SFP:s partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz och Svenska riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson anser att välfärdsområdenas finansieringslag måste öppnas och korrigeras. De anser att finansieringslagens stora brister blivit allt mer uppenbara efter ett färskt avgörande av Östra Finlands förvaltningsdomstol. Domstolen slår fast att Södra Karelens välfärdsområdes budget för 2025 och dess budgetplan för åren 2026-2028 strider mot lagen.
– Fallet i Södra Karelen måste fungera som en väckarklocka. Alla politiska partier behöver se sig i spegeln. Den förra regeringen stiftade en misslyckad finansieringslag. Men den nuvarande regeringen bör nu bära ansvar och korrigera bristerna. Nu har vi en ohållbar situation, där bokföringsmässiga paragrafer verkar vara viktigare än tryggande av finländarnas rätt till god vård och omsorg. Istället för icke-konstruktivt beskyllande mellan regering och opposition, förtjänar finländarna nu lösningar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande, riksdagsledamot Otto Andersson.
– Den nuvarande tolkningen av lagstiftningen efter domstolens beslut riskerar leda till en allvarlig utveckling i hela Finland. Välfärdsområdenas tjänsteinnehavare och beslutsfattare har i praktiken två alternativ. Antingen tvingas de förbereda en budget med underskott för att trygga servicen, vilket inte är tillåtet, eftersom välfärdsområden har en skyldighet att täcka sitt underskott. Alternativt måste de göra en nollbudget genom att mycket drastiskt skära ner servicen, vilket i sig kan äventyra folkets grundlagstryggade rätt till social-och hälsovårdstjänster. Detta är en fullständigt ohållbar situation, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.
Denna konflikt har skapat osäkerhet kring hur lagen ska tolkas och tillämpas i praktiken.
– Redan i våras konstaterade justitiekanslern att välfärdsområden inte kan låta bli att erbjuda lagstadgade tjänster trots deras skyldighet att täcka sitt budgetunderskott. Detta bör senast nu tas på allvar, säger Andersson.
– Finansieringen bör i framtiden vara mera förutsägbar än vad den är idag. Nuvarande finansieringssystem gör det svårt för välfärdsområdena att veta den exakta nivån på finansieringen. Till exempel medför förändringar i antalet diagnoser i ett välfärdsområde förändringar i finansieringen för övriga områden. Finansieringen utgör grunden för all verksamhet och det är därför viktigt att den baserar sig på långsiktighet och förutsägbarhet. Dessutom bör antalet indikatorer som påverkar finansieringen ses över, säger Adlercreutz.
Överdiagnostisering leder till stor orättvisa mellan välfärdsområden
Välfärdsområdena beviljas statlig finansiering på basen av välfärdsområdets invånarantal och faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster. En av faktorerna baserar sig på antalet diagnoser som välfärdsområden rapporterar. Systemet har väckt djup oro för att det kan skapa incitament att ställa fler diagnoser än nödvändigt.
– Det har blivit uppenbart att nuvarande system uppmuntrar välfärdsområden till överdiagnostisering. Det gynnar varken individen eller vårdsystemet. Välfärdsområdenas finansiering måste grunda sig på människors verkliga behov. Vi behöver ett system som belönar god vård och förebyggande arbete, inte siffror i ett register, säger Adlercreutz.
– Nu belönas de områden som ställer flest diagnoser, vilket är både ohållbart och orättvist. När pengar fördelas på felaktiga grunder försvinner resurser från den vård som verkligen behövs, säger Andersson.
