De nordiska länderna har länge samarbetat både politiskt och kulturellt, bland annat genom Nordiska ministerrådet. I år är Finland och Åland ansvariga för ordförandeskapet, och tillsammans har de presenterat tre huvudområden: barn och unga, samhällssäkerhet och konkurrenskraft. Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska folkpartiet, undervisningsminister och minister för Nordiskt samarbete, är väl lämpad att förklara vad ordförandeskapet innebär och varför just dessa huvudområden har valts.
Som Finlands minister för Nordiskt samarbete leder Anders Adlercreutz arbetet i Nordiska ministerrådet, som är ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas regeringar. I år när Finland och Åland har ordförandeskapet fungerar han som ordförande tillsammans med Ålands samarbetsminister Annika Hambrudd.
– Vi samarbetsministrar är redskapet för samarbetet. Vi sätter agendan och gör de allmänna linjeeringarna. Nu när vi är ordförandeland betyder det att vi har ordförandeskapet över de olika ministerrådena, och därmed också i Nordiska ministerrådets program för samarbetsministrarna, förklarar Adlercreutz.
Finland och Åland har tillsammans utvecklat ett program där de har fastställt specifika prioriteringar.
– Vi enades om att årets huvudteman är barn och unga, samhällssäkerhet och konkurrenskraft. Finland har speciell expertis inom dessa områden, särskilt när det gäller beredskap.
Norden i den finländska debatten
En av Svenska folkpartiets viktigaste roller är att försöka lyfta profilen för det nordiska samarbetet i den finska diskussionen, menar Adlercreutz.
– Därför känns rollen naturlig för oss. Vi ansvarar för det nordiska samarbetet i regeringen, och det har vi gjort flera gånger tidigare också. Varje gång Finland på något sätt kan stärka sina band till Norden är det på många sätt ett plus för oss. Det stärker Finlands roll internationellt och det knyter oss till det samfund som jag ser som det bästa regionala varumärket i världen. Norden är något som man ofta associerar till positiva saker.
Den internationella delen av arbetet engagerar han sig gärna i, eftersom det är en personlig hjärtefråga och något han redan är väl bekant med från sin tidigare roll som Europa- och ägarstyrningsminister.
– Jag vill hjälpa till att stärka Nordens profil i den finländska debatten, så att vi i Finland bättre kan uppskatta det nordiska. Detta påverkar också hur det svenska språket uppfattas i Finland, berättar Adlercreutz.
Säkerhet handlar om mer än militär
Samhällssäkerhet valdes som tema eftersom världen präglas av nya orosmoment varje dag. Adlercreutz nämner exempelvis hur Östersjön, som nu är ett NATO-område genom Finland och Sveriges NATO-inträde, har lett till ökad kommunikation mellan länderna.
– Den nordiska dimensionen i säkerhetsfrågor handlar om mer än det militära. Det handlar om att bygga samhällssäkerhet och resiliens genom samarbete och förtroende mellan alla nordiska länder. På så sätt kan även små länder agera effektivt, förklarar han.
– Fokus ligger på hela vårt samhälle: våra civila institutioner, samspelet mellan den privata och offentliga sektorn samt viktiga områden som skolan. Skolan bidrar inte bara till resiliens utan också till beredskap och förmågan att hantera potentiella kriser.
”Vi sätter inte oss på bakbänken utan försöker driva utveckling på ett pragmatiskt och inkluderande sätt. Vi är lösningsinriktade länder som bidrar till att medla i konflikter, inte skapa dem, samtidigt som vi utgör ett gott samarbete. Det är ett gott recept för ökat och starkt internationellt inflytande.”
Norden som stark röst i Europa
Adlercreutz förklarar att konkurrenskraft i själva verket är en europeisk fråga. Ett nära nordiskt samarbete kring konkurrenskraft skulle gynna hela Europa.
– Europa står inför utmaningar som bristande tillit till marknadsekonomin, överdrivet stöd och ökad protektionism. Länder vill skydda sina marknader samtidigt som de vill att Europa ska vara en stor, inre marknad som kan påverka globalt genom sin volym. För att nå detta måste vi avveckla handelshinder.
Det nordiska perspektivet bygger på frihandel, marknadsekonomi och export, och Adlercreutz understryker regionens potential att ha en större påverkan än vad den har i nuläget.
– Den här erfarenheten är någonting som vi måste se som en central nordisk egenskap. Om vi kan enas om detta som grund för vår konkurrenskraft och kan agera effektivt inom EU, så kan ett nära nordiskt samarbete inom konkurrensfrågor vara till nytta för hela Europa, förklarar han.
Finlands unika beredskap
I juni 2025 stod vår undervisningsminister värd för samarbetsministrarnas sommarmöte i Helsingfors. Det var även ett unikt tillfälle att lyfta fram Finlands erfarenheter, bland annat inom befolkningsskydd.
