Riksdagen diskuterade under torsdagen nordiska gränshinder. Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, konstaterade i sitt inledningsanförande att de nordiska länderna redan mycket länge, alltsedan början av 1950-talet arbetat för att underlätta praktiskt samarbete och samröre mellan invånarna. I snart sjuttio år, har det för nordiska medborgare varit möjligt att röra sig mellan länderna utan pass. De nordiska länderna har varit föregångare.
”Nu står vi inför nya utmaningar och fortfarande finns det flera saker som vi kunde göra bättre. De gränshinder vi har i dag är inte längre konkreta hinder vid gränserna, utan en lång rad omständigheter som försvårar vardagen för medborgarna och företagen,” säger minister Blomqvist.
Faktorer som hindrar ett mera fördjupat samarbete gäller t.ex. skillnader i byggnadsbestämmelser, erkännandet av yrkesbehörighet, begränsningar i utbudet av TV-tjänster eller möjligheten att nyttja digitala tjänster.
Flera tjänster kräver numera en digital identifiering och att då sköta detta i ett annat land än det man bor i, eller har ett bankkonto i, kan vara omöjligt. För att möjliggöra digital identifiering över gränserna bör vi få till stånd ibruktagandet av ett nordiskt elektroniskt ID.
Regeringen ska enligt sitt program underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna och verka aktivt för att avveckla och förebygga gränshinder.
”De nordiska länderna har målet högre ställt än EU. Befolkningsregistren i och förtroendet mellan de nordiska länderna är på en så hög nivå att det bör vara möjligt att underlätta vardagen med ett mera smidigt system för digitalt utbyte. Därför har jag, som en viktig del av Finlands ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet nästa år, beslutat om att kanalisera medel till ett projekt gällande detta”, säger minister Blomqvist.
Tilläggsinformation:
specialmedarbetare Silja Borgarsdóttir Sandelin, tfn. 050 405 7901
