Norrback: Tid för utredning av garantipensionen – jämför med övriga Norden

Garantipensionen infördes i Finland 2011 för att trygga utkomsten för pensionstagare med de allra lägsta pensionsinkomsterna. Diskussionen om systemet väcktes efter att Arbetspensionsförsäkrarnas avgående verkställande direktör, Suvi-Anne Siimes, påpekat att dagens regler gör det oproportionellt lätt för en del personer att få full garantipension. Siimes lyfter fram skillnader mellan Finlands och Sveriges system, där garantipensionen i Sverige minskar om en person inte har bott i landet under arbetsför ålder i 40 år.

SFP:s riksdagsledamot Anders Norrback menar att det finns skäl att genomföra en utredning som även jämför Finlands system med övriga nordiska länder. Idag räcker det att en person som fyllt 65 år har bott tre år i Finland för att ha rätt till full garantipension.

– Grundtanken med garantipensionen var att garantera ekonomisk trygghet och se till att ingen pensionär med ett långt arbetsliv lämnas utan rimligt ekonomiskt skydd. Vi vill fortsatt säkerställa trygghet, men det finns goda skäl att nu utreda möjligheter och konsekvenser. Med tanke på exempelvis hur stora summor företagare behöver betala i pensionsavgifter för att komma upp till garantipensionens nivå ser vårt system ut att ha en brist beträffande vilka krav man ställer på längden av boende i Finland, säger Norrback. 

Adlercreutz: Vi kommer ha nästan 100 000 färre barn i skolan om 20 år

Finland står inför stora utmaningar när befolkningsstrukturen förändras. Det blev tydligt när SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz den 12 mars tog emot den första heltäckande rapporten om befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser för den grundläggande utbildningen.

Läs föregående artikel