”Vi kan skapa en förändring tillsammans”

De nordiska ­länderna är ­Finlands trygghet i en ­turbulent tid, ­säger ­ministern för nordiskt ­samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.

Efter tolv år som riksdagsledamot har Thomas Blomqvist tagit steget in i ministerbåset. Sedan i juni är Blomqvist minister för nordiskt samarbete och jämställdhet i Antti Rinnes regering.

Åren på lärobänken var nödvändiga, säger Blomqvist.

– Efter tolv år i riksdagen och uppdrag som utskottsordförande och gruppordförande upplever jag att jag har den bakgrund och kunskap jag behöver. Jag är mogen för uppgiften.

Att vara minister är ett fordrande uppdrag – tidskrävande, minst sagt, och ansvarsfullt.

– Men alla som är med i politiken vill påverka samhället på något sätt, utifrån sina egna möjligheter. Att vara minister är en väldigt bra plattform för att skapa förändring i samhället, säger Blomqvist.

En minister är inte heller lämnad helt ensam: de har tillgång till en kunnig medarbetarstab.

– Det är skönt att jobba med och få stöd av ett team jag kan lita på, säger Blomqvist.

Ministerskapet är inte den enda större omställningen under de senaste åren av Blomqvists politiska karriär. Den förra riksdagsperioden tillbringade Svenska folkpartiet i oppositionen, för första gången under Blomqvists tid i riksdagen – och längre än så.

– Jag tror att den situationen krävde mer anpassning för partiorganisationen, såväl riksdagsgruppen som partikansliet, än för den enskilde riksdagsledamoten. Men visst var det en betydande förändring: i oppositionsställning blir partiets riksdagsledamöter utan en mängd information och väldigt mycket av kontaktytan till ministrarna. En minister lyssnar visserligen artigt på en oppositionsledamot, men de har en egen agenda att följa och det är svårt att från oppositionen driva igenom de förändringar man tror på.

Det var frustrerande att i fyra år känna att “vi hade kunnat göra det där bättre” – men nyttigt att i fyra års tid att fundera på hur vi skulle forma samhället om vi fick chansen, säger Blomqvist.

– Tiden i oppositionen hjälpte oss att bli tydligare i vår politik och slipa vår vision.

Att från oppositionsrollen finna sig som ett av fem andra regeringspartier är också en utmaning.

Ett regeringsprogram är oundvikligen ett resultat av kompromisser. Blomqvist är ändå väldigt nöjd med det program han var med om att arbeta fram i vår.

– Den här gången kändes det bättre att gå ut från Ständerhuset (där regeringsförhandlingarna äger rum, red. anm.) än det kändes att gå in. Så har det inte alltid varit, säger Blomqvist.

Och visst låter regeringsprogrammet som en lång lista över SFP:s målsättningar. Blomqvist värdesätter dessutom att förhandlingarna begicks i samförstånd partierna emellan.

– Det finns nu en genuin vilja att arbeta tillsammans. Responsen på regeringsprogrammet har varit god, vilket gläder mig. I den mån det förekommit kritik har den främst handlat om huruvida vi kommer att uppnå sysselsättningsmålet. Den biten har vi fokuserat på redan i regeringsprogrammet, och vi kommer att ta fram ytterligare åtgärder för att öka sysselsättningen och stärka företagens verksamhetsförutsättningar.

Regeringsprogrammet innehåller mer om svenskan i Finland än på väldigt länge: mer pengar åt Folktinget, bland annat, och resurser för nationalspråksstrategin. Utöver det satsar man på strukturella förbättringar: svenskan ska synas i social- och hälsovårdsreformen, polisens och räddningsmyndigheternas språkkunskaper ska förbättras och en helhetsutredning av den svenskspråkiga utbildningen ska utmynna i ett långsiktigt åtgärdsprogram som tryggar en kvalitativ utbildning på svenska i framtiden.

– För min egen del, i egenskap av minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, är jag glad över att det nordiska samarbetet spelar en så stor roll i regeringsprogrammet. Det har vi fått tack för, liksom för att vi lyfter upp jämställdheten och ger den typen av frågor det utrymme de förtjänar, säger Blomqvist.

Oppositionens kritik av regeringens målsättningar är en del av vårt demokratiska system.

– Och det är sunt och bra, säger Blomqvist.

– Det stod ändå klart att det verkligen behövdes en korrigering av bland annat vår utbildningspolitik. Där hade den föregående regeringen helt enkelt skurit för mycket. Att kunna höja garantipensionerna är också viktigt, liksom att studerandenas villkor förbättras, och en hel del andra åtgärder.

