Bergqvist: Gängkriminalitet är ett växande problem som måste tas på allvar

Gängkriminalitet har de senaste åren blivit ett allt allvarligare problem i våra stora städer. I huvudstadsregionen finns ett tiotal aktiva gatugäng men även i städer som Åbo har organiserad gängkriminalitet fått ett starkare fotfäste. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) är bekymrad över den här utvecklingen.

Inom gängen råder en helt egen kultur där vapen, våld och ytterst stark maskulinitet romantiseras och där våldsbejakande musik och videon ofta har stor inverkan. Intern status byggs upp av extremt våldsamma och kriminella handlingar. Bergqvist ser speciellt mentaliteten i de här gängen som ett allvarligt hot.

– Då gemene man ser ett fängelsestraff som något dåligt, något man ska avtjäna efter ett brott, ser de unga i dessa gäng på saken ur en helt annan synvinkel. I dessa kretsar ses ett straff mera som en merit och ju värre brottsregister desto bättre, säger Bergqvist.

Bergqvist ser därmed Sannfinländarnas förslag om att sänka straffrättsåldern och skärpa straffen som ytterst problematiskt eftersom det egentligen bara skulle ge en högre status bland medlemmarna i gängen.

– Inget barn eller tonåring mår bra av att sitta i fängelse. Det måste skapas bättre och mer riktade åtgärder för att få bort barn och unga ur kriminella och destruktiva gäng samtidigt som de som verkligen får fängelsestraff får insikter om hur destruktivt deras beteende verkligen är, säger Bergqvist.

Gängkriminalitet är ett mångfacetterat problem som det enligt Bergqvist inte finns några enkla lösningar till.

– Gängkriminaliteten är ett symptom på att dagens barn och ungdomar inte mår bra och att integrationen inte fungerar. Allt för många unga upplever ett utanförskap redan i skolan och det måste vi råda bot på. Alla vill höra till något sammanhang, känna sig sedd och hörd men gatugängen får inte ses som det mest attraktiva alternativet. Vi behöver stärka stödet till utsatta barnfamiljer och göra satsningar på uppsökande ungdomsverksamhet. För att motverka gängkriminalitet behöver vi satsa på det tidiga ingripandet på många olika plan och bli bättre på att komma åt grundproblemen, avslutar Bergqvist.

Rehn-Kivi: Abortlagstiftningen tog ett viktigt steg mot 2020-talet

Riksdagen godkände på onsdagen de förslag till ändringar i abortlagstiftningen som social- och hälsovårdsutskottet till stor del på basis av medborgarinitiativet EgenVilja2020 och en lagmotion hade föreslagit i sitt betänkande. En av de viktigaste ändringarna som godkändes innebär att det upp till den tolfte graviditetsveckan är möjligt för en kvinna att beviljas abort på hennes egen begäran, utan ett krav på två olika läkares utlåtanden.

Läs föregående artikel

Blomqvist: Den förnyade abortlagstiftningen stärker kvinnors självbestämmanderätt

Riksdagen har godkänt en ändring av abortlagstiftningen med rösterna 125-41. Ändringen innebär bland annat att det i fortsättningen skulle vara möjligt att avbryta graviditeten på egen begäran fram till slutet av vecka 12 i graviditeten. Därmed skulle också kravet på utlåtande av två läkare slopas.

Läs följande artikel