Helsingfors stadsstyrelse godkände idag bokslutet från förra året, generellt sett kan man säga att det gick bättre än vad vi befarade, säger Helsingfors stadsstyrelsemedlem Marcus Rantala.
– Orsakerna till att det gick bättre än väntat är flera.För det första så sjönk inte skatteintäkterna så mycket som vi hade estimerat. För det andra så kompenserade regeringen en hel del av kostnaderna och bortfallet som berodde på pandemin. En liknande utveckling kan man se i många andra finländska kommuner. Det är viktigt att notera att detta högst troligt är engångsstöd från staten. För det tredje fick staden mer inkomster än budgeterat tack vare försäljning av fastigheter, säger Rantala
– Årsbidraget är därför positivt och bättre än budgeterat. Årsbidraget (eller överskottet från driftsekonomin utan avskrivningar) är dock inga pengar som läggs på hög eller sparas utan de används till stadens investeringar.
Helsingfors investerade över en miljard euro förra året. I fastigheter satsades 300 miljoner euro, mest i nya skolor och daghem och renoveringar av gamla. Nya bostadsområden kräver infrastruktur, de största projektområden är bland annat Fiskehamnen och Busholmen. Totalt användes knappa 100 miljoner euro för detta ändamål. Till vägar och trafikleder användes 173 miljoner euro och till satsningar i kollektivtrafiken 145 miljoner euro.
– Staden kunde finansiera ca 85 % av sina investeringar från kassan, resten genom nya lån. Denna siffra är rätt lika i de andra större städerna och i den kommunala sektorn i stort, säger Rantala.
När driften och investeringarna har finansierats, och alla intäkter beaktats blir bokslutets slutsiffra minus 9 miljoner euro.
Pandemin har medfört ett stort tryck på vår personal. Därför är SFP mycket tillfreds med förslaget att hela stadens personal ska få skattefria kultur- och idrottssedlar till ett värde på 200 euro per person.
– Det är en välkommen och konkret erkänsla för det viktiga arbete som görs i alla sektorer. Stadsstyrelsen bordlade ärendet i dag och behandlar frågan om två veckor, säger Rantala.
I budgetuppgörelsen för 2021 kom man överens om att nämnderna kan komma med överskridningsbehov på grund av kostnader som orsakas av pandemin.
– Från utbildningssidan vet vi att det kommer att finnas behov av att bland annat förstärka elevvården. Från SFP:s sida ställer vi oss positiva till dylika krav. Det är satsningar som betalar sig tillbaka i längden. Nämnden granskar nuläget och återkommer med sina behov i april.
Helsingfors stads budget är välskött och detta är en klar fördel när det gäller att säkra välfärden och ta hand om personalen i staden.
– Vi tvingades inte, så som många andra kommuner, tvärbromsa och exempelvis permittera personal på grund av pandemin. Vi har tvärtom kunnat nyanställa och fortsätta investera. Det är nödvändigt i en växande stad. Osäkerheten fortsätter och därför är en ansvarsfull ekonomisk politik välfärdens bästa bundsförvant också i framtiden, säger Rantala.