En människovänlig politik, kallar Blomqvist det för.

– Det är samhällets uppgift: att skapa förutsättningar för människor att leva ett tryggt liv och förverkliga sig själva. De satsningar vi gör, gör vi för att förbättra samhället, för nuvarande och för kommande generationer. Också vad gäller det ekonomiska.

 Ambitionsnivån inom miljöpolitiken och kampen mot klimatförändringar har traditionellt varit hög i SFP. Blomqvist anser att det återspeglas i regeringsprogrammet.

– Det är förstås viktigt att åtgärderna baserar sig på forskning, samt att de verkligen träffar rätt. Vi ska börja med de åtgärder som har den största effekten. En annan viktig aspekt är att förändringar inte drabbar vissa grupper oskäligt. Klimatåtgärderna måste vara socialt rättvisa, säger Blomqvist.

De samhällsförändringar klimatkrisen för med sig är inte heller enbart negativa, säger Blomqvist: det finns stora möjligheter för ekonomisk vinning och nya arbetsplatser via forskning och innovationer.

– SFP:s roll i arbetet för att stävja klimatförändringen är att komma med ambitiösa, konkreta förslag där man ser till helheten.

Målsättningen för det nordiska samarbetet är klart, säger ansvariga ministern Blomqvist: vi ska vara världens mest integrerade område.

– I praktiken betyder det att vi ska granska praktiska gränshinder, möjligheterna att flytta inom Norden med minsta möjliga besvär och utan att mista eventuella sociala förmåner samt att detsamma ska gälla företag. Det ska, till exempel, också bli lättare att bo i ett land och jobba i ett annat.

Till de konkreta åtgärderna hör bland annat samnordisk elektronisk identifiering samt en gemensam nordisk elmarknad som Blomqvist kommer att arbeta med under regeringsperioden.

 De nordiska länderna ska också arbeta tillsammans i kampen mot klimatförändringar och för hållbar utveckling.

– I EU kan vi skapa en förändring tillsammans. Vi i Norden är duktiga på det och har liknande tankar och målsättningar.

Enligt Blomqvist erbjuder närheten till de övriga nordiska länderna Finland en trygghet i en turbulent värld. Många sneglar redan på vår nordiska modell och att exportera den är en stor möjlighet.

– För min del handlar mycket om att vara lyhörd och ta vara på de goda idéer som dyker upp. Det nordiska samarbetet är i medvind: det finns en genuin vilja att gå framåt på det område i regeringen.

 Vad gäller jämställdhetsdelen av Blomqvists roll är det mer konkret, enligt ministern.Regeringsprogrammet innehåller en hel del jämställdhetsåtgärder: ett jämställdhetsprogram, lönetransparens, åtgärder för att förhindra våld mot kvinnor, en familjeledighetsreform och så vidare.

– En viktig del av helheten är att integrera jämställdhets- och könskonsekvensbedömningar i alla processer. Hur ska vi integrera dem så att de görs automatiskt, och att de görs bra? Där behövs såväl uppföljningsåtgärder som klara mätare och det är viktigt att alla ministrar arbetar med det. Min uppgift blir att förse dem med den kunskap och de verktyg som behövs. Processerna för att uppnå det är redan igång, säger Blomqvist.

Mellan varven anstränger sig Blomqvist för att hinna leva ett normalt liv.

– Det är utmanande att kombinera ministerskapet med att hålla tillräckligt ledigt. Jag försöker ändå hitta tid för familjen. Dessutom har jag anmält mig till två skidlopp i vinter, och försöker hinna motionera en del.

SFP i Helsingfors: SFP tillfreds med Helsingforsbudgeten


SFP:s stadsfullmäktigegrupp har godkänt resultatet av helgens budgetförhandlingar i Helsingfors. Än en gång har konsensus fungerat, då alla stadsstyrelsegrupper är med om uppgörelsen, fastslår gruppordföranden Björn Månsson och vice gruppordföranden Silja Borgarsdóttir Sandelin, vilka företrädde SFP i förhandlingarna.

Läs föregående artikel

Terapigarantin sänker tröskeln för hjälp


Medborgarinitiativet om terapigaranti har i dag lämnats till riksdagen. Terapigaranti innebär att en person får tillgång till vård, till exempel ett samtal med en terapeut eller kortvarig terapi, så snabbt som möjligt – något som behövs, inte minst på svenskt håll.

Läs följande artikel