I Finland är det möjligt för invandrare att välja finska eller svenska som integrationsspråk. Enligt lagen ska det redan i inledningsskedet av integrationen informeras om möjligheten att välja en svenskspråkig integrationsväg. Trots de lagstadgade plikterna är den svenskspråkiga integrationen i Finland på en undermålig nivå. Hela 20 av de 33 tvåspråkiga kommunerna på fastlandet har valt att integrera invandrare enbart på finska. I Österbotten är integrationen på svenska mer omfattande och där har personer med invandrarbakgrund integrerats på svenska sedan 1980-talet. Att man haft framgång med den svenskspråkiga integrationen i Österbotten visar på att det även i övriga delar av landet skulle vara gynnsamt att öka integrationen på det andra inhemska språket.
I de svenskspråkiga skolorna i Nyland finns endast få barn med invandrarbakgrund, medan dessa barn utgör en större andel av eleverna i finskspråkiga skolor. Svenskspråkiga skolor är i regel mindre, vilket kan ha en positiv inverkan för integrationen då skolorna har bättre förutsättningar för ett individuellt bemötande av eleverna. Det vore ändamålsenligt att barn med invandrarbakgrund även skulle gå i svenskspråkiga skolor och från barnsben integreras på svenska i samhället. Det förutsätter att även barnets familj integreras på svenska, för att stärka användningen av det nya språket inom den nyanlända familjen.
– Skolorna spelar en viktig roll i integrationen av barn med invandrarbakgrund och fungerar som en inkörsport för ett fullskaligt deltagande i samhället överlag, säger SFP i Nylands ordförande Karin Cederlöf.
SFP i Nylands kretsstyrelse anser att kommunerna i Nyland bör ta ett större ansvar i att informera nyanlända familjer om möjligheten att välja en svenskspråkig integrationsstig. Nyland har fler tvåspråkiga kommuner där det logiska alternativet kunde vara att välja svenska som integrationsspråk på grund av närheten till svenska skolor och goda arbetsmöjligheter på svenska.
I regeringsprogrammet ingår skrivningar angående integrationen på svenska. Målet är att 5–10% av invandrarna i fortsättningen ska integreras på svenska. För att nå detta mål bör tvåspråkiga kommuner uppmanas att ordna integration på båda nationalspråken och aktivt informera invandrare om vad det innebär att integreras på svenska samt vilka dörrar en svenskspråkig integration öppnar.
– Nu ges många invandrare i praktiken inte ens möjlighet att integreras på svenska i våra nyländska kommuner. För många kan det vara lättare att lära sig svenska än finska, och det finns också goda möjligheter för svensktalande på arbetsmarknaden. Många invandrare som integrerats på svenska har varit mycket nöjda med sitt val, konstaterar Cederlöf.
Källor:
