Riksmötets öppning 25.2 2026

Svenska riksdagsgruppens anförande hållet av gruppordförande Otto Andersson.

Ärade talman,

I sitt utmärkta tal vid öppnandet av riksdagen betonade republikens president att vi bör undvika polarisering och i stället bygga förtroende i det finländska samhället. Citat: ”I kärnan av allt finns en respektfull samtalsförbindelse”, konstaterade han. Det är lätt att instämma i detta, och här har vi riksdagsledamöter ett särskilt ansvar.

Efter gårdagens interpellationsdebatt fick jag respons från en medborgare. Hen var frustrerad över att regeringen och oppositionen talade förbi varandra i timmar och att något ömsesidigt förtroende inte tycktes finnas. Enligt hen har medborgarna rätt att förvänta sig mer av riksdagen.

Responsen bör tas på allvar. Jag skulle önska att det avgörande i denna sal inte alltid vore vem som säger något, utan vad som sägs. I svåra tider behöver Finland mindre konfrontation och mer samarbete. Mindre gapande på sociala medier, mer konstruktiv dialog. Färre hotbilder och domedagstrumpeter, fler gemensamma lösningar och mer framtidstro. Jag tror och hoppas att vi tillsammans kan åstadkomma något bättre här. För det förtjänar finländarna verkligen.

 

Herr talman,

Redan nu i vår får vi pröva våra samarbetsförmågor när den parlamentariska arbetsgruppen för finansieringen av social- och hälsovården inleder sitt arbete. Det är nödvändigt att reformera det bristfälliga finansieringssystemet för social- och hälsovården. Finländarna är inte intresserade av skuldbeläggning mellan regering och opposition – finländarna är intresserade av lösningar som tryggar tillgången till läkare och en trygg ålderdom.

Däremot borde arbetsgruppen inte ödsla tid på att fundera på välfärdsområdenas antal. Områdena behöver nu arbetsro. Arbetsgruppen borde undvika tidigare vårdreformers misstag, och inte fokusera på förvaltning.  Vi måste minnas att det inte finns god vård och omsorg utan en välmående personal.  Vi i SFP uppmuntrar den nya social- och hälsovårdsministern att snabbt hämta till riksdagen åtgärder som minskar byråkratin inom vården och förbättrar personalens möjligheter att fokusera på kundarbete, istället för dokumentation och administration. Så att läkarna, sjukskötarna och närvårdarna får jobba med det de är utbildade till.

Den finländska grundskolan är det bästa sättet att främja jämlika möjligheter för barn och unga. Därför har regeringen målmedvetet satsat på grundskolan. Bland annat genom reformen av stödet för lärande, mobilförbud i klassrummen och fler undervisningstimmar, så att varje barn och ung person ska få bättre förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna.

Undervisningsministern lanserade nyligen den så kallade kompetensgarantin, som har fått beröm inom skolvärlden. Syftet är att säkerställa en miniminivå av kunskaper vid övergången från en årskurs till nästa.

 

Ärade talman

Även idag har vi fått njuta av världens renaste mat. Ofta när vi går till närbutiken så tar vi det som en självklarhet att hyllorna är fyllda med högklassiga inhemska råvaror. Det är viktigt att minnas att varje inhemskt livsmedel har krävt hårt arbete, dygnet runt och året runt. Någon måste alltid odla växterna, föda djuren och lyfta fisken från havet. Samtidigt vet vi att i genomsnitt slutar en finsk gård per dag sin verksamhet. Vårt inhemska jordbruk lider av en lönsamhetskris, som kräver konkreta åtgärder, inte bara goda vilja. Därför är det nödvändigt att ändringen av livsmedelsmarknadslagen framskrider enligt det förslag som nyss varit på utlåtande.

 

Vid sidan om vården och omsorgen bör fokus i vårens politiska arbete ligga i att finländarna ska få jobb, företagen vågar anställa och att nya investeringar görs i Finland. Genom tillväxt och framtidstro kan vi skapa en bättre välfärd. Regeringen har redan gjort mycket genom att bland annat satsa på forskning och utveckling, infrastruktur, skatteincitament för den gröna omställningen och sänkning av samfundsskatten. Men det är klart att vi måste göra ännu mer.

Den högsta arbetslösheten i Europa måste tas på allvar. Det är uppenbart att regeringen i samband med ramförhandlingarna behöver vidta ännu fler åtgärder för sysselsättning och tillväxt. Minister Marttinen har drivit på införandet av sysselsättningssedlar för unga, och den här typen av riktade sysselsättningsåtgärder behöver vi fler av. SFP förhåller sig också öppet till nya lösningar som kan påskynda tillväxten.

Allt som kan göras, måste göras.

Gruppanförande  om interpellationen om arbetslöshetskrisen

Gruppanförande 24.2.2026 hållet av ledamot Sandra Bergqvist

Läs föregående artikel