Tiotusentals unga inleder som bäst sina studier i högskolor och yrkeshögskolor. Många väljer emellertid i stället att hålla ett mellanår, i hopp om att få den önskade studieplatsen nästa år. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz vill uppmärksamma de problem som kvoten för förstagångssökande för med sig.
– Sedan 2016 har en del av studieplatserna reservats för dem som inte tidigare tagit emot en studieplats. Redan nu ser vi tecken på att reformen inte till alla delar haft önskade effekter. Syftet var att undvika att samma person blockerar flera studieplatser, men nu har det lett till att man inte vågar ta emot en studieplats överhuvudtaget, om man inte är fullständigt säker på att det är just den man vill ha. Detta har problematiska följder, säger Adlercreutz.
– Istället för att komma igång med studierna och komma in i arbetslivet i den branschen man vill skjuts starten framåt. De unga väljer att hålla mellanår istället för att mista sin värdefulla position som förstagångssökande, som favoriseras i antagningen.
Finland haft ett hållbarhetsgap som enligt Finansministeriet är 4% av vår BNP på årsbasis. För att råda bot på det borde vi arbeta längre och komma ut i arbetslivet tidigare.
– Förstagångskvoterna motverkar detta mål. Studierna inleds i många fall senare. I stället för att tvinga unga fatta avgörande beslut redan när de inleder gymnasiet och ytterligare fortsätta detta tunneltänk i högskoleurvalsprocessen borde vi göra det så lätt som möjligt att byta studieinriktning och betrakta den mångsidiga kompetens som samlas som en styrka, inte ett problem.
– Vi borde låta alla ungdomar tävla på en neutral spelplan. Därför är det dags att slopa försöket med kvoter för förstagångssökande.
