mesta dömer till vindkraftsbolagens fördel. Vid rättsprocess tar domstolar inte avgift per ärende utan per vindkraftverk, vilket gör att avgifterna blir orimligt höga vid en förlust. Detta leder till ojämlikhet inför lagen.
Lagar som stiftats till skydd för kulturlandskap och livsmiljöer följs inte längre. Riskkapital och utländsk ägande gynnas framom landets egna invånare.
MILJÖVÄNLIG
Det mest alarmerande när det gäller vindkraftsindustrins påverkan på miljön är spridningen av mikroplaster och giftiga kemikalier som lösgörs vid nötning av turbinblad vilka till största delen består av kompositplast. Enligt norska undersökningar eroderar 10–20% av vingarnas vikt. Varje kraftverk eroderar 50–60 kilo plastpartiklar årligen.
”De vanligaste rotorbladen som används idag är uppbyggda av epoxiplast innehållande upp till 30 procent Bisfenol A (BPA), ett hormonstörande ämne som av EU är listat som särskilt farligt, ett ämne där Europas livsmedelsverk (EFSA) år 2021 föreslagit en dramatisk sänkning av tolerabelt dagligt intag samt där EU år 2022 föreslagit ett förbud för användning av Bisfenoler tillsammans med ett stort antal andra toxiska kemikalier från och med år 2030.” (Https://www.Youtube.com7watch?=tnCEu0DZ9RA)
Mikroplaster innehåller PFAS, giftiga kemikalier som är extremt svårnedbrytbara, persistenta och bioackumulerande. Kemikalierna klassas bl.a. som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. (Kemikalieinspektionen)
I Danmark har myndigheterna stämplat kött från nötkreatur på västra Jylland som otjänligt som människoföda eftersom köttet innehåller så mycket plast. Utanför finns en havsvindpark och man tror att mikroplasten kommit med havsskum till lands. Stora vindkraftsanläggningar har inverkan på vindhastighet, nederbörd och temperatur (DMI).
Den biologiska mångfalden som för övrigt är viktig och anses viktig även av myndigheter, verkar inte ha någon avgörande betydelse för statsmakt och myndigheter som nu modifierar lagar för att passa vindkraftens framfart. I miljökonsekvensbedömningar påstås att konsekvenser för miljö och mångfald är försumbara. Framför våra ögon pågår dock ödeläggelse av miljö och mångfald på hundratusental hektar skog och hav.
HÅLLBAR
När det gäller hållbarhet måste också beaktas det som sker i länder där turbinerna tillverkas. Uttaget av den miljöförstörande verksamhet som sker där metaller utvinns, belastar också vårt gemensamma jordklot. Av neodym, en sällsynt jordartsmetall som används i vindkraftverk, kommer 97 % från Kina. Vid brytning frigörs radioaktivt uran och torium vilka hamnar i grundvattnet och medför långvariga skador för människor och miljöer i s.k. Cancervillages. Koldioxidbelastningen för hela kedjan från tillverkning till demontering av kraftverken måste ses ur ett helhetsperspektiv. Användning av stora mängder ändliga råvaror ss metaller, betong, stål, hundratals liter smörjolja per kraftverk, bränsle- och energiåtgång vid produktion, vid anläggning och drift gör att vindkraft är varken hållbar eller grön. Greenwashing kallas det. Om man dessutom beaktar att kompositmaterialen som används är omöjliga/svåra att återvinna kan inte vindkraft anses vara försvarbar. Dessutom saknas planer och ansvarsfördelning för destruktion av kraftverken. Utan avtal kommer utländska ägare fly sitt ansvar. I värsta fall blir det markägarna som tvingas betala saneringen.
EKONOMISK
Är inte ekonomisk pga. dålig verkningsgrad och oplanerbarhet. Balanskraft behövs vilket kräver reglerande insats av fossila bränslen t.ex. kolkraft. (Tyskland)
RISKANALYSER OCH KONSEKVENSANALYSER SAKNAS
Opartiska konsekvensanalyser för människor och miljö saknas. Analyser saknas även för utveckling av landsbygden. De analyser som projektörerna gör är schematiska och syftar till etablering.
Frågor som måste ställas och besvaras opartiskt är:
Hur påverkas människors hälsa, odlingsjorden och grundvattnet?
Hur påverkas det känsliga ekosystemet i havet?
Vad händer på riktigt med mångfalden i flora och fauna?
Hur påverkas bostadspriserna?
Vilka är konsekvenserna för turismen?
Vem vill bo i vindkraftverkens närmiljö?
Politik handlar i slutändan om den enskilda människans välmående. En av politikernas största uppgift och ansvar är att se till att invånarna har en dräglig tillvaro. SFP har många anhängare i kommuner längs den Österbottniska kusten. Partiet har skyldighet att prioritera dessa människors hälsa och välmående framom utländska företags vinstintressen.
.
Motionärens beslutsförslag
Vi undertecknare önskar att
SFP ska
- Ta initiativ till att stoppa, åtminstone ta en paus för utbyggnad av vindkraft.
