Europa måste bli den vuxna i rummet

Som förälder önskar man sina barn allt gott. Att de ska växa upp till trygga, lyckliga och självständiga individer som klarar av att stå på egna ben och hitta sin väg i livet. I Europaparlamentet ser jag också tydligt att EU behöver växa upp, ta ett större ansvar för sin egen framtid och säkerhet. Det handlar i slutändan om hela Europas, ja, om din, min och våra barns och barnbarns framtid.

I takt med att Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter och tar sig allt mer aggressiva uttryck står det klart att vi har en lång tid av stor osäkerhet framför oss – också om ett fredsavtal skulle uppnås. Det är helt uppenbart att de satsningar som Finland nu gör på försvaret och beredskapen är nödvändiga. Jag hoppas också att våra nordiska grannar och EU-länderna överlag följer efter. Helt klart är också att EU-kommissionen nu med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen har insett att EU måste vara berett att stärka medlemsländernas gränsområden mot Ryssland. Det är resultatet av målmedvetet informationsarbete på hög politisk nivå. Man kan säga att tack och lov har ”polletten till den delen äntligen trillat ner”. Jag har själv märkt hur effektivt det är att påminna kollegerna i Europaparlamentet om att Finlands 1340 kilometer långa gräns mot Ryssland de facto också är EU:s yttre gräns – något vi själva länge har sett som självklart.

Med den här realiteten i bagaget, att vi kommer vara tvungna att satsa mycket pengar i EU på försvaret och beredskapen, står det också helt klart att vi måste se till att vi får de ekonomiska hjulen att snurra i Europa. Att vi måste stärka EU:s konkurrenskraft. 

Hur ska vi då gå till väga? Jo, vi har en stor tillgång som vi idag inte använder maximalt. Nämligen EU:s inre marknad med sina 450 miljoner invånare. Här behövs reformer. Då jag har talat med företagsledare såväl här hemma i Finland, i Österbotten, i Nyland, i Åboland och på Åland liksom också i Bryssel, är det gemensamma budskapet klart. Företagens administrativa börda måste minskas. Onödig byråkrati måste bort. Under de senaste åren har det tillkommit en mängd rapporteringsskyldigheter som ofta överlappar varandra, och de mindre företagen har svårt att klara av situationen.

Därför var jag väldigt glad att få bli huvudrapportör för Europaparlamentets egen rapport om hur vi ska stärka den inre marknaden. Efter ett halvt år av idogt arbete, hörande av olika intressenter från näringsliv till konsumentorganisationer, otaliga förhandlingar med de övriga grupperna och sökande av goda kompromisser, har Europaparlamentet nu i september med bred majoritet antagit min rapport – något jag är mycket glad över. För mig personligen var detta också en speciellt viktig omröstning eftersom det var mitt första huvudrapportörsuppdrag som Europaparlamentariker. Rapporten handlar förenklat uttryckt om att vi nu gör det lättare för företag att lyckas. Den innehåller ett stort antal förslag för att förenkla företagens vardag utan att pruta på EU:s centrala målsättningar gällande exempelvis klimatet, konsumentskyddet eller digitaliseringen. Men den innehåller också krav på medlemsländerna: att verkligen implementera gemensamt överenskomna direktiv och förordningar, så att vi får en rättvis gränsöverskridande marknad. För att klara oss i den globala konkurrensen måste Europa vara attraktivt för investeringar, innovationer och kunnig arbetskraft. 

Vad händer nu? Jo, kommissionen och medlemsländerna måste sätta in en högre växel och genomföra det Europaparlamentet nu efterlyser. I en orolig värld behöver EU vara enat, visa handlingskraft och kunna stå på egna ben. Bli den vuxna i rummet!

BILD: Michel Christen / EP

Anders Adlercreutz: Nordiskt samarbete och Finlands ordförandeskap

De nordiska länderna har länge samarbetat både politiskt och kulturellt, bland annat genom Nordiska ministerrådet. I år är Finland och Åland ansvariga för ordförandeskapet, och tillsammans har de presenterat tre huvudområden: barn och unga, samhällssäkerhet och konkurrenskraft. Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska folkpartiet, undervisningsminister och minister för Nordiskt samarbete, är väl lämpad att förklara vad ordförandeskapet innebär och varför just dessa huvudområden har valts.

Läs föregående artikel

SFP säkrade satsningar och välfärd i budgetrian

Höstsessionen är inledd i riksdagen och i september hade regeringen sin årliga budgetria. Under den beslutar regeringen om förslaget till nästa års statsbudget. Årets budgetprocess fick en annorlunda och dålig start, då finansministern i början av augusti publicerade sina förslag på nedskärningar. Det var tydligt att finansministern presenterade förslaget mer som sannfinländarnas ordförande, mindre som finansminister. Förfarandet var exceptionellt och avviker från den normala processen inför en budgetria, där finansministern av hävd brukat föreslå ett politiskt relativt neutralt förslag.

Läs följande artikel