– Få länder satsar fortfarande på befolkningsskydd. Därför har det blivit något av en finländsk specialitet. I Finland har vi haft i byggnadslagstiftningen regelverk som har förpliktat bostadshus, skolor, daghem och offentliga byggnader att reservera platser för sina användare om en krissituation skulle uppstå. För oss är det en alldeles självklar fråga, men det är det sannerligen inte för alla. Det har varit fint att kunna visa den här sidan för våra nordiska kollegor.
Samarbetsministrarna besökte Havshagens befolkningsskydd, som har tagit emot flera internationella gätser under de senaste åren.
– Jag tror att det var en ögonöppnare för många av gästerna. Jag skulle säga att det var höjdpunkten för mötet.
Ett öppnare Norden
Nordiska ministerrådet arbetar för att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region fram till 2030. Vision 2030 är snart inne i sin slutspurt.
Vad måste ske under de kommande åren för att målen ska nås?
– Jag hoppas att vi kan rikta fokus mot gränshindren. Genom detta arbete kan vi på det mest effektiva sättet visa våra medborgare värdet av det nordiska samarbetet, säger Adlercreutz.
– Norden har haft passfrihet redan under många år. Man kan tro att den digitala utvecklingen skulle ta bort hinder eftersom information kan flyttas på en sekund i dagens värld. Men i praktiken har den nya digitala verkligheten gjort det krångligare istället, tillägger han.
Adlercreutz förklarar att det fortfarande finns flera praktiska hinder, trots att det är lätt att arbeta i ett annat nordiskt land. Det är svårt att öppna ett bankkonto, få ett identitetskort och teckna försäkringar i ett annat nordiskt land.
– Det här är konkreta bekymmer i vardagen för många nordbor som bor i ett annat nordiskt land. Jag hoppas att vi kan fokusera på dessa hinder. Desto starkare integration mellan de olika arbetsmarknaderna vi kan åstadkomma, desto mer konkurrenskraftigt blir Norden.
– Jag hoppas även att det inte bara ska vara så att finländska studerande flyttar till Sverige, Norge eller Danmark för att studera, utan att svenskar, norrmän och danskar också ska vilja komma till Finland.
Adlercreutz vision för framtidens nordiska studiemarknad är att när en student öppnar ansökningsformuläret, står det sannolikt Uppsala, men kanske också Uleåborg och Odense under varandra.
– Vi i Norden borde på ett mentalt plan uppleva att den här marknaden är öppen för oss och att vi har en möjlighet och en vilja att studera i de olika nordiska länderna. Jag är helt övertygad om att det är det absolut effektivaste sättet att skapa en tanke om en gemensam nordisk identitet, säger han.
– Jag uppmanar alla finländska universitet att följa exempelvis Svenska Handelshögskolans exempel, där de via aktiv rekrytering har lyckats locka till sig en stor mängd svenska studerande.
Den vuxna i rummet
Vi befinner oss i en orolig värld med kriget i Ukraina, ett osäkert Ryssland och USA:s stora roll i världspolitiken.
Vilken roll tycker du att Norden borde spela i den här säkerhetspolitiska situationen?
– Norden ska vara den vuxna i rummet, som man redan har sett i president Alexander Stubbs roll. Han har varit en balanserande faktor på ett beundransvärt sätt i den internationella diskussionen den senaste tiden.
Norden har en stark trovärdighet som aktiva, konsekventa aktörer på ett internationellt plan. Adlercreutz tror att vi i många fall kan vara en opartisk medlare.
– Vi har ett rykte att vi inte bara agerar självständigt utan också att vi faktiskt vill bära ansvar för större helheter, berättar han.
– I en situation där det känns som att demokratin är på tillbakagång, så kunde Norden genom att agera enat bidra till att svänga pendeln igen i en annan riktning. Norden ligger i toppen av de flesta rankningar, vilket ger oss en möjlighet att omvandla vår roll till att bli en starkare internationell röst. Det är något som behövs.
När Norden visar vägen
Norden är med och deltar i många internationella möten och samarbeten. De nordiska länderna brukar ofta lyftas fram som förebilder.
Varför tror du att det är så?
– Vi sätter inte oss på bakbänken utan försöker driva utveckling på ett pragmatiskt och inkluderande sätt. Vi är lösningsinriktade länder som bidrar till att medla i konflikter, inte skapa dem, samtidigt som vi utgör ett gott samarbete. Det är ett gott recept för ökat och starkt internationellt inflytande.
På frågan om vad Adlercreutz hoppas att man ska minnas från Finlands och Ålands ordförandeskap 2025, svarar han att Norden tog ett stort steg framåt i arbetet med nedmonteringen av gränshinder.
– För tillfället står nedmonteringen lite stilla. Ibland känns det som att vi är bättre på att skapa nya gränshinder än att nedmontera gamla.
Han önskar också att Norden har tydliggjort hur viktigt samarbete är inom säkerhetspolitik och visat att beredskap, resiliens och säkerhet är breda samhällsfrågor.
– Slutligen hoppas jag att vi har väckt hopp och framtidstro hos barn och unga. Att vi har lyckats utveckla en långsiktig stig för hur vi kan göra Norden till den region där unga vill studera och sedan stanna kvar för att arbeta, avslutar han.
