Höstsessionen är inledd i riksdagen och i september hade regeringen sin årliga budgetria. Under den beslutar regeringen om förslaget till nästa års statsbudget. Årets budgetprocess fick en annorlunda och dålig start, då finansministern i början av augusti publicerade sina förslag på nedskärningar. Det var tydligt att finansministern presenterade förslaget mer som sannfinländarnas ordförande, mindre som finansminister. Förfarandet var exceptionellt och avviker från den normala processen inför en budgetria, där finansministern av hävd brukat föreslå ett politiskt relativt neutralt förslag.
För SFP var stora delar av finansministerns förslag omöjliga att acceptera. Under budgetförhandlingarna, som pågick redan flera veckor innan själva budgetrian, lyckades SFP avvärja flera av de föreslagna nedskärningarna.
Slutresultatet blev därför klart annorlunda än finansministerns förslag. Endast en bråkdel av finansministerns förslag godkändes. Det görs inte några nedskärningar i utbildningen, högskolornas finansiering eller i kommunernas statsandelar. Regeringen beslöt också att förkasta finansministerns förslag om nedskärningar till tredje sektorns viktiga organisationer inom social- och hälsovården. Flyktingkvoten minskar inte heller och det så kallade bemanningsstöden som är viktigt för sjöfarten hålls oförändrade.
I finansministerns nedskärningsförslag ingick också de så kallade julklappspengarna. Det vill säga pengar som regeringspartierna förhandlar om under hösten i riksdagen till olika ändamål. Jag är mycket nöjd över att vi lyckades försvara dessa medel, som är av stor betydelse för hela Svenskfinland och våra regioner. Utan dessa medel hade vi inte kunnat finansiera flera viktiga trafikprojekt i våra regioner eller stödja betydelsefulla satsningar inom tredje sektorns organisationer. Som medlem i finansutskottet har det varit viktigt för mig att våra regioner får sina andelar av de medel som riksdagen delar ut.
Helt centralt är också att det i budgetrians beslut om nya ekonomiska anpassningar inte gjordes nedskärningar i välfärdsområdens finansiering.
Däremot kommer regeringen höja värdet på moderskapsförpackningen, den s.k. mammalådan, från 170 till 210 euro. Vi kommer också öka antalet skyddshemsplatser.
För oss i SFP har det hela tiden varit viktigast att fokusera på tillväxt och sysselsättning. När det gäller just sysselsättningen vill jag lyfta fram anslaget på 30 miljoner euro för sysselsättningssedlar riktade till unga. Arbetslöshetssituationen i Finland är allvarlig, särskilt bland unga. Med hjälp av sysselsättningssedlarna uppmuntras företagen att för minst ett halvt år anställa unga personer som inte har mycket arbetserfarenhet från tidigare.
Under sommarmötet i slutet av augusti tog riksdagsgruppen fram 30 åtgärder för bättre konkurrenskraft genom ökad sysselsättning, tillväxt och investeringar. Bland åtgärderna vi föreslår finns satsningar på grön omställning genom utvidgade skatteincitament, försök med negativ inkomstbeskattning för att motverka flitfällor, samt införandet av ett poängbaserat system för arbetsrelaterad invandring enligt den kanadensiska modellen.
Vi vill även förenkla rekrytering och regelverk för småföretag, införa anonym rekrytering i offentlig sektor för att motverka all form av diskriminering, uppmuntra näringslivet till innovationsverksamhet i samarbete med högskolor, och sänka trösklar för både unga och partiellt arbetsföra att komma in i arbetslivet. Målet är en långsiktig och hållbar tillväxt där välfärden tryggas genom fler i arbete och ökade investeringar i Finland.
