Att hitta balans vardagen är inte lätt. Särskilt inte om du är kvinna och har diagnos duktig. Ämnet intresserade många då seminariet om kvinnors prestationsångest och utmattning ordnades i Vasa. ”Vi träffade tydligen rätt”, säger Svenska Kvinnoförbundets vice ordförande Ann-Sofi Backgren.
Ambulans. Papperspåse i väskan. Kolsvart. Som för många andra, tog det stopp för familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. I många år hade hon kört ett hårt race.
En dag tog bensinen slut.
– Jag tror att alla blir förvånade när den berömda väggen också blir vår vägg. Man kan ju inte fatta att det händer. Det var ett bevis på att jag var en människa och inte en maskin, säger Sundblom Lindberg.
Allt fler kvinnor får prestationsångest. Känslan över att man måste vara på topp och leverera verkar inte försvinna. Men hur ska vi få mer balans i livet, och lära oss att lagom också är bra?
Det och mycket annat diskuterades då Svenska Bildningsförbundet och Svenska Kvinnoförbundet bjöd in cirka 120 deltagare till seminariet Diagnos duktig. Denna gång i Ernst salonger i Vasa.
Arrangörerna insåg snabbt att det här var ett ämne att satsa på.
– Vi hann inte ens marknadsföra evenemanget innan platserna blev fyllda. Det är en tydlig signal på att det finns ett behov av att prata om ämnet, säger Svenska Kvinnoförbundets vice ordförande Ann-Sofi Backgren.
För många kvinnor är det flera faktorer som bildar en prestationssoppa; du måste komma in på en bra studielinje, köpa hus och ha en framgångsrik karriär. Att bägaren en dag rinner över är därför inte konstigt.
– Vi har hela tiden en ansvarskänsla över att leverera på topp. Men du behöver inte prestera för att vara viktig. Du duger som du är, säger journalisten Michaela Rosenback.
Det räcker inte att prata om problemet endast en gång. Tvärtom. Det är viktigt att dela med sig och vara öppen. Därför ville Rosenback göra en tv-serie som speglar just kvällens viktiga ämne: prestationsångest bland unga kvinnor. Resultatet blev ”Så jävla duktig”.
– Vi ville göra en serie som visar hur duktiga kvinnor är i dag. Men faktum är att många mår dåligt av att hela tiden leverera och se snygga ut. Nu måste vi ändra synen på kvinnors prestationsansvar, säger Rosenback.
Psykisk ohälsa är i dagens läge den dyraste sjukdomen i Finland. Blir du utmattad, klassas det endast som symptom. Du kan varken få diagnos eller sjukdagpenning.
En dag kan det ta stopp, så som det gjorde för Maria Sundblom Lindberg. Vägen tillbaka till en fungerande vardag är inte lätt – den är tung och trög.
– Det är inte som en influensa, att man är tillbaka på jobb efter fyra dagar. Nej, det här går otroligt långsamt, säger Maria Sundblom Lindberg.
Hållbarhet är av stor betydelse i vardagen – det betonar alla kvällens föreläsare. Genom att prioritera, vila och ge tid för återhämtning kan man förhoppningsvis undvika den tuffa väggen, säger sociologen och förändringscoachen Amanda Backholm.
– Ingen kommer att tacka dig för att du jobbar ihjäl dig. Gör därför lite sämre och lite mindre. Lär dig också vilken tid på dygnet du jobbar som bäst, säger Backholm.
– Jag är så fruktansvärt trött på hobbyverksamheten för barn. Sluta ha fyra träningar i veckan. I stället kan ni tala med era barn om ert liv, berätta hur jobbigt det är att vara människa, säger Sundblom Lindberg.
Diagnos duktig arrangerades i tre städer i Svenskfinland: Helsingfors, Vasa och Åbo. Efter seminarierna gick det att konstatera åtminstone en sak: man har hittat ett tema som intresserade många.
– Det här är en relevant och betydelsefull politisk fråga. Nu gäller det att driva frågan vidare för att vi i Finland ska kunna få utmattningssyndrom som diagnos, säger Ann-Sofi Backgren och fortsätter:
– Jag hoppas att det här blir en lärandeprocess för oss allihopa. Vi måste ordna fler evenemang som dessa. Det är dags att vi blir ännu mer medvetna om ämnet, säger Backgren. ■