- Basera politiska beslut på fakta och forskning och inte på vindkraftsentreprenörernas opartiska information och konsekvensbedömningar.
- Sammanställa en lista över för- och nackdelar med vindkraft och distribuera till politiker. Beslut ska inte tas på grund av okunskap.
- Inte gå med på att inskränka folkets rättigheter och skydd för hälsa, liv och egendom.
- Inte gå med på att följa EU:s instruktion att förkorta tiden beviljande av tillstånd.
- Initiera debatt och medverka till folkomröstningar på kommunal nivå.
- Ta initiativ till opartiska konsekvensbedömningar för människors hälsa, miljö, landsbygd och turism.
- Kräv adekvat ljudmätning på även låga ej hörbara frekvenser
- Utarbeta en ersättningsmodell för de drabbade som fått sänkt värde på fastigheter.
Motionär
Korsnäs den 13 mars 2023
Katarina Wester-Bergman/ SFP Korsnäs
Kenneth Lolax
Motion 7 – Erosion av mikroplaster och giftiga kemikalier från vindkraftverk
I Finland pågår en omfattande industrialisering av landsbygden. Förutom att stora arealer hav, skog och även odlingsmark skövlas, förstörs också många invånares hälsa och boendemiljöer.
En ödesdiger konsekvens av denna industrialisering är den spridning av mikroplaster och giftiga kemikalier som uppkommer när vind, vatten och kyla nöter på turbinbladen.
Turbinbladen består av glasfiberarmerad polyester och epoxibaserade bindemedel. Förutom i turbinblad används epoxiplaster som skyddande beläggningar på ståltorn, bas-stag och betongfundament.
Materialet innehåller upp till 30 procent Bisfenol A (BPA). Bisfenol påverkar immunförsvaret negativt och är ett hormonstörande ämne som är av EU klassat som särskilt farligt.
Europas livsmedelsverk (EFSA) har föreslagit en ansenlig sänkning av tolerabelt dagligt intag. EU har föreslagit ett förbud för användning av Bisfenoler från och med år 2030. I epoxiplaster ingår också PFAS som är extremt svårnedbrytbart i naturen. Det ackumuleras i näringskedjorna och är bl.a. reproduktionstoxiskt och misstänkt cancerframkallande. PFAS kan även påverka hjärnans utveckling samt nivåer av köns- och sköldkörtelhormon. PFAS kan spridas över mycket stora avstånd, huvudsakligen via vatten men även via luft.
Uppskattningar har gjorts där man utgått från att bladen på ett kraftverk eroderar ca 10 procent av totalvikten, under sin livslängd. Det skulle innebära att om ett turbinblad väger 20 ton och varje kraftverk har tre blad är vikten ca 60 ton per turbin, och erosionen ca 6 ton per turbin. Från t.ex. områden med 15 kraftverk skulle i så fall spridas 90 ton giftigt plastmaterial de närmaste femton åren.
Erosionen är snabbare på havsbaserad vindkraft, eftersom den salthaltiga luften sliter mer på bladen. På land beräknas det ta 12–15 år innan ett rotorblad måste bytas, till havs kortare tid. Om dessa siffror håller är det fullständigt ofattbart att miljömyndigheter inte beaktar vilka konsekvenserna blir för om riskerna faller ut.
Grön omställning är inte förenligt med uttag av stora mängder jordartsmetaller och icke förnybara råvaror i Kina och Sydamerika. Inte heller, med skövling av Amazonas regnskogar, där balsaträd som används i kraftverkens vingar (150 m² /kraftverk), exploateras.
Spridning av giftiga kemikalier på land och i vatten, minskning av biologisk mångfald i skogar och minskad lagring av kol p.g.a. avverkad skog gör att omställningen inte är grön när det gäller vindkraft. Cirkulär ekonomi är inte heller tillämpbar då plasten som dessutom är giftiga inte går att återvinna.
I alla beslut som tas borde beaktas beslutens konsekvenser för många generationer framåt. Vi har varken rätt eller råd att förorena miljö, hav och dricksvatten för våra barn och barnbarn.
För att undvika oreparerbara skador för människor, djur och natur är det nu skäl att tillämpa försiktighetsprincipen.
”Försiktighetsprincipen innebär att försiktighetsmått ska vidtas redan om det kan antas att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada och olägenheter för människors hälsa och miljö. Det räcker således att det finns en risk för skada eller olägenhet. Vid sådan risk ska skada och olägenhet för människors hälsa och miljön förebyggas, hindras eller motverkas genom skyddsåtgärder, begränsningar och övriga behövliga anpassningar.” Principen beskrivs i artikel 191 (http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:12016E191) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
Motionärens beslutsförslag
Jag önskar att Svenska Folkpartiet arbetar för att:
Försiktighetsprincipen aktualiseras omedelbart!
Tar initiativ till etableringsstopp av vindkraft, tills konsekvenser för människors och djurs hälsa utretts.
Aktualiserar skydd för marina ekosystem och miljöer.
Motionär
Gun Beijar
medlem i Sfp:s lokalavdelning
